Nordkoreas senaste robottest, den 13 april, ledde till evakueringar i Japan. Analytiker menar nu att den nya interkontinentala ballistiska roboten kan göra det lättare för regimen att genomföra en kärnvapenattack.

Avfyrningen skedde utanför Nordkoreas östkust och roboten landade i Japanska havet. Den dokumenterades i realtid av den sydkoreanska militären, som klassificerade den som en medel- eller långdistansrobot. Den 14 april tillkännagav Nordkorea via sin nyhetsbyrå KCNA att man framgångsrikt avfyrat en interkontinental ballistisk trestegsrobot, Hwasong-18.

"En ny typ av interkontinental ballistisk missil testades under torsdagen som ett viktigt medel för den strategiska militärstyrkan", skrev KCNA, som beskrev testet som en "mirakulös framgång".

Hwasong-18 använder ett fast bränsle som ger tillräcklig kraft för att skjuta upp flerstegsraketer och stridsspetsar. Det fasta bränslet ger Hwasong-18 dess primära fördel, enligt militäranalytiker och Nordkoreabevakare, som till exempel webbplatsen 38North.org.

Robotar med flytande bränsle kräver att bränslet och ett oxidationsmedel fylls på strax innan de kan avfyras, något som innebär flera tidskrävande och otympliga steg. När man väl inlett den flera timmar långa tankningen finns ingen återvändo, utan roboten måste avfyras. Eftersom robotar med flytande bränsle måste ha med sig sina tankbilar blir deras rörelser lättare att spåra, och de blir därmed lättare mål för fienden.

Joseph Dempsey, forskare vid Londonbaserade tankesmedjan International Institute for Strategic Studies, hänvisar till sin analys i februari, där han förutspådde att Nordkorea snart skulle testa en robot med fast bränsle.

Det minskar avfyrningstiden för nordkoreanerna ifall de skulle besluta sig för att avfyra ett kärnvapen. 

Robin Edward Kelly Professor i internationella relationer Pusans nationaluniversitet i Busan, Sydkorea.

Den mest framträdande delen på den nya roboten tycks vara just det fasta bränslet, som kommer i lättransporterade, fabriksförpackade behållare som gör det lätt att genomföra snabba, mobila avfyrningar. Det här innebär att robotar med fast bränsle "tillåter operatören att hålla ett tillstånd av hög beredskap och potential att avfyra inom några minuter, beroende på baseringen", skriver Dempsey i artikeln.

"Eftersom avfyrningspersonalen inte behöver tanka robotarna och inte behöver ha direkt tillgång till dem kan de hållas i förseglade behållare och därmed öka robotsäkerheten, vilket är av särskild vikt när man ska upprätthålla framskjutna positioner under lång tid. Infrastrukturen för tankning är också mindre observerbar, vilket minskar motståndarens möjligheter att upptäcka den", skriver han.

Det här är en ny faktor när det gäller att hantera Nordkoreas expanderande kärnvapenprogram och det hot det kan utgöra, enligt Robin Edward Kelly, professor i internationella relationer vid Pusans nationaluniversitet i Busan, Sydkorea.

– Det största med det, det som det kommer att förändra, är att det minskar avfyrningstiden för nordkoreanerna ifall de skulle besluta sig för att avfyra ett kärnvapen, sade Kelly i en intervju med indiska WION TV i New Delhi den 14 april.

– Förmågan för nordkoreanerna att avfyra snabbare är verkligen den stora grejen. Man kan bara stoppa in paketet och avfyra roboten.

Den förkortade tiden för avfyrning ger också mindre tid att kyla ner en allvarlig situation, enligt Kelly. Han hänvisade till Kubakrisen i oktober 1962, som utspelade sig över flera dagar, och där USA och Sovjetunionen till sist kunde nå en överenskommelse.

– De sovjetiska fartygen var på väg över Atlanten under en vecka eller så, vilket gav oss tid att lösa saker och ting. Den sortens tidsram blir allt snävare allt eftersom nordkoreanernas teknologi blir bättre.

Hwasong-18-roboten som avfyrades den 14 april flög omkring 100 mil enligt Sydkoreas militär. Man kallade avfyrningen en "allvarlig provokation", men tonade ner dess strategiska och taktiska betydelse som ett tidigt test. För att Hwasong-18 ska bli ett verkligt hot krävs "ytterligare tid och arbete", sade man.

Man kallade varningarna för att Hwasong-18 underminerar Sydkoreas nuvarande strategi för att bemöta kärnvapenhotet från Nordkorea för "överdrivna". Sydkorea arbetar i nuläget utifrån en strategi där man ska kunna slå till först om det finns tecken på att Nordkorea planerar ett snabbt anfall.

