Sedan planerna på Umeå som första teststad för 5G kom ut i augusti 2018 har Umeå-borna inte fått mer information och inte heller något tillfälle att få svar på frågor. Forskning om allvarliga hälsoeffekter från mikrovågsstrålning oroar. Vid informationsmötet den 3 juni ställdes många frågor, men många svar saknas.

Enligt projektet Umeå 5G, ägt av Umeå Science Park, med partners i Umeå kommun, Umeå universitet, Region Västerbotten och Umeå Energi, så skulle de första testerna ha startats upp tidigt 2019 vid Norrlands Universitetssjukhus och Umeå universitet, för att sedan utvidgas till hela staden.

Saknade information

Eftersom ingen information nådde allmänheten om projektet, annat än någon enstaka artikel i lokaltidningen om att Umeå nu får chans att ligga i teknikens framkant, så startade Evelin Gyllenram en Facebook-grupp mot 5G i Umeå i januari 2019. Medlemsantalet närmar sig nu 500 personer.

Hon och de aktiva i Facebook-gruppen ville ha en offentlig debatt mellan oberoende forskare och ansvariga för Umeå 5G. Därför bjöd de in till en debatt den 10 april i år. Myndighetsrepresentanter och projekt Umeå 5G tackade nej, men öppnade senare upp för informationstillfällen.

Via projekt Umeå 5Gs webbsida fick allmänheten så småningom en inbjudan till ett informationsmöte dryga fem månader in på året, den 3 juni.

Evelin Gyllenram säger att de helst hade velat få information mycket tidigare, men hon tror att de kanske inte hade fått det alls om de inte hade legat på.

– Nu fick vi ingen debatt, men vi fick ett möte och vi fick tillfälle att ställa frågor, sade hon till Epoch Times.

Testerna ej igång

Vid informationsmötet i Umeå Folkets Hus deltog representanter för projekt Umeå 5G, Statens strålskyddsmyndighet (SSM), Folkhälsomyndigheten och Telia.

Umeå Science Parks Anders Kjellander fokuserade sin presentation på medborgarnyttan med 5G-tekniken. Han meddelade också att 5G-testerna ännu inte är igång i Umeå, men att man kommer att delge på webbsidan när det finns projekt som är redo att testas.

– Det finns ett fåtal basstationer uppe i Sverige, och det finns ingen i Umeå. Den närmsta är i Luleå, sade han.

Jimmy Estenberg, SSM, klargjorde myndighetens neutrala roll och berättade om deras sätt att arbeta. De genomför mätningar i olika miljöer och har ett vetenskapligt råd som utvärderar forskning inom området. De bedriver ingen egen forskning.

Många frågor

Efter presentationerna fanns tid för frågor och det fanns många frågor i publiken på runt 60 personer. En stor del handlade om påverkan på hälsan och det blev under frågestunden tydligt att man ser på den nya 5G-tekniken från två olika håll.

När en åhörare frågade vilka det är som vill ha de självkörande bilarna – en av tillämpningarna – fick han svaret av Kjellander att man kan spara liv genom att ta bort den mänskliga faktorn.

– Om vi tänker oss en situation där alla bilar är självkörande så skulle vi spara, och de är väl fungerande så de inte kör på varandra, så skulle vi spara flera hundra liv i Sverige varje år, sade han.

– Om tekniken slutar funka så står vi där handfallna, svarade frågeställaren.

Om tekniken slutar funka så står vi där handfallna.

Argumentet att minska olyckorna i trafiken var inte tillräckligt övertygande för åhörarna som är oroade över hälsoriskerna, och därpå ställdes frågan om det har gjorts en riskanalys. Kjellander svarade att:

– Vi förlitar oss på de riskanalyser, de gränsvärden som vår nationella expertis tar fram. Det finns gränser för strålning och de måste vi förhålla oss till, sade han.

Estenberg fyllde i att gränsvärdena är baserade på de risker man känner till idag och berättade sedan om skillnaden när 5G-nätverket läggs till det befintliga.

– Det handlar om relativt låga exponeringsnivåer på ett väldigt begränsat område här i Umeå. Om det blir några få sajter så som det presenterats hittills, och om vi skulle mäta på de flesta ställen i stan så skulle det inte vara mycket mer än vad det är idag, tillade han.

Som referens uppmätte man vid mätningar 2018 på Hötorget i Stockholm ett medelvärde på 10 728 uW/m2, vilket långt överskrider gränsen för påverkan på den fysiska kroppen (som inte kommer från uppvärmningens påverkan), på 30-60 uW/m2, enligt BioInitiative Report. Sådana effekter kan uppmätas redan med de befintliga nätverken. ICNIRP:s gräns är satt utifrån uppvärmningseffekter, och ligger på 2 000 000-10 000 000 uW/m2.

