I dag finns många framträdande politiker och personligheter världen över som kräver att Wikileaks grundaren Julian Assange bör släppas fri. Relevans av fallet motiveras ofta med att det involverar pressfriheten samt människorättsliga frågor. Svensk media verkar dock sedan start haft ett helt annat perspektiv på saken. Det anser redaktören Torbjörn Sassersson.
Brasiliens kommande president krävde den 29 november 2022 att Assange släpps, och New York Times, Guardian, Le Monde, Der Spiegel samt El Pais skrev i ett öppet brev i måndags ”att hålla regeringar ansvariga är en del av kärnuppdraget för en fri press i en demokrati”.
”Att inhämta och avslöja känslig information när det är nödvändigt i allmänhetens intresse är en central del av journalisternas dagliga arbete ... Om det arbetet kriminaliseras försvagas vårt offentliga samtal och våra demokratier avsevärt”, skriver tidningarna.
När ska svenska medier kräva att Assange släpps?
Väntar nu de svenska massmedierna på att Jan Guillou, som 2011 kallade Assange för ”ett litet principlöst äckel”, ska ge Assange nåd? Eller väntar de svenska mediehusen på att Joe Biden i USA ska ge svenska medier grön signal?
Svensk media måste nu välja rätt sida i historien eller ställa sig i skamvrån. Hur vill de att allmänheten minns dem i framtiden?
På tisdagen krävde även Brasiliens tillträdande president Lula da Silva att Wikileaks grundare Julian Assange ska släppas från sitt "orättfärdiga fängelse", skriver sydamerikanska Telesur.
Vänsterledaren Lula da Silva, som tillträder som Brasiliens statschef i januari 2023, försvarar Assange och pressfriheten efter att i måndags ha träffat Wikileaks chefredaktör Kristinn Hrafnsson och Wikileaks utgivare Joseph Farrell.
"De informerade mig om Julian Assanges hälsosituation och kampen för hans frihet. Jag bad dem skicka min solidaritet till honom."
Hrafnsson uppger att Brasiliens da Silva uttryckte sitt fortsatta stöd för Assange.
Låt oss inte glömma hur Assange beskrevs av svensk kulturelit.
Aftonbladets ”Oj, vilken vecka!”-panel från den 27 mars 2015 bestod av programledaren Karin Magnusson, kulturjournalisten Fredrik Virtanen, nyhetskrönikören Oisín Cantwell samt Lena Mellin, som 1996 fick Publicistklubbens stora pris och 1998 mottog Lukas Bonniers journalistpris.
I inslaget förkastar Oisín Cantwell Assanges spanska advokat som han anser bara är ”en populist av sällan skådat slag”. Han benämner Assange ”brottslingar av det här slaget”. Cantwell anmärkte att det inte finns en chans att en svensk domstol skulle lämna ut en förundersökning, vilket begärts ut av Assanges advokat. Han menar även att Assange försökte förhala utredningen av honom.
Lena Mellin på Aftonbladet inflikade med orden:
– Alltså hela den här storyn är så j***a knäpp så att det trotsar all beskrivning.
Fredrik Virtanen:
– Han [Julian Assange] verkar ju bli mer och mer havererad. Han fick som han ville och sedan dög inte det.
Lena Mellin svarade:
– Uppriktigt sagt, han är ju redan havererad från start om han begär politisk asyl i Ecuador och sedan bor i en säng i två år på Ecuadors ambassad med en jättebevakning utanför för två brott som han inte ens är åtalad för.
Magnusson, Virtanen, Mellin och Cantwell skrattade sedan tillsammans.
Fredrik Virtanen sade att han ändå förstår Assange – att det kan finnas en liten risk att han utlämnas till USA.
Lena Mellin svarar:
– Det är ju för f*n, det är ju f*n mindre än mikroskopiskt. Asså, för att utlämna människor till andra länder krävs oerhört starka misstankar och det är inte så att Sverige gör det.
Mellin kanske har glömt att Sverige utlämnade de två egyptierna Mohammed Al Zery och Ahmed Agiza 2001 till USA.
Oisín Cantwell påpekade att Sverige inte lämnar ut någon till ett land där denne riskerar dödsstraff, vilket är risken som Assange konfronterar. Det finns även en europeisk arresteringsorder inblandad i fallet vilket gör att även Storbritannien måste godkänna en utlämning, sade Cantwell, men bortsåg från att Storbritannien och USA agerade lika i dessa frågor.
Cantwell trodde dessutom att svenskt rättsväsende i slutänden kommer att häva häktningsordern.
Vad hände med de två egyptierna? De utvisades av ett special-team med tillstånd att tillämpa gränslösa metoder, och tortyren började redan i Sverige. Med rubriken ”Regeringen backar om utvisade egyptier” rapporterade Sveriges Radio:
– Redan samma dag, den 18 december 2001, som regeringen tog sitt utvisningsbeslut, landade på kvällen på Bromma flygplats ett amerikanskt flygplan med sex till åtta maskerade amerikanska agenter som tog över de båda i Sverige gripna terroristmisstänkta egyptiska medborgarna.
– Kedjade till händer och fötter klipptes kläderna sönder tills de var nakna. De försågs med stolpiller och var sin blöja och såväl ögonbindel som huva, och flögs iväg till Egypten.
Sverige hade utlovats av USA att männen inte skulle torteras, men så skedde ändå.
”Sverige mörklade uppgifter om tortyr mot två utvisade män för att inte skada relationerna med Egypten”, medger en hög UD-man.
I en rad inslag har TV4-programmet ”Kalla fakta” avslöjat hur de två egyptierna förpassats ur Sverige och senare torterats i fängelset.
Med rubriken ”Regeringen ställs till svars för utvisning av egyptierna” rapporterade DN: ”När männen senare inför Sveriges Kairoambassadör sade att de ändå torterats, hemlighölls det av den svenska regeringen inför FN:s tortyrkommitté.”
Det förefaller helt uppenbart att denna för Sverige graverande händelse är en viktig faktor som Assange utgick ifrån när han bedömde sin egen säkerhet, om han skulle sätta sin fot i Sverige.
I slutet av paneldebatten på Aftonbladet gick panelen samman
kollektivt:
Lena Mellin:
– Men allting är jättesnurrigt och hur ska han [Assange] försörja sig när han väl kommer ut därifrån?
Oisín Cantwell:
– Han är ju körd. Från att gå från liksom internet asså internetgenerationens Mick Jagger, rebell, avslöjar krigsförbrytelser och what ever liksom så är han ju bara löjeväckande.
Lena Mellin:
– Jag tror han får gå i skola hos de rumänska romerna.
Panelen avslutade med att skratta tillsammans åt Melins skämt.
Julian Assange har suttit fängslad i Londons högsäkerhetsfängelse Belmarsh sedan 2019 i väntan på utlämning till USA, där han är åtalad för 17 fall av spioneri och datorintrång gällande hemliga dokument om Guantanamo Bay och krigen i Afghanistan och Irak.
Assanges advokat lämnade i juli 2022 in en överklagan till London High Court, efter att den dåvarande brittiska inrikesministern Priti Patel undertecknat utlämningsbeslutet.
Torbjörn Sassersson - Redaktör, NewsVoice
