loading
En pakistansk armésoldat nära gränsövergången Torkham mellan Pakistan och Afghanistan. Foto: Muhammad Sajjad/AP/TT-arkivbild
En pakistansk armésoldat nära gränsövergången Torkham mellan Pakistan och Afghanistan. Foto: Muhammad Sajjad/AP/TT-arkivbild
Utrikes

Afghansk ilska över pakistanskt stängsel

Epoch Times

Kan ett stängsel längs med den porösa gränsen mellan Pakistan och Afghanistan förbättra säkerheten?

Det hoppas pakistanska myndigheter som plockat fram taggtrådsrullar och stålstolpar. Men än så länge har projektet bara resulterat i en uppretad granne.

Det är inte bara tusentals lastbilar som varje vecka korsar den omkring 240 mil långa gränsen mellan Pakistan och Afghanistan. Åtminstone inte enligt Kabul och Islamabad, som länge har anklagat varandra för att låta militanta extremister, exempelvis talibaner, röra sig fritt i det bergiga och i stort sett opatrullerade område som skiljer de båda länderna åt.

De båda grannarna förnekar att deras respektive länder fungerar som en slags fristad för extremister, som utför attacker på andra sidan gränsen. Och nu har Pakistan satt i gång med ett försenat projekt som innebär stängselbygge och förhöjda säkerhetsåtgärder från klanområden i den nordliga provinsen Khyber-Paktunkhwa till det laglösa Baluchistan längre söderut.

Omtvistad gräns

Den så kallade Durandlinjen, uppkallad efter ett avtal mellan britterna och en afghansk emir 1893, är en ständig orsak till konflikt. Den löper tvärs genom pashtunska klanområden och enligt Kabul ligger den "riktiga" gränsen egentligen djupare in i Pakistan. Islamabad håller inte med.

Pashtunerna brukar enkelt kunna korsa gränsen, men försurade bilaterala relationer har orsakat problem.

I mitten av februari stängde Pakistan gränsen, efter en våg av attacker som krävde över 130 liv. I över en månad var tusentals människor och mängder av varor strandade på vardera sidan av gränsen, fram tills det att den pakistanske premiärministern Nawaz Sharif beordrade att den av "humanitära skäl" skulle öppnas igen.

I fredags dödades minst 85 personer i en rad attentat runt om i Pakistan, vilket en talesperson för militären kopplade ihop med extremister som tagit sig över gränsen för att utföra attacker och behovet av stärkt säkerhet längs Durandlinjen.

Afghansk varning

Afghanska tjänstemän hävdar att stängslet kommer att störa den vanliga gränstrafiken, även om experter anser att banden mellan afghanska och pakistanska pashtuner är så djupt rotade att försöken att kontrollera gränsen kommer att misslyckas.

"Pakistan har ingen rätt att bygga stängsel eller någon annan byggnad längs gränsen till Afghanistan" säger Najib Danish, talesperson för det afghanska inrikesdepartementet, i ett uttalande.

Tidigare pakistanska försök att förstärka gränsen har mött starkt motstånd från afghanskt håll, och även lett till eldväxling.

"Vi hoppas att de inte upprepar samma misstag igen" varnar Danish.

(TT)

Ansträngda relationer

Pakistans utrikespolitik präglas av konflikten med Indien. Men förhållandet med Afghanistan är nästan lika betydelsefullt.

Afghanistans goda kontakter med Indien har lett till pakistansk oro över att bli inringat av indiska intressen medan Kabul av historiska skäl alltid betraktat Islamabad med viss misstänksamhet.

Den pakistanska militära säkerhetstjänsten ISI hade stor del i skapandet av den afghanska talibanrörelsen. Anledningen var att det kaos som rådde i Afghanistan efter kommunistregimens fall 1992 störde Pakistans kontakter med de nya staterna i Centralasien.

Efter talibanregimens fall hösten 2001 sade sig Pakistan vilja ha ett gott förhållande till den USA-stödda afghanska regeringen. Men afghanernas misstro har bestått, eftersom de militanta organisationer som utgör ett stort hot mot den afghanska regeringen tillåts ha högkvarter och militära baser i Pakistan.

Efter maktskiftet i Kabul 2014 har de båda ländernas regeringar visat ansatser till att vilja skapa bättre relationer och samarbeta mot militanta extremistgrupper. Men just nu är relationerna inget vidare.

