Arbetsförmedlingen gick för ett tag sedan ut med att nyanlända får allt fler jobb. Men mestadels handlar det om extratjänster som är statligt subventionerade. Ledarskribenten Widar Andersson säger till Arbetsmarknadsnytt att det är allvarligt när en myndighet far med osanning.
Myndigheten skrev i ett pressmeddelande nyligen att 44 procent av de nyanlända har fått arbete och börjat studera. Det är en ökning med drygt 30 procent jämfört med förra året. Men bara sju procent av dem är sysselsatta i osubventionerade jobb.
– Det är helt enkelt inte sant att jobben ökar så mycket som Arbetsförmedlingen påstår. Det är allvarligt att en statlig myndighet av den här digniteten ägnar sig åt vad som faktiskt måste beskrivas som fake news, säger Widar Andersson, ledarskribent för Folkbladet och tidigare riksdagsledamot för Socialdemokraterna, till tidningen.
Andelen osubventionerade jobb som går till nyanlända har förvisso ökat. Men det är en ganska blygsam ökning då den år 2013 var 5,5 procent och i år ligger på sju procent.
"Trumpeter och fanfarer"
Edward Hamilton, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv, menar att det är oseriöst av en myndighet att blåsa upp siffror på detta sätt.
Han säger till Arbetsmarknadsnytt att det är viktigt att Arbetsförmedlingen är stringent och att kommunikationen ska stå i proportion till fakta. Han menar att det är tveksamt att gå ut med ”trumpeter och fanfarer” i svenska medier när ökningen av osubventionerade jobb endast var en och en halv procent på fem år.
Han säger att myndigheten gjorde en liknande försköning av verkligheten när man i våras sade att man hade klarat fem av regeringens sex mål. I en intern resultatredovisning visade det sig att man endast hade klarat tre av de sex målen.
Widar Andersson anser att vi har fått en utveckling där staten och myndigheter tar på sig rollen att sprida en förskönande bild av integrationen.
– Vi ser dessvärre en utveckling där stat och myndigheter försöker ge en falsk bild av att den svenska integrationen går bra, medan siffrorna alltmer pekar i motsatt riktning, säger han till tidningen.
Malin Blomgren, chef för enheten integration och etablering på Arbetsförmedlingen, säger till Arbetsmarknadsnytt att man inte har för avsikt blåsa upp några siffror eller dölja något. Hon menar dock att det går allt bättre för nyanlända på arbetsmarknaden. Detta trots att de osubventionerade jobben har ökat så pass lite under några år.
Extratjänster – en stor kostnad
Samtidigt har de så kallade extratjänsterna fått hård kritik då många anser att det är en form av konstgjord andning. Flera politiker och debattörer har också kritiserat Arbetsförmedlingen då den har svårt att uppfylla sitt existensberättigande och innebär en stor kostnad för skattebetalarna.
Alliansen har tidigare sagt att man vill lägga ner myndigheten.
– Vi lägger många miljarder på Arbetsförmedlingen utan att det ger resultat, sade Elisabeth Svantesson (M), för ett och halvt år sedan till TT.
Extratjänster som infördes av regeringen 2015 innebär att staten betalar hela eller delar av lönen. Enligt prognoser från Arbetsförmedlingen förväntas utgifterna för subventionerade anställningar öka markant under de kommande fyra åren.
Det är framför allt extratjänsterna som expanderar. Fram till 2021 tror man att de kommer att kosta skattebetalarna omkring 30 miljarder kronor, enligt Ekonomifakta.
