Nordöstra Kina, traditionellt känt som Manchuriet, tycks länge ha varit en föregångare för landets utveckling när det gäller ekonomi, demografi och sociala trender. Somliga menar att området är ett mikrokosmos av Kinas framtid.

I februari publicerades en artikel på den kinesiska webbplatsen Netease med titeln ”Nordöstra Kina är en ledande indikator för utveckling”. Enligt artikeln skrattade folk exempelvis åt den låga fertiliteten i nordöstra Kina, men nu lider hela landet av detta problem. Man gjorde narr av nordostborna för deras besatthet av att arbeta inom offentliga institutioner, men det har spritt sig till hela landet. Senare har det varit videoströmningstrenden eller grilltrenden som resten av landet först gjort sig lustig över och sedan hoppat på.

Problemet med den åldrande befolkningen och den låga fertiliteten har nu på allvar börjat diskuteras i Kina. Enligt data från Kinas nationella statistikbyrå från den 17 januari har tvåbarns och trebarnspolitiken inte lyckats vända trenden. 2022 låg den totala fertiliteten i Kina på under 1,1 – till och med lägre än Japans 1,27. Antalet födslar under 2022 var ett nytt bottenrekord, och för första gången på 60 år sjönk faktiskt Kinas totala befolkning. Senast det hände hade landet genomgått en omfattande svältkatastrof.

Fertiliteten syftar alltså på genomsnittet av hur många barn en kvinna föder under sin fertila ålder. En normal ersättningsnivå kräver en total fertilitet på minst 2,1. Varningslinjen anses ligga på 1,5.

Redan 2010 visade data från Kinas sjätte folkräkning att fertiliteten i de nordöstra provinserna Liaoning, Heilongjiang och Jilin bara låg på omkring 0,75. På grund av den här mycket låga fertiliteten ligger nordöstra Kina omkring tolv år före landet som helhet i befolkningsutvecklingen.

Data visar också att Kina åldras i en aldrig tidigare skådad takt. 2021 var andelen kineser som är 65 år eller äldre 14,2 procent av befolkningen, vilket redan det sågs som en mycket åldrad befolkning. 2022 var siffran uppe på 14,9, och redan 2030 förväntas den överstiga 20 procent, en ”superåldrad” befolkning.

Inquilinex, en känd ekonomibloggare från Shanghai har skrivit på Weibo, Kinas motsvarighet till Twitter, att den demografiska utvecklingen i nordöstra Kina ligger omkring ett årtionde före resten av landet.

Enligt officiella siffror nådde befolkningen i de tre nordostprovinserna sin toppnivå 2010, och har sedan dess minskat. Inquilinex noterade att den nationella befolkningssiffran nådde sin topp 2021 och började sjunka 2022.

Den demografiska strukturen är en mycket kritisk variabel för ett lands utveckling, skriver bloggaren, och många av de förändringar som nordöstra Kina gått igenom kommer att sakta börja sprida sig till resten av landet. Det här inlägget har senare censurerats.

En annan trend där nordost har gått före resten av landet är alltså arbetsmarknaden. Kinas ungdomsarbetslöshet fortsätter att stiga. Fu Linghui, chef för Kinas nationella statistikbyrå, medgav på en presskonferens den 18 april att arbetslösheten för personer i åldrarna 16–24 låg på 19,6 procent under mars – en ökning med 1,5 procent jämfört med månaden innan. Det här tyder på ett betydande strukturellt problem på arbetsmarknaden.

Enligt statistik sökte 4,57 miljoner kineser till en masterutbildning 2022, vilket var en ökning med hela 21 procent jämfört med 2021. Förutom intagningsprovet till att läsa på forskarnivå så ansökte 2,5 miljoner kineser till det nationella offentliga tjänstemannaprovet, och 11,41 miljoner skrev upp sig för att ta provet för att kunna läsa till lärare. Det här var det högsta antalet sökande till dessa två prov i kinesisk historia.

63 procent av de manliga strömningskändisarna kom från nordöstra Kina.

