Del 12 (Läs del 1 här)
I vårt undersökande av kommunismens påverkan på det moderna samhället har vi kommit till frågan om familjen. Den kan först tyckas underordnad de stora politiska frågorna, men angreppet på familjen från socialism, marxism och kommunism har haft enorma konsekvenser, som vi kommer att se nedan.
I de traditionella kulturerna i både öst och väst är äktenskapet något som är instiftat av det gudomliga. När äktenskapets band väl är format kan det inte brytas, är tanken. Både män och kvinnor skapades av gudarna, till deras avbild, och de är alla lika inför gudarna. Samtidigt skapades män och kvinnor fysiskt olika, och gavs olika, men lika viktiga roller.
I den österländska traditionen är mannen associerad med yang, som är symboliskt kopplat till solen och himlen, vilket innebär att han alltid ska kämpa för att göra framsteg och ta ansvaret för familjen i svårigheter. Kvinnan är associerad med yin, som är symboliskt kopplat till jorden, vilket innebär att hon bär och ger näring åt allt, med stor dygd. Bara när män och kvinnor samarbetar väl i sina respektive roller kan yin och yang vara i harmoni, och barnen kan växa upp och utvecklas på ett hälsosamt vis.
I den västerländska traditionen är kvinnan för mannen ”ben av mina ben, kött av mitt kött”, som Adam säger i Första moseboken. Mannen måste älska sin fru som om hon var en del av hans egen kropp, och om det behövs offra sitt eget liv för att skydda henne. Kvinnan ska i sin tur samarbeta med och hjälpa mannen, så att paret blir en helhet.
Den traditionella familjen har spelat rollen av att förmedla tro, moral och att upprätthålla samhällets stabilitet. Familjen är trons vagga, och det band som gör att värderingar kan föras vidare. Föräldrarna är barnets första lärare.
Om barnen kan lära sig traditionella dygder som osjälviskhet, ödmjukhet, tacksamhet, och uthållighet från sina föräldrars ord och handlingar kommer de att ha nytta av det resten av livet.
Det som Marx och Engels förespråkade är i själva verket ett totalt övergivande av det personliga moraliska ansvaret.
Det traditionella äktenskapliga livet hjälper också män och kvinnor att växa moraliskt tillsammans. Det kräver att männen och fruarna hanterar sina känslor och begär och är omtänksamma och toleranta mot varandra. Det här är något fundamentalt annorlunda än tillfälliga romantiska relationer. Mänskliga känslor är opålitliga. Om paret håller ihop för att de tycker om att vara tillsammans och sedan skiljs åt för att de inte gillar det längre så är deras förhållande inte särskilt annorlunda än en vanlig bekantskap.
Men enligt kommunismen är familjeenheten ett hinder för mänsklig frigörelse. Klassisk kommunism betraktar ekonomiska faktorer som nyckelfrågan för hur familjerelationer formas, och man vill se familjeenheten omvandlad till ett slags gemensamt ägande.
”Mänsklighetens befrielse” är den vanföreställning som utgör den kommunistiska ideologins hjärta. Förtryck för kommunisterna är inte bara ekonomiskt eller socialt, utan inbyggt i samhällets själva kultur. För kommunister betyder ”befrielse” nedrivandet av kulturella normer som den traditionella samhällsmoralen ”påtvingat” människan. De ser den traditionella familjestrukturen som ett förtryck av kvinnan, och traditionell sexualmoral som ett förtryck av den mänskliga naturen.
Kommunismens främjande av promiskuitet
En av Marxs ideologiska föregångare var den walesiske socialisten Robert Owen, som är känd för sitt försök att 1825 förverkliga sin vision om ett ”utopiskt” samhälle i New Harmony i den amerikanska delstaten Indiana. 1826 förklarade Owen följande:
Nu deklarerar jag, inför er och världen, att människan, fram tills idag, i alla delar av världen, varit slav under en treenighet av de mest monstruösa onda ting som kan föras samman för att bringa mental och fysisk ondska till hela människorasen. Jag talar om privat eller personlig egendom – absurda och irrationella religionssystem – och äktenskap, grundat på personlig egendom kombinerad med något av dessa irrationella religionssystem.
Owens tid i New Harmony blev kort. Han övergav sitt socialistiska experiment redan 1828, men det skulle få en varaktig betydelse.
En annan inflytelserik utopisk kommunist var fransmannen Charles Fourier, vars tankar djupt influerade Marx och marxisterna. Påverkan från Fouriers skrifter är synliga i revolutionerna 1848 och Pariskommunen 1871, och hans idéer spreds senare till USA. Det var Fourier som myntade termen ”feminism” (”féminisme” på franska).
I hans kommunistiska idealsamhälle, som han kallade ”falangen”, förkastades den traditionella familjen, och orgier och backanaler hyllades som det fullständiga frigörandet av människans inre lidelser. Han sade också att ett rättvist samhälle bör ta hand om dem som avvisas sexuellt (de äldre eller de som inte är så attraktiva eller framåt) så att alla får sin ”rätt” till sexuell tillfredsställelse garanterad. Han menade att alla sorters sexuell tillfredsställelse, inklu- sive till och med incest och tidelag, borde vara tillåtet, så länge som det finns samtycke.
