Arbetsförmedlingen begär flera miljarder kronor mer för att klara sitt jobb nästa år, jämfört med vad regeringen hittills föreslagit.

Arbetslösheten i de mest utsatta grupperna bedöms öka till den högsta sedan 1990-talskrisen.

Arbetsförmedlingen (AF) skriver i sitt budgetäskande, eller budgetunderlag, för åren 2021 till 2023 att 800 miljoner mer behövs nästa år bara till förvaltningsanslaget. Det innebär 7,6 miljarder istället för de 6,8 miljarder som fanns anvisat för 2021 i regeringens budget från i höstas.

Anslagen till arbetsmarknadspolitiska insatser behöver höjas med drygt en miljard för att det ska gå att hålla sådant som arbetsmarknadsutbildningar och anställningar med stöd för arbetslösa igång på rimliga nivåer. Det är också nödvändigt för att klara åtgärder för personer som inte får vara sjukskrivna längre. De måste erbjudas någon form av sysselsättning, aktivitet och stöd.

På flera ställen i det 30-sidiga budgetunderlaget påpekar AF att det är sannolikt att den strukturella arbetslösheten kommer att öka som del av den totala arbetslösheten.

"Antalet inskrivna arbetslösa som är i stort behov av omfattande stöd kommer därmed att ligga på den högsta nivån sedan början av 1990-talet", skriver myndigheten.

Det handlar framförallt om att gruppen arbetslösa utrikes födda kvinnor med kort utbildning väntas öka.

"Arbetsförmedlingen bedömer att utrikes födda med högst förgymnasial utbildning kommer att drabbas av en kraftigt stigande arbetslöshet och långtidsarbetslöshet under kommande år. Den grupp som bedöms drabbas allra hårdast är utrikes födda kvinnor som saknar gymnasieutbildning", heter det i budgetunderlaget.

Höjda anslag begärs för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd för 2021 med sammanlagt 4 miljarder kronor.

(Lars Larsson/TT)