Källa: Landguiden

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
En pakistansk armésoldat nära gränsövergången Torkham mellan Pakistan och Afghanistan. Foto: Muhammad Sajjad/AP/TT-arkivbild
En pakistansk armésoldat nära gränsövergången Torkham mellan Pakistan och Afghanistan. Foto: Muhammad Sajjad/AP/TT-arkivbild
Utrikes

Afghansk ilska över pakistanskt stängsel

Epoch Times

Kan ett stängsel längs med den porösa gränsen mellan Pakistan och Afghanistan förbättra säkerheten?

Det hoppas pakistanska myndigheter som plockat fram taggtrådsrullar och stålstolpar. Men än så länge har projektet bara resulterat i en uppretad granne.

Det är inte bara tusentals lastbilar som varje vecka korsar den omkring 240 mil långa gränsen mellan Pakistan och Afghanistan. Åtminstone inte enligt Kabul och Islamabad, som länge har anklagat varandra för att låta militanta extremister, exempelvis talibaner, röra sig fritt i det bergiga och i stort sett opatrullerade område som skiljer de båda länderna åt.

De båda grannarna förnekar att deras respektive länder fungerar som en slags fristad för extremister, som utför attacker på andra sidan gränsen. Och nu har Pakistan satt i gång med ett försenat projekt som innebär stängselbygge och förhöjda säkerhetsåtgärder från klanområden i den nordliga provinsen Khyber-Paktunkhwa till det laglösa Baluchistan längre söderut.

Omtvistad gräns

Den så kallade Durandlinjen, uppkallad efter ett avtal mellan britterna och en afghansk emir 1893, är en ständig orsak till konflikt. Den löper tvärs genom pashtunska klanområden och enligt Kabul ligger den "riktiga" gränsen egentligen djupare in i Pakistan. Islamabad håller inte med.

Pashtunerna brukar enkelt kunna korsa gränsen, men försurade bilaterala relationer har orsakat problem.

I mitten av februari stängde Pakistan gränsen, efter en våg av attacker som krävde över 130 liv. I över en månad var tusentals människor och mängder av varor strandade på vardera sidan av gränsen, fram tills det att den pakistanske premiärministern Nawaz Sharif beordrade att den av "humanitära skäl" skulle öppnas igen.

I fredags dödades minst 85 personer i en rad attentat runt om i Pakistan, vilket en talesperson för militären kopplade ihop med extremister som tagit sig över gränsen för att utföra attacker och behovet av stärkt säkerhet längs Durandlinjen.

Afghansk varning

Afghanska tjänstemän hävdar att stängslet kommer att störa den vanliga gränstrafiken, även om experter anser att banden mellan afghanska och pakistanska pashtuner är så djupt rotade att försöken att kontrollera gränsen kommer att misslyckas.

"Pakistan har ingen rätt att bygga stängsel eller någon annan byggnad längs gränsen till Afghanistan" säger Najib Danish, talesperson för det afghanska inrikesdepartementet, i ett uttalande.

Tidigare pakistanska försök att förstärka gränsen har mött starkt motstånd från afghanskt håll, och även lett till eldväxling.

"Vi hoppas att de inte upprepar samma misstag igen" varnar Danish.

(TT)

Ansträngda relationer

Pakistans utrikespolitik präglas av konflikten med Indien. Men förhållandet med Afghanistan är nästan lika betydelsefullt.

Afghanistans goda kontakter med Indien har lett till pakistansk oro över att bli inringat av indiska intressen medan Kabul av historiska skäl alltid betraktat Islamabad med viss misstänksamhet.

Den pakistanska militära säkerhetstjänsten ISI hade stor del i skapandet av den afghanska talibanrörelsen. Anledningen var att det kaos som rådde i Afghanistan efter kommunistregimens fall 1992 störde Pakistans kontakter med de nya staterna i Centralasien.

Efter talibanregimens fall hösten 2001 sade sig Pakistan vilja ha ett gott förhållande till den USA-stödda afghanska regeringen. Men afghanernas misstro har bestått, eftersom de militanta organisationer som utgör ett stort hot mot den afghanska regeringen tillåts ha högkvarter och militära baser i Pakistan.

Efter maktskiftet i Kabul 2014 har de båda ländernas regeringar visat ansatser till att vilja skapa bättre relationer och samarbeta mot militanta extremistgrupper. Men just nu är relationerna inget vidare.

Källa: Landguiden

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024