Rakhmat Akilov döms till livstids fängelse för terroristbrott, för hans dåd på Drottninggatan den 7 april förra året. Det meddelade precis Stockholms tingsrätt.
Han fälls för fem mord, 119 fall av mordförsök och 24 fall av framkallande av fara för annan.
– Stockholms tingsrätt dömer Rakhmat Akilov för terroristbrott. Påföljden bestäms till fängelse på livstid och utvisning från Sverige, säger chefsrådman Ragnar Palmkvist vid en pressträff i rådhuset i Stockholm, där han kommenterar domen.
Tingsrätten går alltså på samma linje som åklagarna, som yrkat på lagens strängaste straff, för vad de kallat "kanske det grövsta brott som någonsin begåtts i Sverige".
– Hela landet måste inte gå ner för räkning, vilket man lätt kan få intryck av om man bara håller sig till lagtexten, säger Palmkvist när man motiverar varför Akilov ska dömas för terroristbrott.
Klara sympatier
Domaren hänvisar till att polis och räddningstjänst gått upp i stabsläge samt att trafik, lokaltrafik och sjukhus ansträngts som en följd av brottet.
– Det är alltså sådant som skadar det öppna samhället och som lagstiftningen om terroristbrott är till för att förebygga, säger domaren.
Även gärningsmannens avsikter spelar roll när man bedömer om ett brott ska ses som terroristbrott.
Rakhmat Akilovs sympatier för IS går inte att diskutera, han har själv berättat om det vid ett flertal tillfällen och det framgår också av material från hans mobiltelefon, säger Palmkvist, som också konstaterar att Akilov har försökt påverka den svenska staten genom att påverka Sverige att avstå från att ingå i en internationell koalition mot IS.
Frias på en punkt
Tingsrätten har prövat totalt 149 gärningspåståenden, där personer befunnit sig i närheten av lastbilen som Akilov körde ner för Drottninggatan i Stockholm. I ett fall har rätten bedömt att det varit för svårt att med säkerhet säga var den målsägande befann sig och därför frias Akilov från den brottsmisstanken.
De personer som har utsatts för försök till mord eller framkallande av fara för annan får skadestånd för kränkning, som går över de schabloner som finns. Det får de till följd av den rädsla som Akilov har spridit, resonerar rätten. Även sättet som Akilov själv sett på dådet påverkar.
– Han har inte sett människor, de har varit brickor i ett spel för honom, säger rådman Carl Rosenmüller.
"Strikt schablon"
De anhöriga till dödsoffren har förutom efterlevandeersättning också krävt ersättning för kränkning – något som vanligtvis bara brottsoffer får. Men någon sådan dömer inte tingsrätten ut. De anhöriga får skadestånd för efterlevande enligt schablon, alltså 60 000 kronor var.
– Den schablonen är väldigt, väldigt strikt, säger Carl Rosenmüller.
– Vi har funnit att det finns en del bevisning som pekar på att det har varit mycket, mycket jobbigt för de efterlevande, men det har inte levt upp till det som krävs för att man ska kunna gå i från schablonen, säger han vidare.
– Beloppet kan tyckas lågt, det är vi medvetna om, säger Rosenmüller.
Kan följas
Rätten skriver i domen att utredningen kring själva attentatsdagen är "mycket gedigen och får sägas vara i princip heltäckande när det gäller Rakhmat Akilovs förehavanden".
Genom telefonuppkopplingar, chattutskrifter och övervakningsfilmer har den 40-årige uzbekens position, förflyttningar och förehavanden i det närmaste helt kunnat klarläggas, från det att han steg upp på morgonen till dess att han greps på kvällen, konstaterar rätten.
Akilovs advokat Johan Eriksson kommer att hålla en pressträff klockan 15.00, där han ger försvarets syn på domen.
