Den från regeringen föreslagna ändringen i grundlagen måste stoppas då den innebär klara försämringar för medborgarna. Riksdagen bör ta ställning mot förslaget och rösta ner det, menar företrädare för Medborgerlig samling.
Den svenska demokratin kännetecknas av bland annat yttrandefrihet, transparens och rätten att ta del av allmänna handlingar genom offentlighetsprincipen. Inskränkningar i dessa rättigheter innebär således inskränkningar av vår demokrati.
Därför är det en sorglig läsning för oss som värnar våra fri- och rättigheter att ta del av regeringens proposition ”Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten”, som nu lagts fram inför riksdagen.
Förslaget innebär ett försvårande för allmänheten att ta del av domar som har vunnit laga kraft. Regeringen menar i propositionen att ”skyddet för den personliga integriteten stärks genom att grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter om lagöverträdelser begränsas”.
Förslaget har varit på bordet tidigare, men man tvingades då dra tillbaks det. Publicering av andra typer av personuppgifter förlorade då grundlagsskyddet – vilket är illa nog. Just uppgifter huruvida en person har begått ett brott fick dock behålla grundlagsskyddet i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Nu har emellertid förslaget att ta bort grundlagsskyddet återkommit i en modifierad tappning. Det man vill göra är att lägga till ett stycke i TF och YGL, om att personuppgifter ”som rör fällande domar i brottmål och lagöverträdelser som innefattar brott eller därmed sammanhängande säkerhetsåtgärder” också ska förlora grundlagsskyddet, vilket innebär att publiceringen kan förbjudas genom vanlig lag.
Det vore ett demokratiskt bakslag för vårt land att i publikation med utgivningsbevis göra det straffbart att sammanställa och förmedla den här typen av helt offentliga handlingar.
Regeringen hävdar den personliga integriteten som skäl för att göra denna förändring av vår grundlag.
Här gör vi i Medborgerlig samling en annan avvägning. Vi menar att varje person gör ett val när denne väljer att utföra en kriminell handling. Man kan välja att inte utföra den, men de personer som blivit dömda har således valt annorlunda. Man hade ett val och tog ett beslut. Rätten till personlig integritet i frågan om brottmålsdomar anser vi således vara förbrukad i och med individens eget val att bli kriminell.
Tilläggas bör att även flera remissinstanser har sågat förslaget. Juridiska fakulteten vid Lunds universitet påpekar att ”i detta sammanhang kan påminnas om att publicering av de allra mest integritetsskadliga uppgifterna kan anses utgöra förtal, och därför redan är förbjuden”. Nils Funcke, yttrandefrihetsexpert, menar i Publicistklubbens remissvar att ”den föreslagna delegationsbestämmelsen bör inte införas inte ens i modifierat skick”.
Vi menar att varje person gör ett val när denne väljer att utföra en kriminell handling.
Man kan ju resonera som så att en person som avtjänat sitt straff ska få en andra chans och då ha rätt till sin personliga integritet. Då vill vi påpeka att exempelvis Lexbase, som är aktuellt som exempel, gallrar bort domar efter fem år om brottet har upp till två år i straffskalan och efter 20 år om brottet har ett högre straffvärde. Domarna är således inte tillgängliga på sidan för all framtid. Oavsett så måste den personliga integriteten hos dömda ställas mot andra värden.
Den svenska kriminalvården lämnar en hel del att önska.
Brottslingar får milda straff, kommer ut i förtid och den rehabilitering som är tänkt att ske under inkapaciteringen är, milt uttryckt, undermålig. Kort sagt – många av dem som blivit dömda för brott är fortfarande farliga för allmänheten men tillåts ändå gå omkring på våra gator. Skyddet för samhället och befolkningen är inte vad det borde vara.
Medborgarnas tillgång till databaser som tillhandahåller dessa domar kan således ses som ett komplement till de brister vi tyvärr har i våra rättsvårdande system. Databaserna ger allmänheten en enkel möjlighet att veta vem eller vilka individer man bör undvika.
Med detta i åtanke – är det den dömdes rätt till personlig integritet eller våra nu gällande grundlagar, vilka ger människor möjlighet till att kunna skydda sig genom att få kännedom om kriminella element i vårt samhälle, som bör väga tyngst? Och framförallt – är det rimligt att våra grundlagar och grundlagsskydd som har funnits under mycket lång tid, med gamla anor, hanteras så lättvindigt?
För oss är svaret på dessa frågor givet – medborgarnas rättigheter och friheter måste väga tyngst. Vi har tillräckligt många inskränkningar och undantag från våra grundlagar. Vi behöver inte fler, snarare färre.
Vi vill med detta kraftfullt uppmana riksdagen att rösta ner regeringens proposition, som om den går igenom kommer försämra och urholka vår demokrati på ett icke försvarligt sätt.
Åsa Tallroth - Vice partiledare Medborgerlig samling
Lena Malmberg - Demokratipolitisk talesperson Medborgerlig samling