Dr. Sanna Ehdin: Mag-tarmproblem kopplat till psykisk ohälsa hos barn
Doktor i immunologi, författare och föreläsare inom självläkning och systemhälsa


Mag-tarmproblem hos unga barn kan vara en röd flagga för framtida psykiska och emotionella hälsoproblem, visar en ny studie från Columbia University. Koständringar och probiotika kan ha positiva effekter.

Forskarna fann att svåra motgångar/trauman tidigt i livet är förknippade med ökade mag- tarmproblem hos barn, och att en förändrad tarmflora påverkar hjärnans utveckling och beteendet när barnen växer upp. Att göra tidiga koständringar och att ge probiotika till utsatta barn, har möjlighet att förbättra både tarmfloran och utvecklingen av centrala och perifera nervsystemet.

De starka sambandet mellan tarmfloran och hjärnan är numera het forskning. Tidigare forskning har visat att upp till hälften av vuxna med irritabelt tarmsyndrom (IBS) har en historia av trauma eller addiction (sjukliga beroenden) i barndomen. Samt att det är dubbelt så vanligt med barndomstrauma hos patienter med IBS, än de som inte har IBS. 

Våra resultat tyder på att mag-tarmproblem hos unga barn kan vara en röd flagga för framtida psykiska och emotionella hälsoproblem, säger Nim Tottenham, professor i psykologi i Columbia och senior författare till studien.

Att barndomstrauman ger ökad sårbarhet för både mag- tarmproblem och psykiska sjukdomstillstånd är väl etablerat hos vuxna, men det finns få studier gjorda på barn. Tarmfloran reglerar en mängd centrala funktioner i kroppen, från matsmältningen och immunsystemets utveckling och funktion till hjärnans utveckling.

Djurstudier har slagit fast att tidiga utmaningar i livet ger förändringar i tarmflorans sammansättning, vilket påverkar hjärnans utveckling. Denna studie är bland de första som knyter samman ett barns tidiga lidande och trauma med förändringar i tarmfloran, och även hjärnans aktivitet och utveckling i de områden som involverar kognitiva funktioner och emotionell hälsa.

Forskarna fokuserade på barn som upplevde extrema psykosociala förluster på grund av institutionell vård före en internationell adoption. Att separera ett barn från en förälder är känt som en kraftfull förutsägelse för psykiska problem senare i livet. I försök på råttor skapar en tidig separationen mor-avkomma rädsla och ångest hos råttungarna. Detta hämmar nervernas och hjärnans utveckling och förändrar tarmfloran för resten av livet. (Oj det är tung information!)

Forskarna jämförde i studien data från 115 barn i två års ålder från barnhem eller vårdhem (kallas EA, för Emotional Adversity), med 229 barn uppvuxna med sin biologiska vårdgivare (COMP). Barn som hade tidiga störningarna i emotionell trygghet visade högre nivåer av mag- tarmsymtom såsom magont, förstoppning, kräkningar och illamående.

De barn som upplevde lägre grad av mag- tarmproblem uppvisade mindre oro under uppväxt och tonår.

Ett tydligt och intressant resultat av studien är att även om EA-ungdomarna hade en högre orosnivå än normalgruppen, var dessa skillnader dämpade hos dem som upplevde lägre grad av mag-tarmproblem. Det ger en diagnostisk markör som kan användas av såväl kliniker som hälsoarbetare utanför psykologi/psykiatriområdet.

Skanning av alla barnens hjärnor visade att aktivitetsmönstren i hjärnan var korrelerade med vissa bakterier. Till exempel hade barnen som uppfostras av sina föräldrar en rikare och mer varierad tarmflora, vilket är kopplat till prefrontala kortex, en region i hjärnan som är känd för att reglera känslor. En normalt fungerande prefrontal cortex är viktigt för att klara av ett väl sammanhållet, genomtänkt, medvetet planerat, rationellt och socialt acceptabelt beteende hos människor. Således enormt viktigt för vårt kognitiva beteende och även för minnesfunktioner.

Bilden visar att hög förekomst av bakterien förknippad med trauma (Lachnospiraceae) gav ett högre utslag på oro i hjärnskanningar. Det gällde både i normalgruppen (COMP) och hos de som haft tidiga utmaninar/trauma i barndomen (EA).

Det fascinerande var även hur de kunde knyta olika tarmflora till utveckling av prefrontala hjärnbarken, samt en högre förekomst av den bakterie som associeras med emotionella utmaningar/trauma (Lachnospiraceae) hos EA-gruppen. Verkligen en tydlig och direkt koppling mellan tarmflorans sammansättning och hjärnans utveckling.

Förbättringar:

Forskarna föreslår att man gör tidiga koständringar och ger probiotika till utsatta barn, för att på så sätt förbättra både tarmfloran och utvecklingen av centrala och perifera nervsystemet. Det gäller särskilt under de första åren av livet, eftersom den utvecklande hjärnan och tarmfloran då är som mest plastiska.

Det finns mycket vi kan göra för att ge barn en bra start i livet!

Min kommentar:

Mycket intressanta resultat för alla människor – för vi behöver sätta fokus på att förbättra tarmfloran överlag! Väldigt många har problem med mag-tarmkanalen idag, och förbättringar där kommer även att ha förbättringar på psyket då hjärnan är plastisk, vilket innebär att den växer och är föränderlig hela livet. En ändrad och förbättrad tarmflora när som helst i livet kan ha positiv utveckling på hjärnan och vår mentala hälsa!

Inte förvånande med kopplingen tarmfloran–hjärnan då man på senare tid funnit att Bukhjärnan – eller Enteriska nervsystemet, ENS, har självständiga egenskaper och fungerar väl utan kontakt med hjärnan (CNS – centrala nervsystemet), samt att 80 procent av kommunikationen går från buken till hjärnan. ENS känner av tarmflorans sammansättning och skickar signaler om det till hjärnan.

Serotonin i tunntarmen: Det intressanta är att hela 80 procent av kroppens serotonininnehåll finns i bukhjärnan! Hjärnan syntetiserar bara cirka fem procent av kroppens serotonin, och i hjärnan reglerar serotonin humör, aptit och sömn. Serotonin skapar ett allmänt välbefinnande. Tunntarmen producerar 95 procent av serotoninet, men detta serotonin kommer aldrig till hjärnan på grund av blod-hjärnbarriären. Det serotonin som produceras i tunntarmen spelar andra roller i kroppen. Det skulle vara intressant om de inkluderade produktion av serotonin i tunntarmen i dessa studier.

Fakta: ENS består av de flätliknande ansamlingar av nervvävnad inuti väggen i matstrupen, magsäcken och i tarmkanalen. Det finns över 100 miljoner nervceller – fler än vad hela ryggmärgen innehåller.

Referenser:

Callaghan, BL et al., Mind and gut: Associations between mood and gastrointestinal distress in children exposed to adversity. Development and Psychopathology, 1–20. https://doi.org/10.1017/S0954579419000087 (Artikeln publicerad online 28 mars 2019)
Gastrointestinal Complaints in Children Could Signal Future Mental Health Problems

Dr. Sanna Ehdin

Sanna Ehdin. Foto: Catarina Hansson

Sanna Ehdin är doktor i immunologi, forskare, författare och föreläsare inom hälsa. Under de senaste tjugofem åren har hon ägnat sig åt självläkning och systemhälsa, vilket innebär att se till helheten och sambandet mellan kroppen, tankar, känslor, själen och hälsan. Den här texten publicerades ursprungligen på hennes blogg.     

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld.

Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd!

Här ser du hur du kan stödja oss.