Ny kärnkraftsteknik öppnar för framtidens energi
Carl Berglöf, kärnkraftsexpert på Energiföretagen Sverige, menar att höga kostnader för ny kärnkraft till stor del beror på den rådande politiska retoriken. Foto: Marjatta Klaesson


Den nya kärnkraftstekniken är viktig för framtidens energisystem, men för att den ska kunna utvecklas vidare och komma i drift inom en överskådlig framtid krävs uppbackning från politiken, menar experter på området.

Forskning på ny kärnkraftsteknik pågår både inom dagens och den framtida så kallade fjärde generationens kärnkraft. Främst pratar man om små modulära reaktorer (SMR) som skiljer sig mycket från dagens stora kärnkraftverk. 

Fördelar med SMR är att de är fabriksbyggda mindre reaktorer, vilket innebär att man kan få ner såväl konstruktionstid som kostnader och därmed får en helt annan skalekonomi än i dagens kärnkraft. Dessutom kan de enkelt fraktas till platser där de behövs.

Det handlar om utformningar som är helt säkra på så sätt att de inte ger någon radiologisk konsekvens till omgivningen om det skulle hända en olycka.

–  Carl Berglöf, Kärnkraftsexpert på Energiföretagen Sverige

Men framför allt öppnar den nya kärnkraftstekniken upp för olika systemlösningar, vilka kan spela en stor och viktig roll i framtiden, menar Carl Berglöf, expert inom kärnkraft och kraftsystem på branschorganisationen Energiföretagen Sverige. 

Han ser den nya kärnkraftstekniken som en mycket intressant lösning för ett fossilfritt Sverige i framtiden. 

– De stora fördelarna är att man kan få andra tillämpningar av kärnkraften. De här reaktorerna kan ha nytta som systemlösning, säger han och tillägger att det gäller både för dagens tredje och framtidens fjärde generations kärnkraft, som båda kan byggas som SMR.

Den här systemlösningen innebär att man utöver att producera el även kan utvinna stora mängder värme som kan användas för exempelvis vätgasproduktion, industrihetta, fjärrvärme och framställning av elektrobränslen.

– Den typen av teknik kan få en viktig roll i det fossilfria samhället. Det är inte på så många sätt som man kan få utsläppsfri värme i mycket stora mängder.

Bilden visar hur det amerikanska företaget Oklos kraftverk, som ska drivas av en fjärde generationens reaktor i SMR-format, är tänkt att se ut. Bild: Gensler

Ökad säkerhet och flexibiletet

Enligt Berglöf finns det också stora säkerhetsmässiga fördelar med de här systemen.

– Det handlar om utformningar som är helt säkra på så sätt att de inte ger någon radiologisk konsekvens till omgivningen om det skulle hända en olycka. Det finns till exempel möjligheter att utveckla reaktorer som fysiskt omöjligt kan ge härdsmälta.

När det gäller fjärde generationens kärnkraft öppnar den upp för ytterligare tillämpningsområden.

– Det kan handla om reaktorer som kan köras på ett mer flexibelt sätt, reaktorer som kan vara i drift oerhört länge utan att behöva laddas om med nytt bränsle, kanske i tio år eller ännu längre. 

Dessutom kan avfallet från dagens kärnkraft återanvändas som bränsle. Det betyder att man kan utnyttja i princip all energi i bränslet, till skillnad från dagens kärnkraft som endast utnyttjar mindre än en procent. 

– Man skulle kunna sluta bryta uran, och man får ett avfall som kräver betydligt kortare slutförvaringstid. Istället för storleksordningen 100 000 år så blir det istället runt 1000 år säger Carl Berglöf som menar att även om vare sig urantillgång eller slutförvar anses som ett tekniskt problem inom industrin, så kan det vara en viktig moralisk eller opinionsmässig fråga.

Tredje generationens SMR ligger närmare i tiden än fjärde generationens och skulle kunna vara i drift inom tio år då tekniken redan finns, enligt Berglöf.

– Här handlar det inte så mycket om forskning utan mer om industriell utveckling, kommersialisering helt enkelt. Det som har saknats är de ekonomiska incitamenten att industrialisera den här tekniken.

Opinionen har blivit mer positiv till kärnkraft på senare år, säger Carl Berglöf på branschorganisationen Energiföretagen Sverige. Foto: Marjatta Klaesson

Politiken försvårar

Den ledande politiken i Sverige har som mål att fasa ut kärnkraften, och det förs ofta fram av politiker att ny kärnkraft är alltför kostsam.

Carl Berglöf anser att höga kostnader för ny kärnkraft till stor del beror på just den rådande politiska retoriken.

Han förklarar att den stora kostnaden för de som investerar i kärnkraft är kapitalkostnaden, det vill säga räntan på de lån som behövs för investeringarna, och att storleken på räntan beror på hur riskerna ser ut.

– I Sverige är det just nu den politiska risken som kanske är den största. Det är lite lustigt, för vi har politiker som säger att kärnkraft är för dyrt, tar för lång tid att bygga och att ingen vill investera. Och det är just de här politikerna, som skapar den politiska risken, som gör att ingen vill investera, säger han.

– Men skulle en majoritet i riksdagen säga att om någon vill investera i den här tekniken så kommer vi inte sätta käppar i hjulen, utan det är ett välkommet sätt att bidra till ett fossilfritt Sverige, då skulle investeringskalkylen påverkas i positiv riktning.

Ytterligare en svårighet för att komma vidare med SMR är att det kräver särskilda tillståndsprocesser anpassade för massproduktion av små reaktorer.