– Som svar på de nordkoreanska hoten kommer vi att förstärka och expandera vår nukleära avskräckningskapacitet [med USA] och arbeta mot vårt gemensamma mål om ett kärnvapenfritt Nordkorea, sade Choon-goo Kim, chargé d'affaires vid Sydkoreas ambassad när han talade vid tankesmedjan Brookings Institutions forum den 14 april.

Den nya fastbränsleroboten är den senaste i Hwasong-serien. Ordet Hwasong på koreanska kan betyda "kraftfull", "innovativ" eller "uppoffring" beroende på sammanhanget.

USA har bara fast bränsle i sina interkontinentala ballistiska robotar och i de ballistiska robotar man avfyrar från ubåtar. Ryssland och Kina har interkontinentala ballistiska robotar med fast bränsle och även flytande bränsle.

Det finns inte mycket information om Hwasong-18:s specifikationer, men den verkar ha en liknande räckvidd och kapacitet som sin föregångare, tvåstegsroboten Hwasong-17, som först presenterades i oktober 2020 och provsköts framgångsrikt i mars 2022.

1 500 mil beräknar det japanska försvarsministeriet att den nordkoreanska missilen Hwasong-17 kan nå.

Det japanska försvarsministeriet beräknar att Hwasong-17 har en räckvidd på minst 1 500 mil, och att den kan bära flera stridsspetsar.
Kelly menar att Nordkorea "har förmågan att nå mål i hela Asien och även att nå USA".

– Det är tämligen etablerat. Jag tror att den stora frågan är träffsäkerheten. Nordkoreanerna säger att de kan slå mot New York, men kan de faktiskt få en robot att landa i New York City, eller kommer den att landa 30 mil därifrån?

Den frågan gör knappast människor som bor 30 mil från New York lugnare, och det är också anledningen till att den japanska regeringen protesterar högljutt när Nordkorea avfyrar robotar som flyger nära deras territorium.

Japan evakuerade invånare på ön Hokkaido, något som civilförsvaret senare medgav var onödigt. I sitt svar på Japans protester berörde Nordkoreas utrikesdepartement inte själva avfyrningen, utan skällde i stället ut Japans utrikesdepartement för att man kritiserat Nordkorea i sin "diplomatiska blåbok" för 2023 som släpptes den 11 april.

Det japanska utrikesdepartementet uppmanade i sin globala diplomatiska bedömning till att stärka och genomföra FN-sanktionerna mot Nordkorea på grund av landets kärnvapenprogram. Man kallade programmet för en "utmaning mot det internationella samfundet" och ett "hot mot freden och säkerheten".

Nordkoreas svar, som först publicerades av KCNA, anklagade Japan för att "grundlöst" ge en felaktig bild av Nordkoreas "åtgärder för att stärka sin militära självförsvarsförmåga".

KCNA publicerade även en analys av Nordkoreas institut för Japanstudier, som gjorde gällande att Japans varningar för Nordkoreas framgångar inom självförsvar är en distraktion från Japans "farliga ambition att bli en militär jätte".

"Japan, som orsakade det koreanska folket oförglömligt elände och lidande under det förra århundradet har ännu inte ärligt gottgjort sina brott", skriver man.

Kelly menar att det bästa sättet att undvika en kärnvapenkonflikt med Nordkorea är att återvända till förhandlingsbordet.

– Det är väldigt svårt eftersom nordkoreanerna inte vill prata med oss. Till och med under åren då Donald Trump var president, och vi förde ett slags samtal med nordkoreanerna så erbjöd de inte särskilt mycket. Det var inte tydligt att nordkoreanerna faktiskt var intresserade av ett stort avtal, där de gav upp något substantiellt i utbyte mot något substantiellt från oss.

Den förre amerikanske presidenten gjorde ett bra försök, men planeringen var dålig, enligt Kelly.

– Ett av skälen till att Trumps initiativ misslyckades var att han försökte fixa allting på ett bräde. Problemen här är så komplexa och så djupt rotade. Jag tror inte att man kan fixa allt med Korea på en gång.

Man bör i stället lägga fokus på "små delavtal" säger han.

– Nordkoreanerna vill inte starta krig. Ett av skälen till att de bygger de här vapnen är att de inte längre kan vinna ett krig som man traditionellt definierar det

Å andra sidan kommer nordkoreanerna inte att ge upp sina kärnvapen, menar Kelly.

– De kommer inte att lämna dem ifrån sig för en massa pengar, eller till följd av diplomati eller något liknande. Det kommer inte att hända.