Antikens historia, nationalsången och Bibeln står kvar i skolans kursplaner, efter regeringens beslut om nya kurs- och ämnesplaner. Men för att få plats med allt utreds nu fler undervisningstimmar.

När Skolverket förra året kom med förslag om att dumpa till exempel antikens historia i de nya kursplanerna blev kritiken massiv, och myndigheten ändrade sig. När regeringen nu klubbat igenom nya kursplaner för grundskolan och ämnesplaner för gymnasieskolan finns antiken kvar, försäkrar utbildningsminister Anna Ekström (S).

– Det är viktigt att vi har en kunskap om de landvinningar och förutsättningar som vi har för dagens samhälle som uppstod redan under antik tid, säger hon.

Lärarkåren behöver dock inte kursplaner som är alltför detaljerade, anser Johanna Jaara Åstrand som är ordförande för Lärarförbundet och nämner nationalsången som exempel.

– Det viktigaste är inte att det står svart på vitt i styrdokumenten. Lärare kan själva omsätta vilka olika typer av musikstycken och sånger som är bra att kunna som svenska samhällsmedborgare utan att få det skrivna på näsan, säger hon.

Inte mindre lov

Men medan skolans kursplaner allt eftersom fylls på med nytt innehåll uppstår "stoffträngsel" när inte lika mycket tas bort. En del innehåll har strukits, och som exempel nämner Ekström skrivningar om entreprenörskap i samhällskunskap och repetition från grundskolan i gymnasiematematik.

Men Skolverket har också fått uppdraget att se över timplanerna.

– För att se om det är något ämne som behöver fler timmar för att klara av allt det man ska lära sig, säger Anna Ekström.

TT: Innebär det mindre lov?

– Nej. Så långt vill jag inte dra det.

TT: Hur ska det gå till? Blir skoldagarna längre?

– Det är upp till Skolverket att komma med förslag.

Men fler undervisningstimmar kommer inte vara möjliga samtidigt som lärarbristen är ett faktum, menar Lärarnas riksförbund som är kritisk till Skolverkets uppdrag att se över timplanerna.

– Det finns bara ett visst antal lärare att tillgå och då är risken att de får jobba mer och får sämre arbetsmiljö, säger Svante Tideman, vice ordförande för Lärarnas riksförbund.

Fakta och analys

En stor del av förändringarna handlar om faktakunskaper. Kritiker har hävdat att skolan i dag kräver allt för mycket analysförmåga av barn, på bekostnad av bildning och kunskap.

I de nya kursplanerna som träder i kraft den 1 juli 2021 står fakta framför analys för de yngre eleverna.

– Vi ökar betydelsen av fakta när barnen är små och i takt med att barnen blir äldre, mognare och lär sig mer ökar vi kraven på analys, säger Anna Ekström.

TT: Är fakta viktigare än analys?

– Faktakunskaper utan analys vill jag inte ha och jag vill inte heller ha analys utan faktakunskaper. Båda har sin plats i svenska skolan.

Både Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund välkomnar förändringarna.

– Det är helt rätt tänkt och denna typ av förändringar har vi föreslagit, säger Svante Tideman, vice ordförande för Lärarnas riksförbund.

(Erik Nilsson/TT)