EU-ledarna ska i dag ställa sig bakom britternas utträdesavtal.
De ska också anta en deklaration om EU:s framtida relation med Storbritannien.
EU-ledarna träffas i dag på ett extrainsatt toppmöte i Bryssel, Det till synes sista hindret för att de 27 EU-ledarna enhälligt ska godkänna utträdesavtalet och framtidsdeklarationen undanröjdes på lördagen.
Det skedde efter att Spanien fått garantier för att EU och Storbritannien i framtiden inte, över Spaniens huvud, gör upp om avtal som omfattar den brittiska enklaven Gibraltar.
Toppmötets ordförande Donald Tusk skriver i sin inbjudan att avtalet är "bästa möjliga kompromiss" även om det "inte finns någon anledning att vara glad" denna dag.
Tid att förhandla
Storbritannien ska lämna EU den 29 mars. Utträdesavtalet ser till att det kommer att dröja innan företag och personer märker någon större skillnad.
– Det är viktigt att utträdet sker under ordnade former, sade statsminister Stefan Löfven i riksdagens EU-nämnd i fredags.
Enligt avtalet ska nuvarande EU-regler gälla under en övergångsperiod fram till sista december 2020. Den perioden ska även kunna förlängas i två år.
Under övergångsperioden är det tänkt att EU och Storbritannien ska förhandla fram avtal på olika områden som ska ersätta EU-medlemskapet.
Största hotet
Det största hotet mot utträdesavtalet kommer från det brittiska parlamentet. En första principiell omröstning väntas ske andra veckan i december.
Den brittiska regeringen har godkänt avtalet, men både brexitanhängare och brexitmotståndare i parlamentet har visat ett stort missnöje med förslaget.
Den brittiska premiärministern Theresa May ser i dag inte ut att ha tillräckligt med röster i parlamentet.
– Ett nej i det brittiska underhuset skulle vara ett väldigt, väldigt stort problem, sade Löfven i EU-nämnden.
– Jag har svårt att se att vi kan omförhandla avtalet.
Stora konsekvenser
Ett avtalslöst brexit i slutet av mars nästa år skulle innebära stora konsekvenser för många företag och personer, till exempel för de tre miljoner EU-medborgare som bor i Storbritannien i dag. Utträdesavtalet reglerar deras rättigheter.
I framtidsdeklarationen, som också ska antas på toppmötet, dras riktlinjerna upp för den framtida relationen mellan EU och Storbritannien. Där ser man framför sig ett "brett, djupt och flexibelt partnerskap" på en rad områden.
Men det står sedan länge klart att Storbritannien inte blir en del av den inre marknaden, så som till exempel Norge är genom EES-avtalet.
När det gäller handel med varor är ambitionen i deklarationen att undvika tullar, avgifter eller kvantitativa restriktioner. Men detaljerna i avtalet är få och de kommande förhandlingarna väntas bli mycket svåra.
Den svenska regeringen vill se ett så djupt samarbete som möjligt på så många områden som möjligt mellan EU och Storbritannien.
(Peter Wallberg/TT)