Ifrågasätter gränsvärde

Att man håller sig inom gränsvärdena var ett återkommande svar på frågor som berörde hälsoeffekter, men flera av åhörarna ifrågasatte gränsvärdena. Det handlar dels om hur de är satta och dels vilka som har satt dem.

Mikko Ahonen, fil.dr och forskare inom riskhantering och bioelektromagnetism, var en av åhörarna. Han deltar i en oberoende forskargrupp som uppmärksammar skador bland annat på celler och DNA från mikrovågsstrålning.

– Jag och mina 200 forskarkamrater är ganska bekymrade över 5G och speciellt därför att nuvarande gränsvärde skyddar inte människor. Det kommer vi ut med i 5G-appellen. Jag undrar, hur kan ni säga att gränsvärdena vetenskapligt skyddar från alla möjliga effekter?

SSM:s Estenberg berättade mer om gränsvärdet.

– Vi säger bara att det skyddar mot alla hittills säkerställda effekter. Det grundar sig i bedömning från världshälsoorganisationen, från EU:s vetenskapliga råd, i första hand. Och så tittar vi på kunskapsläget övergripande också.

De gällande gränsvärdena i Sverige kritiseras bland annat för att inte ta hänsyn till andra biologiska effekter av pulserande, icke-joniserande strålning och till långtidseffekter. En åhörare frågade:

– Hur kan ni förlita er på ett gränsvärde som bygger på sex minuters strålning? Jag bestrålas tjugofyra timmar per dygn och strålningen mäts upp på vatten, hur vatten påverkas av strålningen, hur det värms upp. Hur kan ni förlita er på detta gränsvärde?

Estenberg gav en bakgrund till de mätningar som görs.

– När det gäller negativa effekter på hälsa så är det bara säkerställt med uppvärmningseffekten [på vatten] och det handlar om att om du blir exponerad på en viss nivå konstant så tar det ungefär sex minuter innan kroppen har kommit upp i någon slags jämviktstemperatur. När du har kommit upp till den nivån så fortsätter det inte att öka sedan, sade Estenberg.

En åhörare, Jerry Eriksson, förtydligade att den nya tekniken fungerar annorlunda än de vågformiga mikrovågorna. Skillnaden är att strålningen är pulsad.

– Den är av och på och dessutom modellerad. Vi har inget skydd, vi människor, djur, natur, växter ... Det är något helt nytt och jag tror att vi ska akta oss för att bara koka vatten med det här, sade han.

SSM:s Torsten Augustsson förklarade hur man har mätt upp gränsvärdet för hälsorisk.

– Man väljer en vätska som motsvarar den biologiska vävnaden väldigt bra och så exponerar man och ser hur man värms upp. Man anser att det finns en hälsorisk vid ungefär en grads uppvärmning och så har man tagit det värdet genom 50 och då blir det i princip ingen uppvärmning alls även om man exponeras för gällande gränsvärde som låg då mellan 2 000 och 10 000 mW/m2 (2 000 000-10 000 000 uW/m2).

För att förstå mer om det forskarläge som ligger till grund för gränsvärdena frågade en åhörare:

– Man säger att det saknas forskning och man har fastställt ett gränsvärde som är intressant att titta på hur det är fastställt. Hur kan man uttrycka det som kunskap när man saknar forskning?

– Vi saknar egentligen inte forskning på de här frekvenserna vi har idag. Det finns väldigt mycket sådan forskning där man gått in för att säkerställa hälsorisker. Men om man går vidare till högre frekvensband då saknar man forskning på långsiktiga hälsorisker. Det finns fortfarande forskning som beskriver de termiska effekterna och var vi ska sätta gränsvärdena någonstans. Men långsiktiga hälsorisker och de biologiska effekterna, där saknar vi forskning på högre frekvensband, sade Augustsson.

Koppling till industrin

Sverige, liksom bland andra USA, har anammat gränsvärden satta av organisationen International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection, ICNIRP.

Mikko Ahonen tog upp frågan om organisationen ICNIRP:s oberoende. Han berättade att både ICNIRP och en organisation inom WHO, International EMF project, grundades av samme industrikonsult; Michael Repacholi.

– Gränsvärdena är fortfarande baserat på samarbete mellan de där organisationerna. Jag representerar fortfarande 200 av mina forskarkamrater och jag kan inte förstå hur ni kan använda ordet oberoende eller säkerställda risker eller vetenskaplighet. Min kollega överläkare Lennart Hardell kan inte bli medlem i ICNIRP. Det är en stängd klubb, sade han.

