loading– Det är viktigt att inte bara sitta och byta information med varandra, utan se till att det blir verkstad, säger Christina Söderberg, doktorand vid Institutionen för kultur och samhälle vid Linköpings universitet. Foto: Jonas Roslund
– Det är viktigt att inte bara sitta och byta information med varandra, utan se till att det blir verkstad, säger Christina Söderberg, doktorand vid Institutionen för kultur och samhälle vid Linköpings universitet. Foto: Jonas Roslund
Inrikes

Samverkansprojekt utan resultat

Camilla Johansson

Samverkan mellan myndigheter är något som ofta lyfts fram som en viktig del i arbetet mot ungdomskriminalitet. Nu visar forskning att det ofta är mycket snack och lite verkstad när lösningar och vägar framåt ska hittas.

Alltför ofta slutar samarbetet med att de som ingår i det blir besvikna på varandra och på det magra resultatet. Trots det vill ingen ge upp. Christina Söderberg vid Linköpings universitet har i sin doktorsavhandling undersökt varför det är så.

– Drivkraften är att man så gärna vill hjälpa till att vända utvecklingen för de här ungdomarna och deras familjer. Och då tänker man att det trots allt måste göras genom samverkan, säger Christina Söderberg, doktorand vid Institutionen för kultur och samhälle, i ett pressmeddelande.

Samverkansprojekten

Individanpassad brottspreventiv samverkan, IBPS, innebär att professionella representanter för olika organisationer möts för att arbeta mot ett gemensamt mål.

Målet är ofta att unga personer ska lämna en påbörjad destruktiv livsstil med brottslighet och droger.

IBPS omsätts i praktik genom de två samverkansformerna SSPF, samverkan skola, socialtjänst, polis och fritidssektor, och SIG, sociala insatsgrupper.

Tidigare forskning visar att de olika samverkansformerna som har tillämpats inte har levt upp till de högt ställda ambitioner som funnits.

Trots brist på tydliga effekter av IBPS har arbetsformerna en stark ställning i nutida brottsförebyggande arbete och ses som något av ett framgångskoncept.

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading– Det är viktigt att inte bara sitta och byta information med varandra, utan se till att det blir verkstad, säger Christina Söderberg, doktorand vid Institutionen för kultur och samhälle vid Linköpings universitet. Foto: Jonas Roslund
– Det är viktigt att inte bara sitta och byta information med varandra, utan se till att det blir verkstad, säger Christina Söderberg, doktorand vid Institutionen för kultur och samhälle vid Linköpings universitet. Foto: Jonas Roslund
Inrikes

Samverkansprojekt utan resultat

Camilla Johansson

Samverkan mellan myndigheter är något som ofta lyfts fram som en viktig del i arbetet mot ungdomskriminalitet. Nu visar forskning att det ofta är mycket snack och lite verkstad när lösningar och vägar framåt ska hittas.

Alltför ofta slutar samarbetet med att de som ingår i det blir besvikna på varandra och på det magra resultatet. Trots det vill ingen ge upp. Christina Söderberg vid Linköpings universitet har i sin doktorsavhandling undersökt varför det är så.

– Drivkraften är att man så gärna vill hjälpa till att vända utvecklingen för de här ungdomarna och deras familjer. Och då tänker man att det trots allt måste göras genom samverkan, säger Christina Söderberg, doktorand vid Institutionen för kultur och samhälle, i ett pressmeddelande.

Samverkansprojekten

Individanpassad brottspreventiv samverkan, IBPS, innebär att professionella representanter för olika organisationer möts för att arbeta mot ett gemensamt mål.

Målet är ofta att unga personer ska lämna en påbörjad destruktiv livsstil med brottslighet och droger.

IBPS omsätts i praktik genom de två samverkansformerna SSPF, samverkan skola, socialtjänst, polis och fritidssektor, och SIG, sociala insatsgrupper.

Tidigare forskning visar att de olika samverkansformerna som har tillämpats inte har levt upp till de högt ställda ambitioner som funnits.

Trots brist på tydliga effekter av IBPS har arbetsformerna en stark ställning i nutida brottsförebyggande arbete och ses som något av ett framgångskoncept.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024