loading
















Tobias Ringborg. Foto: Ryan Garrison
Tobias Ringborg. Foto: Ryan Garrison
Musik

Tobias Ringborg och Gävle Symfoniorkester lyfter svenska favoriter

Anna Nyhlin

På torsdag i Gävle Konserthus och på fredag på Slottescenen i Ljusdal gästar violinisten och dirigenten Tobias Ringborg Gävle Symfoniorkester med programmet Svenska Favoriter.

I våra grannländer har Finland sin Sibelius, Norge har Grieg och Danmark Nielsen, och de ses alla som nationalhelgon. Här i Sverige är vi inte särskilt stolta över våra nationella kompositörer. Tobias Ringborg funderar på hur det kommer sig, och varför vi är så dåliga på att spela svensk musik på operascenerna och i konserthusen.

– En förklaring kan vara jantelagen, och kanske har det också med att göra att Sverige inte varit i krig på över 200 år. Vi har inte varit i behov av den samlande kraft det kan finnas i en stolthet över något nationellt, säger han.

Svenska Favoriter kallar han för ett godisprogram, och han har en vision om att orkestern ska känna samma stolthet och glädje över repertoaren som han gör. 

– Fortfarande kan man möta en attityd av att svensk musik inte skulle kunna mäta sig med de internationella kompositörernas. Min uppgift är att få musikerna att tycka att det är både viktigt och roligt att spela dessa tonsättare, säger Ringborg, och att det ska nå ut till publiken.

På programmet står Johan Helmich Roman, Wilhelm Stenhammar, Elfrida Andrée, Bo Linde och Hugo Alfvén.

Långt samarbete

Nu är det gott och väl 20 år sedan Ringborg och orkestern först möttes, och det har blivit många samarbeten genom åren. I början hade Ringborg rollen som solist, och senare hade han ett av sina första uppdrag som dirigent med Gävle Symfoniorkester. Nu möter orkestern Ringborg som både violinist och dirigent i samma projekt, en kombination av yrkesroller han själv trivs mycket bra med.

– Det känns som om jag snabbare kommer nära orkestern som dirigent när jag också kan plocka upp violinen, och de känner att jag är en bra musiker, säger Ringborg.

Just den nära kontakten med orkestern är viktig, tycker han, och upplever det som ett problem när det blir en känsla av vi-och-dem mellan dirigent och orkestermusiker. Ett sätt att hantera det är att som dirigent komma ned på golvet.

– Jag kämpar för att avståndet mellan dirigent och orkester ska bli mindre. Självklart ska jag stå för det musikaliska ansvaret, men det innebär inte att det måste vara så långt till den enskilde musikern i orkestern.

Tobias Ringborg. Foto: Ryan Garrison

Ringborg påminner om att för bara 100 år sedan var man som kompositör nästan alltid också verksam som musiker, dirigent och kanske också textförfattare. Att han skulle lägga instrumentet helt på hyllan, som flera av hans dirigerande kollegor valt att göra, är inte något alternativ.

– Jag började spela violin när jag var tre. I 40 år har den där trälådan varit som en del av mig, det går ju inte att bara lägga ifrån sig. Att sluta skulle vara som att ta bort en del av kroppen, skrattar Ringborg.

När han ska instruera stråkarna i orkestern vet han exakt vad han talar om in i minsta detalj.

– Det kan vara fantastiskt skönt i rollen som dirigent - detta yrke med så många kompetenskrav.

Föret såddes på operan

Vad var det som gjorde att han började dirigera, trots att han hade en så framgångsrik karriär som violinist? Lite otippat svarar Ringborg att det var hans enorma kärlek till operan, som grundlades när han var i 10-årsåldern. Han gick i Adolf Fredriks musikskola, och under hela mellanstadiet var han med i varenda uppsättning på Kungliga Operan där det krävdes en barnkör.

– Att vara på operan blev som ett gift för mig. Det var inte bara musiken som drabbade mig, det var dramat, scenen, själva huset och till och med doften av damm bakom kulisserna. Idag när jag kommer in på Kungliga Operan för att dirigera ger den där doften mig fortfarande samma känsla. Minnena lever kvar.

Det är inte bara operarepertoaren som har en stor plats i Ringborg hjärta. Hans passion för den bortglömda eller sällan spelade svenska musiken är lika brinnande, och programmet han ska göra härnäst tillsammans med Gävle Symfoniorkester innehåller musik av flera av hans favoriter - Roman, Stenhammar, Andrée och Alfvén.

– Det handlar inte bara om att gräva fram musiken ur gömmorna och spela den, utan också fråga sig varför musiken glömdes bort. Varför har den legat ospelad? Jag vill försöka gottgöra den glömda musiken, säger Tobias Ringborg. 

Ringborgs svenska favoriter

Torsdag 1 februari
Gävle Konserthus, Gevaliasalen 19.00

Fredag 2 februari
Ljusdal, Slottescenen 19.00

Gävle Symfoniorkester
Dirigent & solist: Tobias Ringborg, violin

Roman – Svit ur Drottningholmsmusiken
Stenhammar – Två sentimentala romanser
Linde – En munter uvertyr
Andrée – Andante quasi recitativo
Alfvén – Midsommarvaka

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
















Tobias Ringborg. Foto: Ryan Garrison
Tobias Ringborg. Foto: Ryan Garrison
Musik

Tobias Ringborg och Gävle Symfoniorkester lyfter svenska favoriter

Anna Nyhlin

På torsdag i Gävle Konserthus och på fredag på Slottescenen i Ljusdal gästar violinisten och dirigenten Tobias Ringborg Gävle Symfoniorkester med programmet Svenska Favoriter.

