USA:s president Joe Biden har utökat det nationella nödläget gällande Iran till att gälla i ytterligare ett år. Det har Vita huset meddelat senaten och representanthuset. Det här innebär att sanktionerna mot Iran kommer att fortsätta.
I brevet, som gick ut till representanthusets talman, demokraten Nancy Pelosi, och Senatens ordförande, som är vicepresident Kamala Harris, skriver Biden att han utökar det nationella nödläget gällande Iran bortom den 15 mars. Nödläget har gällt ända sedan 1995, då det utropades via en exekutiv order av dåvarande president Bill Clinton.
Omfattande sanktioner
”Den iranska regeringens agerande och politik fortsätter att utgöra ett särskilt och extraordinärt hot mot USA:s nationella säkerhet, utrikespolitik och ekonomi”, skriver Biden, och konstaterar att man kommer att upprätthålla omfattande sanktioner mot Iran för att bemöta detta hot. Det här meddelandet stoppar alltså själva upphävandet av nödläget, som annars skulle skett på årsdagen av att det utropades, den 15 mars.
När Bill Clinton 1995 utropade nödläget för att bemöta Irans agerande och politik förbjöd han amerikanska investeringar i Irans oljeresurser, inklusive iranska oljeföretag och oljedepåer.
Bidens meddelande förtydligar att det är separat från ett annat förnyande av nödläge visavi Iran, som dåvarande president Donald Trump godkände i november 2020. Den förlängningen handlade om ett nödläge som utropades redan 1979 av president Jimmy Carter.
Det nödläget kom som ett svar på gisslankrisen i Teheran det året, när iranska terrorister stormade den amerikanska ambassaden i Teheran och tog mer än 50 amerikaner som gisslan. Det ledde till en 14 månader lång diplomatisk kris mellan de två länderna. Carters order innebar att Iranska statliga tillgångar i USA frystes.
Flyganfall i Syrien
Bidens agerande kommer efter att USA i slutet av februari utförde flyganfall i Syrien mot platser kopplade till shiitiska milisgrupper som stöttas av den iranska regimen.
Pentagon meddelade att attackerna var ett svar på angrepp nyligen mot amerikanska och allierade styrkor i Irak. Bidenadministrationen sade att man tror att de shiitiska milisgrupperna är inblandade i attackerna. Iran har dock förnekat att man ligger bakom attackerna i Irak.
Den 3 mars avfyrades minst tio raketer mot en bas i västra Irak där amerikanska och allierade trupper befann sig. En amerikansk uppdragsarbetare dog av hjärtproblem som utlöstes under attacken, enligt Pentagons talesperson John Kirby. USA har dock inte kunnat fastställa vem som utförde attacken än, och ingen har tagit på sig ansvaret för den, enligt Kirby.
Sveriges nya satsning inom nationell och internationell nyhetsjournalistik i tryck. Teckna din provprenumeration idag – endast 99kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info:
