Försvarets budget ska höjas med 20 miljarder till 2025.

Regeringen ska på lördagen ge besked om var pengarna ska hämtas.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) gladde sig över fredagens försvarsuppgörelse med MP, C och L.

– Detta är en viktig signal för Sverige, för våra partners och för vårt närområde om att vi fortsätter att höja vår militära förmåga, säger han.

Överenskommelsen innebär att försvaret ska få fem miljarder kronor årligen från 2022 till 2025. Det motsvarar en budget för det militära försvaret på 84 miljarder 2025. I år ligger den på 56 miljarder.

Har ändrat sig

Fram till nyligen har regeringen och Peter Hultqvist vägrat att binda sig för en sådan nivå på försvarsbudgeten 2025.

Hultqvist förklarar nu omsvängningen med att de fyra samarbetspartierna nått en gemensam syn på hur finansieringen ska gå till.

– Nu har vi en starkare grund för finansieringen att stå på, säger Hultqvist.

Var pengarna ska tas ifrån vill han ännu inte gå in på. Men under lördagen väntas besked. Då ska Hultqvist tillsammans med finansminister Magdalena Andersson presentera finansieringen vid en pressträff.

Enligt obekräftade uppgifter till Dagens industri kommer en bankskatt att ingå i finansieringen.

Är lycklig

MP:s försvarspolitiske talesperson Janine Alm Ericson vill inte uttala sig om hur satsningen ska betalas.

– Det är en del i den större budgetbilden. Det får vi återkomma till, säger hon.

Inte heller Liberalernas Allan Widman vill gå in på finansieringen, utan hänvisar till att han är försvarspolitisk, inte ekonomiskpolitisk talesperson.

– Jag är lycklig över att inte behöva engagera mig i finansieringsbiten, säger han.

Att regeringen skulle binda sig för en försvarsbudget på 84 miljarder 2025 har varit ett krav från C och L i budgetförhandlingarna.

Kravet byggde på en bred samsyn hos riksdagspartierna i Försvarsberedningen om vad som krävs för att rusta upp försvaret.

Enligt Allan Widman så ger den försvarssatsning man nu är överens om förutsättningar för ett på djupet uthålligt försvar.

Mer markstridskrafter

Widman tillägger också att en försvarsbudget på 84 miljarder motsvarar 1,5 procent av BNP, vilket håller dörren till ett Natomedlemskap fortsatt öppen. Nato vill att medlemsländer lägger minst två procent på försvaret.

Fredagens överenskommelse innebär att Försvarsberedningens rapport från i våras ska genomföras. Den innebär framför allt en upprustning av markstridskrafter. Tre mekaniserade brigader och en reducerad motoriserad brigad ska byggas upp. I dag finns två mekaniserade brigader, men bara en som är samövad.

Försvarsberedningens förslag innebär att krigsorganisationen växer från dagens 60 000 personer till 90 000 inklusive hemvärn och civilanställda.

Fler regementen

Det kräver att upp till 8 000 totalförsvarspliktiga grundutbildas årligen från 2024.

För att klara att utbilda soldater till den nya krigsorganisationen föreslog Försvarsberedningen fyra nya regementen.

De höjda försvarsanslagen bör, enligt Försvarsberedningen, också användas för att till exempel uppgradera samtliga stridsfordon och stridsvagnar, anskaffa ytterligare artillerisystem och tillföra nya moderna luftvärnsrobotsystem.

Hur mycket 84 miljarder räcker till är osäkert. Försvaret har många gånger tidigare blivit dyrare än vad politikerna trott.

Räcker pengarna?

Försvarsmakten ska senast 15 november ge sin analys av Försvarsberedningens förslag, vad allt kommer att kosta och vad som bör prioriteras.

Prioriteringar kan komma att behövas om de 84 miljarderna inte räcker till allt.

I en debattartikel i Dagens Nyheter understryker statsminister Stefan Löfven (S) och partiledarna för MP, C och L att "helheten" i Försvarsberedningen ska genomföras "på ett sådant sätt att det ryms inom den ekonomiska ramen".

Regeringen ska lägga fram en försvarspolitisk proposition under nästa år som bygger på fredagens överenskommelse.

(TT)