EU-betalda murar – nytt vapen vid gränsen?
Polska och belarusiska gränsvakter bredvid migranter från Afghanistan i samhället Usnarz Gorney i nordöstra Polen i närheten av gränsen till Belarus den 20 augusti 2021. Foto: Wojtek Radwanski/AFP via Getty Images


Hjälp oss att bygga fysiskt starkare gränser, kräver tolv medlemsländer av EU-kommissionen på grund av trycket från migranter och flyktingar. Fast det kan de redan göra – och betala själva, anser Sverige.

Det växande flykting- och migranttrycket vid EU:s gräns mot Belarus är huvudämne när EU-ländernas migrationsansvariga samlas i Luxemburg under fredagen.

Regimen i Minsk anklagas öppet av EU för att hämta in personer från Afrika och Asien och sedan trycka dem över gränsen.

– Den här sommaren har varit väldigt svår. Det är en hybridattack mot Litauen och hela Europa, säger Litauens inrikesminister Agne Bilotaite på väg in till mötet.

Brev till EU

Hon har tagit initiativ till ett gemensamt brev från tolv medlemsländer, främst i Östeuropa, som nu vill se tydligare regler för hur liknande lägen ska mötas i framtiden.

Ett av önskemålen är EU-pengar till staket och murar.

"Fysiska barriärer verkar vara en effektiv gränsskyddssåtgärd som är i hela EU:s intresse. Den här legitima åtgärden borde finansieras tillräckligt och med mer medel från EU-budget", heter det bland annat.

Brevet är skrivet som ett inspel inför de förslag till uppdaterade gränsregler som EU-kommissionen ska lägga fram i början av november.

"Betala själv"

Sverige är inte med bland undertecknarna. Migrations- och justitieminister Morgan Johansson (S) konstaterar att det redan står länderna fritt att bygga som man vill vid gränsen.

– Om man nu vill bygga stängsel eller murar eller vad man vill göra så finns det ingen som förbjuder någon att göra det – bara rätten till att söka asyl upprätthålls, säger Johansson efter mötet.

Även EU-betalning är han skeptisk till.

– Man får väl betala för de investeringarna själva. Jag har ibland svårt för att vissa EU-länder gärna vill att andra ska betala för deras åtaganden. Jag tycker att det är bättre att man – likt vi – står för sina egna kostnader, säger migrationsministern.

Samtidigt har han förståelse för att situationen vid Belarus-gränsen är speciell.

– Det är ett problem när en diktatur som vi har mitt i Europa – Belarus – använder sig av den här påtryckningen. Och förmodligen i samarbete med ryssarna, säger Johansson.

Våld vid gränser

Parallellt går också diskussionen fortsatt het kring uppgifter under veckan om hur migranter och flyktingar med våld tryckts tillbaka från EU-länder som Kroatien och Grekland.

EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson har haft samtal med de två ländernas inrikesministrar. Och fått olika svar.

– Den kroatiska regeringen tar det här väldigt allvarligt. De kommer att göra en undersökning. Ministern sade sig vara chockad. Det är exakt rätt åtgärd, säger Johansson i Luxemburg.

– Mitt samtal med den grekiska ministern var annorlunda och jag har förklarat väldigt tydligt att jag inte accepterar att Grekland inte vill utreda det här. Vi måste skydda våra externa gränser, men också våra värderingar, rättsstatsprinciper och grundläggande rättigheter, säger Ylva Johansson.

(Wiktor Nummelin/TT)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat introduktionserbjudande – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Webb- och e-tidning endast 1 krona första månaden, klicka här! Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Om du även vill ha 4 utgåvor papperstidning första månaden betalar du endast 19 kronor och klickar här! Förnyas automatiskt för 149 kr/mån.

Fakta

EU och Belarus

(TT)

Relationerna mellan EU och Belarus nådde botten i somras, sedan ett Ryanair-plan tvingats ned i Minsk och två oppositionella gripits av belarusisk polis.

Kraftiga EU-sanktioner mot Aleksandr Lukasjenkos regim har därefter följts av att ett stort antal flyktingar och migranter från Asien och Afrika plötsligt dykt upp vid olika EU-länders gränser mot Belarus.

EU anklagar öppet Belarus för att använda migranterna som en hybridattack och har varslat om ytterligare åtgärder i form av skärpta visumregler.

Tolv EU-länder – Litauen, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Grekland, Lettland, Polen, Slovakien, Tjeckien, Ungern och Österrike – har dessutom i ett brev till EU-kommissionen uppmanat till skärpta EU-regler vid gränserna.