På grund av Owens, och framför allt Fouriers, inflytande, etablerades dussintals utopiska kollektiv i USA på 1800-talet, men de flesta var kortlivade och misslyckades. Det mest långlivade var Oneidasamhället, som etablerades utifrån Fouriers teori, och som höll samman i 32 år. Samhället föraktade traditionella monogama äktenskap och förespråkade polygami, gruppsex och selektiv avel. I slutänden fick grundaren, John Humphrey Noyes, fly, eftersom kyrkan ville dra honom inför rätta. Samhället tvingades överge den fria sexualiteten, men Noyes skulle senare skriva böcker, och grunda den ”bibliska kommunismen”.
Kommunismens teoretiska utveckling går hand i hand med promiskuitet. Från första början har kommunismen uppmuntrat människor att överge det gudomliga, förkasta traditionen, kasta av sig moraliska begränsningar och njuta av sina lägre begär som en del i befrielsen och revolutionen. Enligt denna logik orsakas problem i samhället som springer ur moraliskt förfall i själva verket av det privata ägandet. Kommunismen leder människor till att tro att om bara det privata ägandet utplånas kommer människor inte längre att strida om egendom. Men även om all egendom är gemensam kan människor ändå ha konflikter kring sina partners. Därför använde sig de utopiska socialisterna av promiskuitet och ”fri kärlek” som svar på frågan om sexuellt begär.
Dessa kommunistiska ”paradis” utmanade endera direkt den traditionella familjen, eller förespråkade ett system med gemensamma hustrur, vilket fick samhällen, kyrkor och styrande att se dem som ett hot mot traditionell moral och etik, och försöka stoppa dem.
De utopiska samhällenas misslyckanden lärde Marx och Engels något: Det var ännu inte dags att öppet förespråka promiskuös fri kärlek. Deras mål att eliminera familjen, som det står i ”Det kommunistiska manifestet” hade inte ändrats; de valde en mer dold väg: angrip äktenskapet som ett instrument för förtryck.
”Mänsklighetens befrielse” är den vanföreställning som utgör den kommunistiska ideologins hjärta.
Efter Marx död publicerade Engels boken ”Familjens, privategendomens och statens ursprung” för att komplettera Marxs teori om familjen och ytterligare lägga ut den marxistiska synen på äktenskap: ”[Monogamins uppkomst] grundar sig på mannens herravälde, med det uttryckliga syftet att alstra barn med obestritt faderskap, eftersom dessa barn en dag skall bli arvingar till faderns förmögenhet. Den skiljer sig från parningsfamiljen genom det äkta bandets långt större fasthet, som nu inte längre är möjligt att upplösa efter båda parternas behag.”
Engels argumenterar för att monogami baserades på privategendom, och att när all egendom är gemensam kommer en helt ny modell för äktenskap att uppstå, helt baserad på ”sexuell kärlek”.
Engels förklarar självsäkert i ”Familjens, privategendomens och statens ursprung” att i ett kommunistiskt samhälle blir privategendom offentlig; hushållsarbetet blir professionaliserat; man behöver inte oroa sig för att ta hand om barnen, eftersom det är statens ansvar att ta hand om och utbilda barnen.
Han skriver: ”Därmed bortfaller bekymren för ’följderna’, som i dag utgör det väsentligaste samhälleliga – moraliska såväl som ekonomiska – momentet, som hindrar en ung kvinna att utan tvekan hänge sig åt en älskad man. Kommer det inte att vara orsak nog till att ett könsumgänge utan några skrankor så småningom uppkommer och därmed också en förslappning i den allmänna uppfattningen om jungfrulig ärbarhet och kvinnlig blygsamhet?”
Precis som när det gäller deras ekonomiska teorier kan Marx och Engels sociala ideologi verka sammanhängande, men den har alltid misslyckats när den prövats i praktiken. Känslor är opålitliga; man kan älska en person i dag och en annan i morgon. Utan traditionella normer för umgänge och giftermål uppstår en sexuell promiskuitet som bryter ner den sociala ordningen. Förutom de utopiska kollektiven som nämnts ovan försökte även kommunistregimerna i både Sovjet och Kina till en början att tillämpa de marxistiska doktrinerna i sin familjepolitik, men det misslyckades i båda fallen totalt, och man bytte snabbt politik.
Förhållandet mellan hustru och man är inte alltid en dans på rosor. Löftet ”tills döden skiljer oss åt” under ett traditionellt bröllop är ett löfte till Gud. Det representerar också tanken att båda parter är redo att möta och klara sig igenom alla svårigheter tillsammans. Det som håller ett äktenskap samman är inte bara känslor, utan också ansvarstagande. Genom att behandla sin andra hälft, barnen och familjen varsamt förvandlas man och hustru till mogna människor med en känsla av moraliskt ansvar.
Det som Marx och Engels förespråkade, fastän de gömmer det bakom ord som ”frihet”, ”befrielse” och ”kärlek”, är i själva verket ett totalt övergivande av det personliga moraliska ansvaret.
De flesta människor var fortfarande religiösa under Fouriers och Marx dagar, och såg med misstänksamhet på öppna försök att främja sexuell omoral. Ändå kunde inte ens Marx själv ha föreställt sig de rationaliseringar som människor skulle hemfalla till för att omfamna det marxistiska tänkandets sexuella kaos och driva på för att eliminera familjen.
Detta är ett bearbetat utdrag från den kinesiska boken Hur kommunismens spöke styr världen, skriven av ett redaktionellt team på den kinesiska utgåvan av Epoch Times.