Med en stor andel uppkopplade hushåll och hög teknisk kunskapsnivå tillhör Sverige EU:s digitala grädda.
Samtidigt som allt fler vardagstjänster digitaliseras riskerar fler människor att hamna i digitalt utanförskap.
Sverige hamnar på andra plats när EU-kommissionen rankar de 28 medlemsländernas omställning mot en digital ekonomi och ett digitalt samhälle. Högst upp på årets lista hamnar Finland medan Nederländerna hamnar på tredjeplats i rapporten DESI (Digital Economy and Society Index).
Högst poäng fick Sverige i delindexet digital kompetens där vi ligger på andra plats. Här uppskattas 77 procent av befolkningen ha minst grundläggande digitala kunskaper medan 46 procent räknas som avancerade användare.
Nästan alla online
Sverige har även det näst högsta antalet specialister inom informations- och kommunikationsteknik och räknas som en av de mest konkurrenskraftiga telekommarknaderna i Europa.
Vad gäller internetanvändning beräknas 91 procent av svenskarna regelbundet vara på nätet medan endast några procent aldrig är online. Rapporten lyfter fram problemet med att vissa riskerar att hamna utanför när allt fler vardagstjänster förväntas ske på nätet.
Nya förutsättningar
Enligt Malin Ekman Aldén, generaldirektör på Myndigheten för delaktighet, är den snabba digitaliseringen både bra och dålig för utsatta grupper.
– Det betyder många möjligheter och förändrade förutsättningar i positiv bemärkelse. Men det kan också innebära att grupper kan ställas utanför om de inte är med på båten.
Hon pekar på att fler och fler grundläggande samhällstjänster som biljettköp, betalning i matvaruaffären och tillgång till offentliga toaletter blir digitala.
– Om man inte har kompetens eller förutsättningar att ta del av detta kommer ens delaktighet att bli betydligt mindre än vad den har varit.
Kunskap om digitala verktyg
Medan de flesta äldre svenskar är väldigt digitala finns det dels de som aldrig har haft någon digital kompetens, dels de som har förlorat den fullt ut eller delvis.
– De grupper som kommer sämst ut är personer med intellektuella eller psykiska funktionsnedsättningar.
För att öka tillgängligheten anser Malin Ekman Aldén att de som utformar digitala tjänster bör tänka på mångfalden bland användarna.
– En digital lösning kanske inte fungerar för alla hela tiden. Man måste ha vettiga alternativ.
Man bör även säkerställa att även utsatta grupper får tillgång till kunskap om digitala verktyg och hur man använder dem, säger hon och tar vården som ett exempel.
(Helen Preutz/TT)
Fakta: Finland i topp
(TT)
1. Finland
2. Sverige
3. Nederländerna
4. Danmark
5. Storbritannien
6. Luxemburg
7. Irland
8. Estland
9. Belgien
10. Malta
Källa: Digital Economy and Society Index, EU-kommissionen
