loadingNya bilder i den nya dokumentärserien "Estonia – fyndet som ändrar allt", visar ett stort hål i skrovet på Estonia som sjönk 1994. Foto: DPLAY/TT
Nya bilder i den nya dokumentärserien "Estonia – fyndet som ändrar allt", visar ett stort hål i skrovet på Estonia som sjönk 1994. Foto: DPLAY/TT
Utrikes

Estland kräver ny undersökning av Estonia

TT

Estland kräver en ny undersökning av passagerarfartyget Estonia, som sjönk för 26 år sedan. Kravet ställs efter att nya uppgifter om ett stort hål i passagerarfartygets skrov på Estonia kommit fram i en ny dokumentärserie.

Sverige, Finland och Estland ska nu gemensamt utvärdera de nya rönen, meddelar de i ett gemensamt pressmeddelande.

Estlands utrikesminister Jüri Ratas ställer krav på att en ny teknisk undersökning ska genomföras, rapporterar Aftonbladet.

– Enligt vår mening ska den tekniska undersökningen inkludera undervattensobservationer och vi har också informerat Finland och Sverige om den saken, säger han enligt det estniska etermediebolaget ERR, skriver tidningen.

Hålet är enligt uppgifterna i dokumentärserien fyra meter högt och har tidigare delvis legat dolt mot sjöbottnen, skriver Aftonbladet. Tidigare har teorier om ett hål i skrovet konsekvent tillbakavisats av myndigheterna.

– Man kan inte utesluta att skadan haft betydelse för sjunkförloppet, säger Jørgen Amdahl, professor i marin teknik i Trondheim, i den nya dokumentärserien "Estonia – fyndet som ändrar allt", på Dplay.

Filmbilderna är tagna med en dykrobot och i ett gemensamt uttalande skriver Sveriges, Finlands och Estlands utrikesministrar nu att de kommit överens om att utvärdera uppgifterna.

Blommor och ljus vid minnesmonumentet i september förra året, 25 år efter Estoniakatastrofen. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT

"Något har kolliderat"

Lars Ångström, före detta riksdagsledamot i försvarsutskottet, har i många år engagerat sig i Estoniakatastrofen och är en av dem som krävt att regeringen går till botten med vad som egentligen orsakade olyckan.

– Det här är ju nya uppgifter som helt bekräftar den omfattande kritik som har framförts mot förklaringen och utredningen av förlisningen, säger Lars Ångström till TT.

– Här visar materialet och de experter som har tittat på det att det är något som har kolliderat i Estonias sida med en kraft av flera tusen ton, och då pratar man fartyg.

Sjönk snabbt

Estoniakatastrofen inträffade under natten till den 28 september 1994, 26 år sedan i dag. Färjan lämnade hamnen i Tallin på kvällen den 27 september 1994 men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk helt på mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 137 överlevande räddades.

Krav har tidigare kommit från överlevare, anhöriga och andra engagerade personer om att vraket måste undersökas för att hitta en förklaring till att färjan sjönk så snabbt. Med anledning av de nya bilderna förnyades under måndagen kravet i en debattartikel.

(Kristin Groth/TT)

Mest lästa

Rekommenderat

loadingNya bilder i den nya dokumentärserien "Estonia – fyndet som ändrar allt", visar ett stort hål i skrovet på Estonia som sjönk 1994. Foto: DPLAY/TT
Nya bilder i den nya dokumentärserien "Estonia – fyndet som ändrar allt", visar ett stort hål i skrovet på Estonia som sjönk 1994. Foto: DPLAY/TT
Utrikes

Estland kräver ny undersökning av Estonia

TT

Estland kräver en ny undersökning av passagerarfartyget Estonia, som sjönk för 26 år sedan. Kravet ställs efter att nya uppgifter om ett stort hål i passagerarfartygets skrov på Estonia kommit fram i en ny dokumentärserie.

Sverige, Finland och Estland ska nu gemensamt utvärdera de nya rönen, meddelar de i ett gemensamt pressmeddelande.

Estlands utrikesminister Jüri Ratas ställer krav på att en ny teknisk undersökning ska genomföras, rapporterar Aftonbladet.

– Enligt vår mening ska den tekniska undersökningen inkludera undervattensobservationer och vi har också informerat Finland och Sverige om den saken, säger han enligt det estniska etermediebolaget ERR, skriver tidningen.

Hålet är enligt uppgifterna i dokumentärserien fyra meter högt och har tidigare delvis legat dolt mot sjöbottnen, skriver Aftonbladet. Tidigare har teorier om ett hål i skrovet konsekvent tillbakavisats av myndigheterna.

– Man kan inte utesluta att skadan haft betydelse för sjunkförloppet, säger Jørgen Amdahl, professor i marin teknik i Trondheim, i den nya dokumentärserien "Estonia – fyndet som ändrar allt", på Dplay.

Filmbilderna är tagna med en dykrobot och i ett gemensamt uttalande skriver Sveriges, Finlands och Estlands utrikesministrar nu att de kommit överens om att utvärdera uppgifterna.

Blommor och ljus vid minnesmonumentet i september förra året, 25 år efter Estoniakatastrofen. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT

"Något har kolliderat"

Lars Ångström, före detta riksdagsledamot i försvarsutskottet, har i många år engagerat sig i Estoniakatastrofen och är en av dem som krävt att regeringen går till botten med vad som egentligen orsakade olyckan.

– Det här är ju nya uppgifter som helt bekräftar den omfattande kritik som har framförts mot förklaringen och utredningen av förlisningen, säger Lars Ångström till TT.

– Här visar materialet och de experter som har tittat på det att det är något som har kolliderat i Estonias sida med en kraft av flera tusen ton, och då pratar man fartyg.

Sjönk snabbt

Estoniakatastrofen inträffade under natten till den 28 september 1994, 26 år sedan i dag. Färjan lämnade hamnen i Tallin på kvällen den 27 september 1994 men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk helt på mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 137 överlevande räddades.

Krav har tidigare kommit från överlevare, anhöriga och andra engagerade personer om att vraket måste undersökas för att hitta en förklaring till att färjan sjönk så snabbt. Med anledning av de nya bilderna förnyades under måndagen kravet i en debattartikel.

(Kristin Groth/TT)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024