loading
Insamling av plastavfall på Bali förra året. Forskarkåren har gjort bedömningen att om utvecklingen med föroreningar fortsätter så kommer det år 2050 att finnas mer plast än fisk i haven. Foto:Sonny Tumbelaka/AFP via Getty Images 
Insamling av plastavfall på Bali förra året. Forskarkåren har gjort bedömningen att om utvecklingen med föroreningar fortsätter så kommer det år 2050 att finnas mer plast än fisk i haven. Foto:Sonny Tumbelaka/AFP via Getty Images 
Inrikes

Alla partier utom ett vill bekämpa plasten i världshaven

Camilla Johansson

Ibland sträcker sig politiken utanför landsgränserna. Detta gäller bland annat tillstånden i världshaven. Sverige ingår i internationella samarbeten, men uppfattningen om vad som ska göras här hemma skiljer partierna åt.

I mars i år enades FN:s miljöförsamling, Unea, och världens länder om det historiska beslutet att inleda förhandlingarna om ett nytt rättsligt bindande globalt avtal mot plastföroreningar.

Förhandlingarna väntas ta två år och arbetet kring detta har beskrivits som den största miljööverenskommelsen sedan Parisavtalet som slöts 2015.

Plast i världshaven

Världshaven innehåller i dag mer än 50 miljoner ton plast.

Mängden plast som hamnar i haven varje år uppgår till mellan 4,8 och 12,7 miljoner ton.

Påverkar flera områden: 

Djurlivet: Marina djur trasslar in sig och blir skadade. De får även i sig plast som föda.

Ekonomin: Beräknad kostnad för skräp i haven är mellan 259 miljoner euro och 695 miljoner euro, framför allt i turism- och fiskesektorerna.

Människors hälsa: Genom näringskedjan exponeras vi för de kemikalier som finns i plasten. 

Plastbestick, plastflaskor, cigarettfimpar eller bomullspinnar (tops) utgör nästan hälften av allt avfall i haven.

Källa: Europaparlamentet

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
Insamling av plastavfall på Bali förra året. Forskarkåren har gjort bedömningen att om utvecklingen med föroreningar fortsätter så kommer det år 2050 att finnas mer plast än fisk i haven. Foto:Sonny Tumbelaka/AFP via Getty Images 
Insamling av plastavfall på Bali förra året. Forskarkåren har gjort bedömningen att om utvecklingen med föroreningar fortsätter så kommer det år 2050 att finnas mer plast än fisk i haven. Foto:Sonny Tumbelaka/AFP via Getty Images 
Inrikes

Alla partier utom ett vill bekämpa plasten i världshaven

Camilla Johansson

Ibland sträcker sig politiken utanför landsgränserna. Detta gäller bland annat tillstånden i världshaven. Sverige ingår i internationella samarbeten, men uppfattningen om vad som ska göras här hemma skiljer partierna åt.

I mars i år enades FN:s miljöförsamling, Unea, och världens länder om det historiska beslutet att inleda förhandlingarna om ett nytt rättsligt bindande globalt avtal mot plastföroreningar.

Förhandlingarna väntas ta två år och arbetet kring detta har beskrivits som den största miljööverenskommelsen sedan Parisavtalet som slöts 2015.

Plast i världshaven

Världshaven innehåller i dag mer än 50 miljoner ton plast.

Mängden plast som hamnar i haven varje år uppgår till mellan 4,8 och 12,7 miljoner ton.

Påverkar flera områden: 

Djurlivet: Marina djur trasslar in sig och blir skadade. De får även i sig plast som föda.

Ekonomin: Beräknad kostnad för skräp i haven är mellan 259 miljoner euro och 695 miljoner euro, framför allt i turism- och fiskesektorerna.

Människors hälsa: Genom näringskedjan exponeras vi för de kemikalier som finns i plasten. 

Plastbestick, plastflaskor, cigarettfimpar eller bomullspinnar (tops) utgör nästan hälften av allt avfall i haven.

Källa: Europaparlamentet

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024