– Och det här är ingenting som vi ser att det ens finns en politisk diskussion om idag, säger Berglöf.

Forskning på ny kärnkraftsteknik

Pär Olsson, professor i fysik med inriktning kärntekniska material på KTH i Stockholm, leder projektet Sunrise (Solstice) som forskar på fjärde generationens kärnkraft med fokus på SMR. Det är ett samarbete mellan flera universitet och företag i Sverige, och intresset från industrin är stort.

Han berättar att de fått pengar till första delen av projektet från Stiftelsen för strategisk forskning, och att de nyligen ansökt om ytterligare stöd hos Energimyndigheten för att kunna gå vidare med fas 2.

– Med de pengar vi redan har godkända kommer vi att bygga experimentanläggningar på KTH. Vi håller på med designarbetet nu och kommer att börja bygga i höst eller nästa år. 

Pär Olsson, professor i fysik på KTH (Kungliga tekniska högskolan) i Stockholm, leder forskningsprojektet Sunrise som håller på att ta fram en fjärde generationens SMR-reaktor. Foto: KTH

Målet är att bygga en prototyp som ska vara klar att göra experiment på 2024, för att därefter bygga en faktisk reaktor. 

– Väldigt optimistiskt, men inte omöjligt, är att 2030 kan vara ett måldatum att få en reaktor på plats som står och kör, säger han och fortsätter:

– Det är mycket som måste klaffa dit, men det känns verkligen som vi har fått medvind, och vi hoppas att det fortsätter med det.

Ola Westberg, pressansvarig på Energimyndigheten, bekräftar att en ansökan inkommit från Enerise Nuclear AB, som driver projektet Solstice, men att inga beslut ännu tagits.

– Ansökningarna är under beredning, och vår tidplan är att ta beslut under hösten 2021, säger han.

Även om det varit möjligt att söka stöd för forskning på kärnkraft tidigare har ytterst lite stöd hittills delats ut av Energimyndigheten, enligt Carl Berglöf.

– Det har kanske varit någon tvärvetenskaplig undersökning någonstans, men det som har varit renodlad kärnkraft har konsekvent fått avslag, säger han. 

Energiministern ser inga hinder

2020 ändrades dock en formulering i Energimyndighetens regleringsbrev som särskilt nämner kärnkraft kopplat till energiforskningen, vilket kan öppna upp för stöd till forskning på ny kärnkraft.

Energiminister Anders Ygeman skriver i ett mejl till Epoch Times att han inte ser några hinder för forskning på fjärde generationens kärnkraft. Han säger vidare: 

– Det pågår redan idag en hel del forskning kring kärnkraft i Sverige och i budgeten för 2021 framgår det tydligt att energiforskningsprogrammet ska bidra till omställningen av energisystemet mot lägre klimatutsläpp. Forskning och innovation kan ske inom alla fossilfria energislag och ska vägledas av teknikneutralitet och kostnadseffektivitet.

Inte heller ser han några hinder för den som vill bygga fjärde generationens kärnkraftsanläggningar, men menar att det idag inte finns någon kommersiellt gångbar fjärde generations kärnkraft och att det troligtvis kommer att ta tid tills sådan teknik finns på plats. På frågan om regeringen är öppen för att underlätta för den nya SMR-tekniken generellt har han dock inte svarat. 

Efterlyser samverkan mellan kraftslag

Pär Olsson anser att kärnkraften har en viktig funktion som baskraft i energisystemet, och att det är möjligt att bygga ut den ordentligt, och ersätta fossilkraft med kärnkraft, blandat med andra fossilfria kraftslag.

– Man gör sig ingen tjänst om man trummar på trumman för ett enda kraftslag som kan bidra till att vara utsläppsfritt, man måste ha en mix av de här, säger han.

Carl Berglöf är av samma åsikt och anser att samverkan mellan olika kraftslag i energisystemet, inklusive kärnkraft, är avgörande, men att det saknas i den politiska diskussionen.

– Debatten har snarare handlat om vilka kraftslag vi eventuellt inte ska använda, säger han och fortsätter:

– Det vore mer intressant att titta på hur vi kan få alla fossilfria kraftslag att samverka för att ett fossilfritt energisystem ska fungera tekniskt i framtiden. Och den typen av forskning är bara ett mörkt hål i Sverige. Så det vore väldigt positivt om energimyndigheten börjar med det. 


Vill du läsa
en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!                 

Fakta

Fjärde generationens kärnkraft

Effektivare: Använder bränslet betydligt effektivare än dagens kärnkraft och lämnar inte efter sig långlivat avfall. 

Säkrare: Kan inte orsaka olyckor med allvarliga konsekvenser, det vill säga det får inte finnas scenarier där fel i anläggningen eller yttre påverkan leder till att radioaktiva ämnen sprids i omgivningen. 

Kan ej användas för vapentillverkning: Bränslecykeln utformas så att det blir ointressant att avleda klyvbart material för vapentillverkning. Det görs genom att uran och plutonium alltid förekommer utblandade med andra ämnen. Kvaliteten på det klyvbara materialet blir då för dålig för att tillverka vapen, men fullt tillräcklig för att driva reaktorerna.

Konkurrenskraftigt: Systemet som helhet ska vara ekonomiskt konkurrenskraftigt gentemot dagens kärnkraft och andra energislag. 

Annat kylmedel: Använder kylmedel som natrium, bly eller helium, till skillnad från dagens kärnkraft som oftast använder vatten.

Källa: Energiforsk