loading

Yngve Larsson. Foto: Public Domain
Yngve Larsson. Foto: Public Domain
Inrikes

Bostadspolitiken – det historiska perspektivet

Camilla Johansson

Mellan 1890 och 1914 steg antalet stadsbor från 900 000 till 1,5 miljoner. Trångboddheten var långt in på 1900-talet större i Sverige än i något annat europeiskt land, undantaget Finland.

1912 tillsattes Statens bostadskommission, vilken var verksam fram till 1918 och bland annat genomförde den första folk-och bostadsräkningen mellan 1912 och 1914.

Ett resultat av kommissionen var tillsättandet av Kommittén angående bostadssociala minimifordringar, ledd av Yngve Larsson som senare kom att bli borgarråd för Liberala partiet. Under hans överinseende tillsattes den första statliga utredningen om bostadsplanering 1919.

Den avsåg då smålägenheter och syftet var att få fram de absolut lägsta krav som skulle ställas på de lägenheter inom kategorin som byggdes med statliga lån och subventioner.

Resultatet av denna utredning blev ett betänkande som fick namnet Praktiska och hygieniska bostäder, vilket blev något av en handbok för byggandet de kommande åren.

Den rekommenderade sammanlagda lägenhetsytan för en minimal familjelägenhet var 45 kvadratmeter. Då lägenheterna var så pass små och skulle bebos av familjer med flera barn betonades vikten av yteffektivitet.
 
Under det tidiga 1900-talet började också egnahemsrörelsen sprida sig från landsbygden in till städerna. Under 1930-talet blev rörelsen en politisk angelägenhet, och byggandet finansierades delvis med statliga och kommunala medel vilket gjorde att bredare samhällslager fick möjlighet att bo i ett eget hus.

Mellan 1933 och 1947 genomfördes ytterligare en utredning, Bostadssociala utredningen, vars syfte var att kartlägga bostadsförhållandena i landet och ta fram riktlinjer för bostadspolitiken.

Resultatet blev att Sveriges bostadspolitik sedan slutet av 1940-talet har haft målsättningen att ”hela befolkningen ska beredas sunda, rymliga, välplanerade och ändamålsenligt utrustade bostäder av god kvalitet till skäliga kostnader”. Detta skiljer Sverige från många andra länder såtillvida att de allmännyttiga bostadsbolagen inte bara byggt så kallade nödbostäder för de minst bemedlade.

(Läs mer: Förslag: Underlätta det första bostadsköpet med startlån)

Kontakta skribenten: camilla [email protected]

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading

Yngve Larsson. Foto: Public Domain
Yngve Larsson. Foto: Public Domain
Inrikes

Bostadspolitiken – det historiska perspektivet

Camilla Johansson

Mellan 1890 och 1914 steg antalet stadsbor från 900 000 till 1,5 miljoner. Trångboddheten var långt in på 1900-talet större i Sverige än i något annat europeiskt land, undantaget Finland.

1912 tillsattes Statens bostadskommission, vilken var verksam fram till 1918 och bland annat genomförde den första folk-och bostadsräkningen mellan 1912 och 1914.

Ett resultat av kommissionen var tillsättandet av Kommittén angående bostadssociala minimifordringar, ledd av Yngve Larsson som senare kom att bli borgarråd för Liberala partiet. Under hans överinseende tillsattes den första statliga utredningen om bostadsplanering 1919.

Den avsåg då smålägenheter och syftet var att få fram de absolut lägsta krav som skulle ställas på de lägenheter inom kategorin som byggdes med statliga lån och subventioner.

Resultatet av denna utredning blev ett betänkande som fick namnet Praktiska och hygieniska bostäder, vilket blev något av en handbok för byggandet de kommande åren.

Den rekommenderade sammanlagda lägenhetsytan för en minimal familjelägenhet var 45 kvadratmeter. Då lägenheterna var så pass små och skulle bebos av familjer med flera barn betonades vikten av yteffektivitet.
 
Under det tidiga 1900-talet började också egnahemsrörelsen sprida sig från landsbygden in till städerna. Under 1930-talet blev rörelsen en politisk angelägenhet, och byggandet finansierades delvis med statliga och kommunala medel vilket gjorde att bredare samhällslager fick möjlighet att bo i ett eget hus.

Mellan 1933 och 1947 genomfördes ytterligare en utredning, Bostadssociala utredningen, vars syfte var att kartlägga bostadsförhållandena i landet och ta fram riktlinjer för bostadspolitiken.

Resultatet blev att Sveriges bostadspolitik sedan slutet av 1940-talet har haft målsättningen att ”hela befolkningen ska beredas sunda, rymliga, välplanerade och ändamålsenligt utrustade bostäder av god kvalitet till skäliga kostnader”. Detta skiljer Sverige från många andra länder såtillvida att de allmännyttiga bostadsbolagen inte bara byggt så kallade nödbostäder för de minst bemedlade.

(Läs mer: Förslag: Underlätta det första bostadsköpet med startlån)

Kontakta skribenten: camilla [email protected]

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024