I våra grannländer har Finland sin Sibelius, Norge har Grieg och Danmark Nielsen, och de ses alla som nationalhelgon. Här i Sverige är vi inte särskilt stolta över våra nationella kompositörer. Tobias Ringborg funderar på hur det kommer sig, och varför vi är så dåliga på att spela svensk musik på operascenerna och i konserthusen.

– En förklaring kan vara jantelagen, och kanske har det också med att göra att Sverige inte varit i krig på över 200 år. Vi har inte varit i behov av den samlande kraft det kan finnas i en stolthet över något nationellt, säger han.

Svenska Favoriter kallar han för ett godisprogram, och han har en vision om att orkestern ska känna samma stolthet och glädje över repertoaren som han gör. 

– Fortfarande kan man möta en attityd av att svensk musik inte skulle kunna mäta sig med de internationella kompositörernas. Min uppgift är att få musikerna att tycka att det är både viktigt och roligt att spela dessa tonsättare, säger Ringborg, och att det ska nå ut till publiken.

På programmet står Johan Helmich Roman, Wilhelm Stenhammar, Elfrida Andrée, Bo Linde och Hugo Alfvén.

Långt samarbete

Nu är det gott och väl 20 år sedan Ringborg och orkestern först möttes, och det har blivit många samarbeten genom åren. I början hade Ringborg rollen som solist, och senare hade han ett av sina första uppdrag som dirigent med Gävle Symfoniorkester. Nu möter orkestern Ringborg som både violinist och dirigent i samma projekt, en kombination av yrkesroller han själv trivs mycket bra med.

– Det känns som om jag snabbare kommer nära orkestern som dirigent när jag också kan plocka upp violinen, och de känner att jag är en bra musiker, säger Ringborg.

Just den nära kontakten med orkestern är viktig, tycker han, och upplever det som ett problem när det blir en känsla av vi-och-dem mellan dirigent och orkestermusiker. Ett sätt att hantera det är att som dirigent komma ned på golvet.

– Jag kämpar för att avståndet mellan dirigent och orkester ska bli mindre. Självklart ska jag stå för det musikaliska ansvaret, men det innebär inte att det måste vara så långt till den enskilde musikern i orkestern.

Tobias Ringborg. Foto: Ryan Garrison

Ringborg påminner om att för bara 100 år sedan var man som kompositör nästan alltid också verksam som musiker, dirigent och kanske också textförfattare. Att han skulle lägga instrumentet helt på hyllan, som flera av hans dirigerande kollegor valt att göra, är inte något alternativ.

– Jag började spela violin när jag var tre. I 40 år har den där trälådan varit som en del av mig, det går ju inte att bara lägga ifrån sig. Att sluta skulle vara som att ta bort en del av kroppen, skrattar Ringborg.

När han ska instruera stråkarna i orkestern vet han exakt vad han talar om in i minsta detalj.

– Det kan vara fantastiskt skönt i rollen som dirigent - detta yrke med så många kompetenskrav.

Föret såddes på operan

Vad var det som gjorde att han började dirigera, trots att han hade en så framgångsrik karriär som violinist? Lite otippat svarar Ringborg att det var hans enorma kärlek till operan, som grundlades när han var i 10-årsåldern. Han gick i Adolf Fredriks musikskola, och under hela mellanstadiet var han med i varenda uppsättning på Kungliga Operan där det krävdes en barnkör.

– Att vara på operan blev som ett gift för mig. Det var inte bara musiken som drabbade mig, det var dramat, scenen, själva huset och till och med doften av damm bakom kulisserna. Idag när jag kommer in på Kungliga Operan för att dirigera ger den där doften mig fortfarande samma känsla. Minnena lever kvar.

Det är inte bara operarepertoaren som har en stor plats i Ringborg hjärta. Hans passion för den bortglömda eller sällan spelade svenska musiken är lika brinnande, och programmet han ska göra härnäst tillsammans med Gävle Symfoniorkester innehåller musik av flera av hans favoriter - Roman, Stenhammar, Andrée och Alfvén.

– Det handlar inte bara om att gräva fram musiken ur gömmorna och spela den, utan också fråga sig varför musiken glömdes bort. Varför har den legat ospelad? Jag vill försöka gottgöra den glömda musiken, säger Tobias Ringborg. 

Ringborgs svenska favoriter

Torsdag 1 februari
Gävle Konserthus, Gevaliasalen 19.00

Fredag 2 februari
Ljusdal, Slottescenen 19.00

Gävle Symfoniorkester
Dirigent & solist: Tobias Ringborg, violin

Roman – Svit ur Drottningholmsmusiken
Stenhammar – Två sentimentala romanser
Linde – En munter uvertyr
Andrée – Andante quasi recitativo
Alfvén – Midsommarvaka

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024