SSM:s Estenberg svarade:

– Vi kan ju inte ha synpunkter på hur de väljer, vilka medlemmar som finns och inte. Det enda som vi kan styra över, det är vårt eget vetenskapliga råd och hur det ser ut.

Även SSM:s vetenskapliga råd fick ta emot åhörares misstankar om jäv, där flera ingående personer skulle samverka med industrin. Larsson berättade att Telia finansierar forskning till viss del men att det finns ett brandskydd, det vill säga att man inte får insyn i forskningen.

Europeiska länder säger nej

Vid flera tillfällen tog åhörare upp exempel på fall där man i olika europeiska länder uppmärksammat hälsorisker kring 5G och elektromagnetisk strålning.

Dennis Larsson (S), i miljö- och hälsoskyddsnämnden, frågade varför man inte vill ha 5G i Florens. Estenberg kände varken till det fallet eller det vetenskapligt tagna domstolsbeslut i Italien som ålagt myndigheterna att informera allmänheten om risker med mobiltelefonanvändning.

– Det låter som ett politiskt beslut, sade Estenberg.

– Nej, det är domstolen som har sett den här forskningen som ligger till grund, sade Jerry Eriksson.

Liksom i Florens har 5G-utbyggnaden bromsats i Bryssel. En av åhörarna vid mötet citerade miljöminister Céline Fremault:

"Jag kan inte välkomna en sådan teknik om våra gränsvärden, som är avsedda att skydda invånarna, inte respekteras, vare sig det gäller 5G eller annan teknik. Bryssels invånare är inte försöksdjur vars hälsa jag kan sälja ut med vinst".

– Jag hoppas att våra politiker tänker så, ni också som företagare. Vi önskar att ni kollar på de studier som finns, sade han.

Han hänvisade också till att Europaparlamentet 2009 noterade att ICNIRP:s värden är föråldrade och att de uppmanade EU-kommissionen att se över den vetenskapliga grunden till gränsvärdena. Han sade också att det inom Europarådet finns misstankar om att ICNIRP har samröre med industrin.

En av Telias repersentanter bemötte den belgiska ministerns agerande med att:

– Man måste lära sig skilja mellan vetenskap och forskning, och politik. I vissa länder är den här frågan väldigt politiserad. Det är jättebra att politiker engagerar sig, och även domstolar, men det kanske inte är de som ytterst ska granska de vetenskapliga rapporterna. Det tror jag är bättre att vetenskapsmän gör, sade Lars-Eric Larsson.

Inte övertygad

Efter frågestunden sade Evelin Gyllenram att hon inte blivit övertygad.

– Det är ganska uppenbart att det saknas underlag för att kunna förlita sig på det de säger. Till exempel baserar de mycket av det de säger på gränsvärdena och de visar bara på korttidseffekter. För mig känns det inte övertygande.

Hon ser fram emot mer debatt innan 5G-nätverket sätts igång i Umeå.

– Människor här är ju upprörda och vi blir ju upprörda eftersom vi känner oss överkörda. Människor vill komma till tals. Vi bor här, vi har rätt att känna oss trygga och eftersom vi inte har fått komma till tals så blir det som en explosion när vi väl får det och vi har mycket frågor.

Mikko Ahonen var en av de oberoende forskarna som deltog i seminariet om 5G den 10 april i Umeå, då ansvariga och myndighetsrepresentanter blev inbjudna att delta, men tackade nej. Han berättar för Epoch Times att han kom till Sverige från Finland för tre år sedan. Han tycker att det är bra att mötet anordnades.

Samtidigt har det varit en stor mörkläggning i Sverige, men jag hoppas att det kan överbryggas lite grann. 

– Mikko Ahonen, forskare

– Det var intressant och överraskande. Samtidigt har det varit en stor mörkläggning i Sverige, men jag hoppas att det kan överbryggas lite grann.

För Ahonen är den viktiga frågan riskerna för hälsa och miljö. Under frågestunden ställde flera åhörare frågor som handlade bland annat om skador på cellnivå, påverkan på bakterier och om bidöden, men svaren hänvisade till gränsvärden och att andra gjort vetenskapliga genomgångar som man förlitar sig på. För Ahonen var informationen inte tillräcklig.

– Jag är lite besviken att ingen här hade möjlighet att prata om risker. Ingen presentation på podium var tillåten om risker.

Han har tiotals år som forskare i bakgrunden och har även arbetat vid TeliaSonera. Han arbetar sedan länge med mätningar av mikrovågsstrålning och elektromagnetiska fält, och dosimetri.

– Jag har svårt att förstå varför kommunfullmäktige och politiker litar så starkt på vissa myndigheter när det de säger inte stämmer.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld.

Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd!

Här ser du hur du kan stödja oss.