Först Filippinerna och nu Malaysia. Länder som har tröttnat på att ta hand om rika nationers plastavfall och skickar tillbaka det har fått stor uppmärksamhet. Men hur hamnade avfallet där från början?
— Malaysia är inte en soptipp. Även om vi är ett litet land låter vi oss inte bli mobbade av mer utvecklade länder, sade landets miljöminister Yeo Bee Yin tidigare i veckan enligt nyhetsbyrån AFP.
Uttalandet kom efter beskedet att landet skickar tillbaka 330 ton plastavfall till bland annat Spanien, Australien och Saudiarabien, som alla transporterat det till önationen i Asiens sydöstra hörn. Filippinerna har även lastat avfall från Kanada på ett fartyg som är på väg tillbaka till Vancouver.
Höjda krav
Båda länderna har det senaste året tagit emot betydligt mer plastavfall än tidigare. Anledningen är att Kina, som tidigare varit den största importören av plastavfall, infört högre krav på avfallet som landet tar emot. Efter att stora delar av plasten inte gått att återvinna på grund av kontaminering eller att avfallet inte varit tillräckligt sorterat krävde Kina att alla leveranser skulle vara 99,5 procent rena, enligt BBC.
Beslutet fick plastexporten till Kina att störtdyka. I stället började länder som just Filippinerna och Malaysia att ta emot en växande andel av plasten. Att ta hand om andras avfall kan låta som ett riktigt skitgöra, men för mottagarländerna innebär den en extra inkomst.
Tålamodet är slut
Men om sopexportörerna hoppades att de nya importörerna skulle vara mindre nogräknade verkar de ha trott fel. Att mycket av plastavfallet inte gått att återvinna har fått både Malaysias och Filippinernas tålamod att tryta och flera andra länder har de senaste åren infört stopp för plastimport.
Att länderna nu säger ifrån hindrar dem tillfälligt från att bli ofrivilliga soptippar. Men enligt BBC , som hänvisar till miljöorganisationer, är behovet av att ta hand om och till slut även återvinna plastavfall stort. De närmaste 15 åren väntas världens plastavfall nästan dubbleras, från 235 miljoner ton per år till 417 miljoner ton. Risken är alltså överhängande att sopkriget fortsätter
(Julius Bengtsson/TT)
