Ekonomisk kris och arbetslöshet leder till skenande kostnader för ekonomiskt bistånd för landets kommuner. Det handlar om miljarder – och spås bli ännu värre nästa år.
Coronakrisens första våg slog hårdast mot besöksnäringen. En kommun där det blir kännbart är Ljusdal i Hälsingland, där ett stort antal sommarjobb kommer att försvinna inom sektorn. Dessutom kommer omsorgsförvaltningen inte ta in lika många sommarvikarier som vanligt.
Men samtidigt öppnas det för nya jobb i kommunens stora skogar. Normalt kommer ett sextiotal personer från Östeuropa hit för att arbeta med att plantera skog, och ett fyrtiotal bärplockare kommer från Thailand och Östeuropa. Många av dem kommer nu inte kunna ta sig till Sverige.
— Nu är det upp till svenskarna att ta de jobben. Kommer vi vara så tuffa att en person med utbildning måste söka jobb som bärplockare, och annars får avslag på ansökan om bistånd? Jag tror det, men vi har inte tagit ställning till det än, säger Lennart Diamant, enhetschef på kommunen.
Enligt en beräkningsmodell som Gävle kommun tagit fram, och som även Ljusdal använder sig av, kommer kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd att öka med cirka fem miljoner kronor under året. Men det beror helt på hur arbetsmarknaden utvecklas.
TT: Vad betyder de ökade kostnaderna för kommunens ekonomi?
— Ojoj, det törs vi inte tänka på. Ljusdals kommun har ett budgetunderskott som borde ha rättats till för länge sedan.
Många miljoner
Ljusdal är långt ifrån ensamma. 171 av Sveriges 290 kommuner har svarat på en enkät om ekonomiskt bistånd som TT skickat ut, och av dem har 84 redan märkt av en ökning i antal ärenden sedan pandemin slog mot Sverige. 24 har registrerat en ökning på minst 20 procent. Alla kommuner har inte en prognos för resten av året, men av de som har det ser betydligt fler ökade än minskade eller oförändrade kostnader.
En kommun som inte sett någon riktig coronaeffekt på det ekonomiska biståndet är Mölndal utanför Göteborg. Lättnader för a-kassan och stödet till företag dämpar behovet, men på längre sikt väntar sig kommunen ändå att betydligt fler kommer att söka bistånd.
— Vi tror att den stora ökningen kommer 2021 då a-kassedagarna är slut, eventuella besparingar är använda och arbetslösheten fortsatt är hög. Lägg till att de krispaket som regeringen gått in med inte kommer att finnas i samma utsträckning under 2021, säger Birgitta Korpe, verksamhetschef på Mölndals stad.
Risken för en ökning på sikt märks också på att många som aldrig tidigare hört av sig till förvaltningen ringer och förhör sig om kriterierna för att få ekonomiskt bistånd.
— Det är förfärligt för många att få höra att det krävs att man gör allt man kan: sälja bilar, aktier, dyra inventarier och det egna hemmet innan man kan få bistånd, säger Birgitta Korpe.
Kommunen räknar med ökade kostnader på runt 30 procent.
— Som det ser ut i dag handlar det om många miljoner, det är en stor kostnad för vår förvaltning som absolut riskerar att påverka andra delar av socialtjänstens verksamheter. Men Mölndal har i grunden goda finanser och ordning på pengarna, och det är vi glada för nu, säger Birgitta Korpe.
Större skillnad
Mölndals prognos bygger på en uträkning från Sveriges kommuner och regioner. Med brasklappen att "utvecklingen av biståndet under 2020 och de kommande åren är lika svårbedömd som allt annat i dessa dagar" räknar SKR med att kostnaderna under 2021 kommer att bli 30 procent högre än de var 2018.
Det handlar i så fall om ökade kostnader för ekonomiskt bistånd på tre miljarder kronor. Men det kan bli värre, enligt SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog.
— Det bygger på en kalkyl om att sysselsättningen börjar komma igång i höst igen. Men öppnar inte samhället upp då kommer vi att få en betydligt större uppgång, säger hon.
Samtidigt slår de ökade kostnaderna väldigt olika mot olika kommuner, beroende på var jobben finns. Och de generella statliga bidrag till kommunerna som hittills utlovats inför nästa år är långt ifrån tillräckligt, enligt Annika Wallenskog.
— Enligt vår bedömning räcker det inte ens till att täcka de förlorade skatteintäkterna, än mindre till att täcka alla ökade kostnader. Men det är så olika mellan kommunerna, i år kommer vi att få se en större skillnad än vad vi normalt brukar se, säger hon.
(Henning Eklund/TT)
