Skogen får oss att må bättre. Det visar en ny studie som gjorts av forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå och Alnarp. Bäst är hög skog med gamla träd.

Här har man kommit fram till att skogen har en positiv påverkan på stressjukdomar och bidrar till människors återhämtning. Forskningen visar att det finns ett sätt att räkna ut hur rehabiliteringsvänlig en skog är, och hur mycket det skulle kosta för en skogsägare att anpassa sin skog.

– Avsikten har varit att undersöka om vistelse i skogsmiljö kan ge återställande effekter och påskynda tillfrisknandet hos patienter med utmattningssyndrom. Vi har också studerat vilka skogsmiljöer som upplevs som återställande, säger Ann Dolling, universitetslektor i hälsa vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå och Eva-Maria Nordström, forskare vid SLU i Umeå i ett mejl till Epoch Times.

Om utmattningssyndrom – Fråga doktor Kong

Utmattningssyndrom bättre i skogen och med kognitiv rehabilitering

I forskningen ingick personer som hade remitterats från primärvården till stresskliniken på grund av utmattningssyndrom. Hälften av deltagarna fick vistas i någon av åtta olika skogsmiljöer två gånger i veckan under en period på tre månader. Övriga deltagare utgjorde kontrollgruppen. Därefter fick samtliga genomgå en nio månader lång kognitiv beteendeinriktad rehabilitering i grupp.

Resultatet av forskningen visade att det var de öppna skogsmiljöerna som besöktes mest och att skogen som var belägen vid en sjö var den som oftast besöktes. Rymd, utsikt och rofylldhet var viktiga aspekter som bidrog till att skogen upplevdes som positiv och det mentala välbefinnandet ökade hos de personer som besökte skogen.

– I skogen fanns lugn och ro och den upplevdes som kravlös och gav en känsla av frihet. Återhämtningen från utmattningssyndrom förbättrades hos både skogsgruppen och kontrollgruppen efter att de genomgått den kognitiva rehabiliteringen. Slutsatsen är att skogen har en positiv effekt men endast skogsbesök är inte nog för att rehabiliteras från utmattningssyndrom. Skogsbesöken behöver kombineras med kognitiv rehabilitering, säger Dolling och Nordström.

I studien kom det också fram att trädens ålder, höjd och skogens gleshet har betydelse för skogens rehabiliteringingspotential. Träden behöver vara över sjuttio år gamla och ha en höjd på över sexton meter, för att ha en gynnande effekt på vår hälsa.

Forskning visar att vistelse i naturen minskar symtomen av ADHD, depression och negativa tankar

Rehabiliteringsanpassning av skog

Eva-Maria Nordström har genomfört olika tester i planeringsverktyget Heureka, för att få fram vad det skulle kosta att göra en rehabiliteringsanpassning av en skog. Resultatet visar att det med en helt vanlig standardskötsel av skogen går att behålla skog som kan användas till rehabilitering med endast en liten minskning av nuvärdet.

– Det man behöver göra för att både bevara och skapa bra rehabskog samtidigt som man sköter skogen för virkesproduktion är att låta skogen stå kvar längre än normalt och bli äldre innan den avverkas. Tätheten kan man också påverka genom att röja och gallra på sätt som gör att skogen inte blir alltför tät, säger Dolling och Nordström.

I studien kom forskarna fram till att det går att bevara mellan sex och arton procent rehabskog i landskapet med en ekonomisk förlust på endast 0,1-1,6 procent av nuvärdet.

Mats Karström räddar Sveriges urskogar från avverkning

Väljer man att istället använda sig av en rehabanpassad skötsel med längre omloppstider och hårdare eller mer frekventa gallringar så kan man behålla en betydligt större andel rehabskog, men då blir den ekonomiska förlusten större.

– Det största hotet mot skogens rehabvärden är att skogen avverkas innan den blir gammal. Medelålders skog kan också ha rehabvärde, men för att gynna de värdena kan det vara bra att tänka till när man sköter skogen, så att den inte upplevs som tät och risig, att det finns körskador i marken eller att mycket rester från tidigare röjning och gallring ligger kvar, säger Ann Dolling och Eva-Maria Nordström.