Priset var utslagsgivande när regionerna beslutade sig för att anlita det hårt kritiserade Apotekstjänst.
Politikerna slår i från sig och skyller på lagen, men enligt en expert hade regionerna alla möjligheter att ställa hårdare krav.
Haveriet för leveranser av sjukvårdsmaterial blev ett faktum under oktober. Men bakom ligger beslut som fattats flera år tillbaka. Upphandlingen av leveranserna beslutades den 23 februari 2018, med bara priset som utslagsgrund, enligt protokollet som TT tagit del av.
De fem regionerna undersökte också andra alternativ, som att ha varuförsörjningen i egen regi, men det ansågs både för osäkert och för dyrt.
Både tjänstemän och politiker som nu ansvarar för varuförsörjningen hänvisar till reglerna i lagen om offentlig upphandling, som de menar ställer upp begränsningar för hur de kunnat välja bland leverantörerna.
Stor frihet ställa krav
Men lagen i sig ger upphandlaren stora möjligheter att utforma sina krav, enligt Erika Hanses, jurist på Upphandlingsmyndigheten.
– Man kan ställa vilka krav som helst så länge de överensstämmer med de grundläggande principerna om att vara ickediskriminerande, likabehandlande och proportionerliga, säger hon.
– Man kan till exempel ställa krav på erfarenhet. Alla upphandlande organisationer är som utgångspunkt fria att ställa de krav de anser sig behöva.
Grunden när man utformar kraven är den utredning som måste göras innan upphandlingen, förklarar hon. Det krävs ett gediget förarbete, med risk- och sårbarhetsanalyser, och kunskap kan tas in från olika håll.
– Inför annonseringen av upphandlingen finns också goda möjligheter att föra en dialog. Det finns en ganska utbredd myt om att det skulle vara förbjudet att prata med marknaden innan.
Kvalitet en faktor
Om verksamheten är särskilt känslig för störningar kan andra utslagsgrunder än enbart priset användas, som bästa pris i förhållande till kvalitet, förklarar hon.
– Då kan till exempel erfarenhet ge mervärde, eller "bonuspoäng".
I den aktuella upphandlingen valdes enbart priset som utslagsgrund. Beslutet togs av varuförsörjningsnämnden i februari 2018, själva upphandlingen inleddes i mars då förfrågningsunderlaget publicerades.
– När upphandlingsdokumenten annonserats finns en begränsad möjlighet att ändra kraven, säger Erika Hanses.
Vill inte svara
Uppsalapolitikern Bertil Kinnunen (S) var ordförande och en av fem politiker i Varuförsörjningsnämnden som var med och fattade beslutet. Han vill inte svara på frågor om hur nämnden resonerade, utan hänvisar till dagens nämnd. Roger Ljunggren (S), från Sörmland, vill inte heller uttala sig utan hänvisar tillbaka till Kinnunen.
Västeråspolitikern Tommy Levinsson (S) satt i nämnden då, i februari 2018, och han sitter också där nu. Han vill ändå inte kommentera varför politikerna valde att bara gå på priset.
– Det börjar bli ett tag sedan. Jag har inga kommentarer, säger han.
Moderatpolitikern Anders Brandén från Örebro säger att han är glad att han inte sitter i Varuförsörjningsnämnden längre. Han avgick i samband med valet förra året. Men enligt honom gjorde politikerna vad de kunde då beslutet togs.
– Sett i backspegeln tror jag inte att det är upphandlingen i sig som orsakat problemen. Den var korrekt. Det var leveranssäkerheten som skulle ha säkrats i samband med att bytet genomfördes, säger Anders Brandén.
(Johanna Cederblad/TT)
