loadingVice riksbankschef Anna Breman och hennes kollegor var eniga om att lämna styrräntan oförändrad, men flaggar för att det kan behövas nya räntehöjningar på senaste penningpolitiska mötet. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Vice riksbankschef Anna Breman och hennes kollegor var eniga om att lämna styrräntan oförändrad, men flaggar för att det kan behövas nya räntehöjningar på senaste penningpolitiska mötet. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes

”Duvaktiga” signaler från Riksbanken

Joakim Goksör/TT

Penningpolitiken behöver vara fortsatt åtstramande, konstaterade Riksbankens ledamöter på det senaste penningpolitiska mötet. Men bedömare beskriver protokollet från mötet som ”duvaktigt” och räknar med att nästa ränteförändring blir en sänkning – inte en höjning.

Riksbankens möte i Jönköping i slutet av november resulterade i ett enhälligt beslut att lämna styrräntan oförändrad på 4 procent.

Direktionen – som beskriver dagens räntenivå som åtstramande – stod dessutom enhälligt bakom beslutet att i sin egna ränteprognos flagga för att det kan behövas en räntehöjning till.

Två inflationsutfall inför nästa räntebeslut

(TT)

Riksbanken har för att bekämpa den ovanligt höga inflationen höjt styrräntan från 0 till 4 procent sedan våren 2022. Detta har tryckt upp ränteläget i svensk ekonomi, inte minst för boräntorna.

Inför nästa räntebesked den 1 februari nästa år kommer Riksbanken att ha två nya inflationsutfall som beslutsunderlag.

I oktober uppmättes inflationen till 6,5 procent enligt måttet KPI. Räknar man bort effekterna av höjda boräntor var inflationen 4,2 procent, enligt måttet KPIF. Men KPIF-inflationen exklusive energipriset – ett mått som brukar kallas underliggande inflation – var i oktober 6,1 procent.

Riksbankens inflationsmål är en inflation enligt måttet KPIF på cirka 2 procent.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingVice riksbankschef Anna Breman och hennes kollegor var eniga om att lämna styrräntan oförändrad, men flaggar för att det kan behövas nya räntehöjningar på senaste penningpolitiska mötet. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Vice riksbankschef Anna Breman och hennes kollegor var eniga om att lämna styrräntan oförändrad, men flaggar för att det kan behövas nya räntehöjningar på senaste penningpolitiska mötet. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes

”Duvaktiga” signaler från Riksbanken

Joakim Goksör/TT

Penningpolitiken behöver vara fortsatt åtstramande, konstaterade Riksbankens ledamöter på det senaste penningpolitiska mötet. Men bedömare beskriver protokollet från mötet som ”duvaktigt” och räknar med att nästa ränteförändring blir en sänkning – inte en höjning.

Riksbankens möte i Jönköping i slutet av november resulterade i ett enhälligt beslut att lämna styrräntan oförändrad på 4 procent.

Direktionen – som beskriver dagens räntenivå som åtstramande – stod dessutom enhälligt bakom beslutet att i sin egna ränteprognos flagga för att det kan behövas en räntehöjning till.

Två inflationsutfall inför nästa räntebeslut

(TT)

Riksbanken har för att bekämpa den ovanligt höga inflationen höjt styrräntan från 0 till 4 procent sedan våren 2022. Detta har tryckt upp ränteläget i svensk ekonomi, inte minst för boräntorna.

Inför nästa räntebesked den 1 februari nästa år kommer Riksbanken att ha två nya inflationsutfall som beslutsunderlag.

I oktober uppmättes inflationen till 6,5 procent enligt måttet KPI. Räknar man bort effekterna av höjda boräntor var inflationen 4,2 procent, enligt måttet KPIF. Men KPIF-inflationen exklusive energipriset – ett mått som brukar kallas underliggande inflation – var i oktober 6,1 procent.

Riksbankens inflationsmål är en inflation enligt måttet KPIF på cirka 2 procent.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024