En 39-årig uzbek grips i Märsta utanför Stockholm några timmar efter dådet på Drottninggatan.

I dag kommer domen mot mannen som åtalats för terrorbrott, flera mord och över hundra mordförsök.

Men vem är Rakhmat Akilov – och vad gjorde han egentligen här?

Uppväxten

Akilov växer upp i världsarvsstaden Samarkand i Uzbekistan. Han är yngst av fyra syskon. Pappan är svetsare – som Akilov också utbildar sig till – och mamman sjuksköterska. Efter att ha mutat sig fri från militärtjänstgöring gör Akilov vapenfri tjänst i Uzbekistan.

Han har i den rättspsykiatriska undersökning som gjorts efter dådet i Stockholm betonat att föräldrarna inte var stränga. Uppväxten ska ha varit sekulär, enligt vittnen som uzbekiska redaktionen vid Radio Free Europe/Radio Liberty (RFERL) varit i kontakt med i samband med en kartläggning av Akilov.

Enligt Migrationsverkets handlingar har han själv tidigare uppgett att han tillhör folkgruppen tadzjiker och är muslim.

Livet före Sverige

Som vuxen lever Akilov inledningsvis familjeliv i Samarkand – han gifter sig och får fyra barn mellan 1998 och 2006. Hans dåvarande fru arbetar med handel med Turkiet, dit de båda ofta reser. Akilov har försörjt sig som rörmokare och svetsare och i perioder arbetat i Ryssland. Enligt Radio Free Europe/Radio Liberty skiljer han sig dock i hemlandet och flyttar omkring 2012 till Turkiet, där han sedan ska ha radikaliserats.

Enligt den rättspsykiatriska undersökningen ska Akilov, för att klara ekonomin efter den äldsta dotterns kostsamma bröllop, ha åkt till Europa. Efter jobb i Tjeckien, Tyskland och Danmark kommer han till Sverige i oktober 2014.

Reuters har tidigare rapporterat, med hänvisning till källor inom säkerhetstjänsten i Uzbekistan, att Akilov försökte ta sig över gränsen till Syrien från Turkiet 2015, men greps och deporterades till Sverige. Det är dock inget som Säkerhetspolisen bekräftat eller velat kommentera.

Tiden i Sverige

Väl här ansöker Akilov om uppehållstillstånd med politiska skäl som grund. Det blir nej från Migrationsverket. Han överklagar beslutet till domstol där han får avslag. Akilov uppger att han vill stanna i Sverige eftersom det, enligt hans utsago, är farligt för honom i Uzbekistan. Bland annat hävdar han att han blivit gripen efter en demonstration i hemlandet, blivit fängslad och torterad och anklagad för att ha varit terrorist. Migrationsdomstolen anser inte att hans berättelse är trovärdig. I domen har Akilov ett annat namn, Rahmatjon Kurbonov, och ett annat födelseår.

Akilov ska nu utvisas från Sverige, men utvisningen kan inte verkställas.

Efter att ha arbetat i byggbranschen drygt två månader kan han enligt egen utsago skicka hem motsvarande runt 27 000 kronor till familjen. Akilov utvecklar ett drogmissbruk. Av den rättspsykiatriska undersökningen framgår dock att han sporadiskt testat olika former av narkotika redan hemma i Samarkand.

Har erkänt

Akilov förekommer inte i några aktuella ärenden hos Säpo. Däremot får Säpo under 2016 in underrättelser om Akilov. De går enligt Säpo inte att belägga.

Rakhmat Akilov hade visat intresse för extremistiska miljöer, däribland terrorrörelsen IS – men inget tydde på att han skulle utföra ett terrordåd, enligt rikspolischef Dan Eliasson. Men några timmar efter dådet på Drottninggatan grips Akilov i Märsta. Han häktas fyra dagar senare vid Stockholms tingsrätt misstänkt för terroristbrott.

Vid häktningsförhandlingen erkänner han, via sin advokat.

"Efter terrordådet tänkte jag spränga mig själv och komma till paradiset", säger han i förhör under förundersökningen. Akilov uppger också att han utfört attacken på IS order. Men terrorgruppen har aldrig tagit på sig dådet.

(Anna Karolina Eriksson/TT)