Pandemin, en ökad politisering av akademin och andra faktorer har väckt frågan om akademisk frihet i Kina. Men eftersom kinesiska studenter och forskare även verkar på universitet runt om i världen så är detta inte bara en fråga för Kina, skriver Christer Cederlöf.

Enligt Utrikespolitiska institutets tidning 2021 02-15 ställer man sig frågan i vilken omfattning forskarnas oberoende undermineras i väst då denna frihet urholkats under president Xi Jinping, och hur samarbetet med landet ska bedrivas. Det har samtidigt säkerhetspolitiska aspekter då det visat sig att vissa studenter och forskare har ett förflutet med militär bakgrund, och det har dokumenterats att Folkets befrielsearmé under åren skickat cirka 2 500 ingenjörer och forskare till lärosäten utomlands, utan värduniversitetets vetskap, vilka sedan kunnat återvända till Kina med kunskap som stärkt militären.

I och med digital undervisning under pandemin ökar också risken för digital övervakning och påverkan. Detta har ytterligare ökat risken för studenter, lärare som studerar, forskar eller undervisar om ämnen som för den kinesiska regeringen anses som känsliga, till exempel den politiska utvecklingen i Hongkong eller minoritetspolitiken i Xinjiang.