loading
Inrikes

Dålig lönsamhet som lantbrukare – ”Det är inte värdigt”

Eva Sagerfors

Hög regelbörda, kö till slakterier och dåligt betalt för köttet. Det bidrar till en tuff situation för många lantbrukare. Nu måste fokus läggas på ökad lönsamhet för att stärka livsmedelsproduktionen, menar en bonde i Hälsingland.

Anders Hedberg driver lantbruk utanför Bollnäs, där han har 150 kor. Inräknat kalvar så har han 180–300 djur att ta hand om, vilket han gör själv större delen av året. Storleken motsvarar 80 gårdar för hundra år sedan, berättar han.

Han tycker inte om utvecklingen mot allt större anläggningar och en produktion som ständigt ska öka.

Bondens andel av matkronan 2022

Rapporten Matkronan från LRF visar hur de pengar konsumenterna lägger på mat fördelas på de olika aktörerna: bonden, livsmedelsindustrin, importen, matbutiken och staten.

Andelen av matkronan som bonden får ökade från 2021 till 2022 från 9 till 10 procent. Även importens andel ökade. Däremot minskade andelarna för industrin, fisket och handeln.

Andelen av hushållens inkomst som läggs på maten var 13,6 procent, vilket är lågt i jämförelse med andra länder i Europa. År 2021 motsvarade det 284 miljarder kronor.

Matkronan 2022: bonden fick 10 procent, staten fick 11 procent genom momsen, handlaren fick 33 procent, 20 procent gick till import (bönder och industrier i andra länder) och 24 procent gick till livsmedelsindustrin.

1995 när beräkningarna började, fick bonden nästan dubbelt så stor andel. Främst beror skillnaden på att svenskarna köper mer importerad mat.

Industrins råvaror: 2022 var 39 procent importerade, medan 17 procent importerades 1995.

Bondens andel skiljer sig åt för olika typer av råvaror.

Källa: LRF

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
Inrikes

Dålig lönsamhet som lantbrukare – ”Det är inte värdigt”

Eva Sagerfors

Hög regelbörda, kö till slakterier och dåligt betalt för köttet. Det bidrar till en tuff situation för många lantbrukare. Nu måste fokus läggas på ökad lönsamhet för att stärka livsmedelsproduktionen, menar en bonde i Hälsingland.

Anders Hedberg driver lantbruk utanför Bollnäs, där han har 150 kor. Inräknat kalvar så har han 180–300 djur att ta hand om, vilket han gör själv större delen av året. Storleken motsvarar 80 gårdar för hundra år sedan, berättar han.

Han tycker inte om utvecklingen mot allt större anläggningar och en produktion som ständigt ska öka.

Bondens andel av matkronan 2022

Rapporten Matkronan från LRF visar hur de pengar konsumenterna lägger på mat fördelas på de olika aktörerna: bonden, livsmedelsindustrin, importen, matbutiken och staten.

Andelen av matkronan som bonden får ökade från 2021 till 2022 från 9 till 10 procent. Även importens andel ökade. Däremot minskade andelarna för industrin, fisket och handeln.

Andelen av hushållens inkomst som läggs på maten var 13,6 procent, vilket är lågt i jämförelse med andra länder i Europa. År 2021 motsvarade det 284 miljarder kronor.

Matkronan 2022: bonden fick 10 procent, staten fick 11 procent genom momsen, handlaren fick 33 procent, 20 procent gick till import (bönder och industrier i andra länder) och 24 procent gick till livsmedelsindustrin.

1995 när beräkningarna började, fick bonden nästan dubbelt så stor andel. Främst beror skillnaden på att svenskarna köper mer importerad mat.

Industrins råvaror: 2022 var 39 procent importerade, medan 17 procent importerades 1995.

Bondens andel skiljer sig åt för olika typer av råvaror.

Källa: LRF

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024