Redan 2011 kunde man se den här trenden i nordost, då Shandongprovinsens webbsida för tjänstemannaprovet visade att över 60 procent av befolkningen i nordöstra Kina var intresserade av att bli statliga tjänstemän. 2017 rapporterade Hongkongbaserade statliga Phoenix Weekly att studenterna i nordosts högsta mål i livet var att kunna ”äta på det offentligas räkning”. Somliga tog tjänstemannaprovet nio gånger. Andra spenderade stora summor på att odla sina kontakter. Man gav upp höga löner i privata företag – alla offentliga jobb, ända ner till gatsopare, hade massor av sökande.

Den 23 mars beklagade sig den kinesiske entreprenören Cao Dewang på sajten ifeng.com över att unga människor i dag bara vill ta tjänstemannaprovet. Det här satte igång en stor debatt på nätet, och artikeln fick över 100 miljoner visningar.

Enligt Kinas utbildningsdepartement kommer antalet kineser som tar högskoleexamen att nå 11,58 miljoner under 2023, vilket är en ökning med 820 000 jämfört med året innan. Man får konstant revidera rekordet för ”svåraste säsong på arbetsmarknaden”. När allt fler riskerar arbetslöshet efter examen så har det nu blivit en nationell trend att söka offentliga jobb.

Allt fler unga kineser satsar på att tjäna pengar på korta videoklipp eller strömmad video.

Även den nu i hela landet stora trenden bland unga att bli internetkändisar började i nordost. Allt fler unga kineser satsar på att tjäna pengar på korta videoklipp eller strömmad video.

Enligt en forskningsrapport från Renminuniversitetet om sysselsättningsmöjligheter och socialt värdeskapande på det här området, stod kortvideoplattformen Kuaishou för omkring 20 miljoner arbetstillfällen vid slutet av 2022. Kortvideoplattformar har spelat en viktig roll när det gäller att minska det ekonomiska trycket och stabilisera arbetsmarknaden sedan realekonomin drabbades hårt 2020, enligt rapporten.

Det här har dock varit en pågående trend under flera år i nordöstra Kina, där det funnits en internetkändisekonomi i snart ett årtionde. Ekonomin i nordost har varit i en nedåtgående spiral sedan 2014. Arbetstillfällena inom regionens industri minskade, och därmed också kringsysselsättningarna kopplade till industrin.

2015 utgjorde statligt ägda företag i nordöstra Kina hela 50 procent av ekonomin, vilket då var högre än det nationella genomsnittet på 30 procent. Den ekonomiska strukturen i nordöstra Kina var också mer beroende av statliga investeringar, vilket ledde till en högre arbetslöshet.

På senare år har videoströmning blivit ett av de få välbetalda jobb med låg tröskel som finns tillgängligt för unga människor i nordost, där ungdomsarbetslösheten stiger år för år. Videoströmmare i Kina kan tjäna tiotusentals yuan i månaden. Genomsnittsinkomsten i Kinas mindre städer ligger på mellan 3 000 och 5 000 yuan.

När Kinas ekonomi utvecklas snabbt är det många problem och motsättningar som mörkas. 

Shi Shan Politisk kommentator.

Av de tio mest populära strömningskändisarna under 2016 som röstades fram på Weibo kom sex från nordöstra Kina. Enligt en rapport från den mobila strömningsplattformen Momo som publicerades 2017 så kom 63 procent av de manliga strömningskändisarna från nordöstra Kina, och de sände i snitt över åtta timmar om dagen.

– Tidigare, under Deng Xiaopings era, var Guangdong [i södra Kina] den ledande provinsen för Kinas öppnande och reformer. Den ekonomiska och sociala utvecklingen tog jättekliv, säger Shi Shan, politisk kommentator.

– När Kinas ekonomi utvecklas snabbt är det många problem och motsättningar som mörkas. När Kina går in i recession så kommer dessa fram i ljuset igen, som i fallet med nordost. Nu driver kommunistpartiet en politik som går ut på att ”statliga företag avancerar, privata sektorn går tillbaka”. Man går bakåt i historien och återvänder till planekonomin, vilket ytterligare driver på ”nordostiseringen” av resten av Kina. Dagens nordost är ett mikrokosmos av Kinas framtid.