Branschen varnar för stopp för kärnkraften
Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) vill fatta beslut om ny kapacitet på Clab, mellanlagret för svenskt kärnavfall i Oskarshamn, även om frågan om slutförvar inte avgjorts. Arkivbild. Foto: Claudio Bresciani/TT


Vid slutet av 2023 är det svenska mellanlagret för använt och radioaktivt avfall från kärnkraftverken fullt. Branschföreträdare varnar nu för produktionsstopp för kärnkraften kort efter det om det inte omgående fattas beslut om mer lagerutrymme.

– När det blir fullt innebär det att vi inte kan ta emot mer använt bränsle, vilket i sin tur innebär att kärnkraftverken måste stoppas, säger Johan Dasht, vd för branschägda Svensk Kärnbränslehantering (SKB).

Torbjörn Wahlborg, chef för elproduktion på Vattenfall, gör samma bedömning.

– Det skulle göra att åtminstone något av kärnkraftsblocken inte kommer kunna startas upp igen efter revision 2024, säger han.

Beslut måste fattas snabbt

Båda trycker på att ett regeringsbeslut om en utökning av mellanlagret Clab i Oskarshamn måste fattas snabbt – senast nu i augusti – för att ärendet ska hinna tröskas igenom juridiskt och sedan implementeras i tid för att undvika produktionsstörningar.

När regeringen fattat beslut hamnar ärendet återigen hos mark- och miljödomstolen.

– Den här processen tar lång tid, säger Wahlborg.

Frågan har dock hettat till i sommar, sedan miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) presenterat ett förslag om att separera beslutet om en utbyggnad av mellanlagret Clab från beslutet om ett långsiktigt svenskt slutförvar.

Bolunds separation av frågorna har fått hård kritik i många remissinstanser och ministern säger till TT att han har tagit intryck av branschens svar. Men han utesluter ändå inte att det trots allt slutar med ett separat beslut om mellanlagret.

Det handlar enligt Bolund om att undvika en situation där den mer komplicerade frågan om slutförvar gör att beslutet om mellanlagret inte hinner implementeras innan detta lager når sitt kapacitetstak med nuvarande tillstånd.

"Regeringen vill genom en uppdelning av de olika besluten förhindra att Sverige sätts i en situation som riskerar vår elförsörjning", skriver han i en kommentar till TT.

Vill säkerställa kapacitet

Han tillägger att ett separat beslut om mellanlagret inte påverkar regeringens arbete med tillståndsprocessen för slutförvaret.

"Det handlar inte om att skjuta beslutet om slutförvaret på framtiden utan om att säkerställa kapaciteten i Clab", skriver han.

Både Vattenfall och SKB ser stora risker med att separera de hittills sammanlänkade frågorna om mellanlagring och slutförvar.

– Jag tycker det är otroligt provocerande att regeringen inte tar det här beslutet. Jag menar, någonstans upphör vårt ansvar i den här frågan, säger Wahlborg på Vattenfall.

Både han och SKB:s Johan Dasht ser slutförvaret och mellanlagret som ett sammanhängande system för att hantera det svenska avfallet.

– Underlaget är sammanvävt och gäller hela systemet, säger Dasht.

– Genom att dela upp ansökan riskerar vi att underlaget blir väsentligt mycket sämre och därmed inte kan hanteras i domstolen. Då kan vi hamna i ett liknande fall som Cementa gjorde nyligen, att domstolen inte kunde hantera underlaget, tillägger han.

När det gäller Cementas kalkbrytning på Gotland har Mark- och miljööverdomstolen i sommar avvisat en tillståndsansökan då konsekvensbeskrivningen i beslutsunderlaget bedömts vara bristfälligt. Detta medför en risk för en akut cementkris i Sverige redan i höst.

Minst tio år att bygga

Regeringen har presenterat en nödlösning för att förlänga kalkbrytningen i åtta månader genom att föreslå ett undantag från miljöbalken. Hur detta slutar för Sveriges cementproduktion är dock högst osäkert.

Enligt Johan Dasht behövs i princip inga byggåtgärder för att utöka lagret hos Clab i Oskarshamn så att kapaciteten räcker tills det att man kan börja flytta över avfall till slutförvaret.

Det föreslagna slutförvaret i Östhammar – av samma typ som redan är på väg att färdigställas i Finland – beräknas i sin tur ta minst tio år att bygga. Men innan byggprocessen kan inledas ska förslaget även prövas i domstol, vilket antas ta flera år.

– Det är en lång domstolshantering och sedan själva bygget. Det äldsta bränslet från mellanlagret kan skickas dit om i storleksordningen 10–15 år, säger Johan Dasht.

(TT/Joakim Goksör)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Fakta

Slutlig prövning i domstol

(TT)

Svensk Kärnbränslehantering ansvarar för att hantera avfallet från svensk kärnkraft och ägs av kärnkraftsoperatörerna Vattenfall, Uniper och Fortum.

SKB presenterade redan för tio år sedan ett förslag till slutförvar, som sedan har kompletterats med en ansökan om utökat mellanförvar. Förslaget har sedan dess passerat berörda myndigheter, departement och externa experter. Det ligger nu hos regeringen för beslut inför att det slutligt prövas av mark- och miljödomstolen.

SKB-förslaget bygger på att processen med att få en anläggning för slutförvar i Östhammar på plats inleds samtidigt som frågan om behovet av mer mellanlager i Oskarshamn hanteras.

Detta upplägg om ett sammanhållet beslut om mellanlagring och slutförvar är delvis ett krav från Oskarshamn kommun, som annars befarar att mellanlagret där ska bli en avstjälpningsplats för radioaktivt avfall på obestämd tid. Det är även det upplägg som det befintliga beslutsunderlaget från SKB bygger på.

Källor: SKB och Vattenfall