Den nya försvarsbudgeten kommer i första skedet att finansieras med en ny bankskatt.

– Finanssektorn kan orsaka stora kostnader på ekonomin, det vet vi historiskt. Då är det bra att man kan bidra mer till det gemensamma, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till TT.

Exakt utformning av hur bankskatten ska se ut ska regeringen återkomma till. Bankskatten finansierar de fem miljarderna som satsas på försvaret år 2022.

– De stora bankerna kommer att få bidra med mer. De har fått stora skattesänkningar de senaste åren, säger Magdalena Andersson.

Finanssektorn har bidragit till stora kriser historiskt, och därför är det helt rimligt att beskatta den hårdare, tycker hon.

– Den kan bidra med mer till det gemensamma, så att vi kan finansiera försvaret på det här sättet i stället för på något annat vis.

Bankskatten räcker inte

Men bankskatten räcker bara till det första steget av ökningen av försvarsbudgeten. Resten av satsningen under de kommande åren fram till 2025 ska man återkomma till, men hälften kommer att vara finansierat "krona för krona". Med det menas att varje ny budget ska anpassas för att inrymma de ökade anslagen till försvaret. Detta ska dock enligt Magdalena Andersson och Peter Hultqvist göras med en "schysst fördelningspolitisk profil".

– Det innebär att även de med lite högre inkomster får vara med och bidra, säger Andersson.

TT: Det finns alltså risk för skattehöjningar för höginkomstagare?

– Så ska man inte tolka det. Det finns många sätt att genomföra finansiering, säger Magdalena Andersson och tillägger att det lika väl kan handla om besparingar.

Skillnad på nu och då

Det är alltså fortfarande oklart hur resten av försvarssatsningen ska betalas mer exakt. Finansministern understryker dock att hon och de övriga partierna är överens om principerna. Så var det inte när försvarsberedningen havererade i våras, och S inte ville binda sig för någon ekonomisk ram, förklarar hon.

– Det är stor skillnad. Nu har vi en finansiering.

TT: Kunde ni inte ha kommit fram till detta redan då?

– Det är först nu vi suttit i budgetförhandlingar, det är nu vi kunnat komma överens, säger hon.

Överens med C och L

Centerpartiet och Liberalerna har tidigare varit skeptiska till förslaget om bankskatt, men Andersson säger att det hela har diskuterats mellan regeringen och de andra partierna som ingår i januariavtalet.

Hon talar också om behovet av fortsatta satsningar på välfärden, men vill inte säga om skattehöjningar kan vara att vänta.

– Detta var en finansiering vi kunde komma överens om, och eftersom S gick till val på en bankskatt tycker jag så klart att det känns väldigt bra.

Nordea valde i fjol att flytta sin verksamhet till Finland. Detta gör inte att banken slipper undan, säger Andersson.

– Men jag kan berätta att Nordea kommer vara med att betala den här skatten för den kommer vara oberoende av var huvudkontoret ligger.

Moderaterna kritiska

Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson, Elisabeth Svantesson, är kritisk till regeringens förslag om finansiering.

– Att dessa fyra partiet väljer att möta en sämre ekonomi med höjd skatt och nedmonterad arbetslinje är helt aningslöst, säger hon.

– Svaret på alla Sveriges problem kan inte alltid vara höjda skatter. Om S, C, L och MP stryker friår och familjevecka behöver de inte höja skatten för att finansiera försvaret.

Miljarder till försvaret

Försvarsuppgörelsen mellan S, MP, C och L som försvarsminister Peter Hultqvist (S) presenterade på fredagen innebär att försvaret får fem miljarder kronor årligen från 2022 fram till 2025. Det motsvarar en budget för det militära försvaret på 84 miljarder 2025.

Pengarna ska användas till att rusta upp försvaret, framför allt när det gäller markstridskrafter. Antalet försvarsanställda ska öka, från dagens 60 000 personer till 90 000 inklusive hemvärn och civilanställda.

(Johanna Cederblad/TT)
(Sofia Sundström/TT)