Kraven för att bli antagen till Polismyndighetens ordningsvaktsutbildning är både stränga och omfattande. Bland annat ska den sökande vara ostraffad. Epoch Times kan dock avslöja att polisen inte följer sina egna krav.
Svenska Epoch Times har via en källa inom Polismyndigheten tagit del av information kring antagningsrutinerna till utbildningen av ordningsvakter och inleder nu en granskning av utbildningen. Detta är den första artikeln i granskningen.
– Ordningsvaktsyrket bör stärkas. Tyvärr görs det olika tolkningar om vad som är okej i en ansökan, säger Anders, som arbetar inom Polismyndigheten och egentligen heter något annat, till Epoch Times.
Det Anders syftar på är behandlingen av ansökningarna till polisens ordningsvaktsutbildning.
I nuläget görs det förändringar i den föreskrift som ligger till grund för ordningsvakterna. Föreskriften det handlar om är ”Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om ordningsvakter”, eller föreskrift 670-1.
– Där kan man läsa i det tredje kapitlet om vad som krävs för att bli ordningsvakt och att man ska vara laglydig. Det är rättsavdelningen som handlägger den inledande processen kring antagningen till ordningsvaktsutbildningen och förnyelse av ordningsvaktsförordnandet, säger Anders.
Ett av kraven på en person som vill genomgå polisens ordningsvaktsutbildning är att den sökande ska vara ostraffad och inte förekomma i polisens misstanke- och brottsregister. För att bli antagen till grundutbildningen – som är 80 timmar lång – krävs det att den sökande inte blivit dömd för något brott de senaste fem åren vid ansökningstillfället.
Enligt Anders skiljer sig rättsavdelningens handläggning av ansökningarna åt i olika regioner.
– Det finns några allmänna råd kring den här processen. Ett exempel är att om den sökande förekommer i registren för viss brottslighet så bör man avslå dennes ansökan. Den här bedömningen av avslag på ansökan görs på lite olika sätt i landet. I vissa regioner har man varit mer tillåtande än i andra, vilket faktiskt inte gynnar någon.
I klartext betyder detta att Polismyndigheten, som är den myndighet som både utbildar och förordnar ordningsvakter, de facto tillåter kriminellt belastade och därmed olämpliga personer att bli ordningsvakter.
– Det finns exempel på personer som är dömda för misshandel och bedrägerier, men som ändå blivit antagna till utbildningen. Det är inte personer som, enligt mig, är särskilt lämpliga för ordningsvaktsyrket, säger Anders.
En ordningsvakt har i enlighet med sitt förordnande från Polismyndigheten till uppgift att medverka till att upprätthålla allmän ordning. En ordningsvakt är en tjänsteman som i sitt yrke har polisiära befogenheter och skyldigheter. Därför är kraven på att den sökande ska vara ostraffad av stor vikt.
Det är inte personer som, enligt mig, är särskilt lämpliga för ordningsvaktsyrket.
Anders Källa inom Polismyndigheten
Det finns även flera andra krav som ställs på den sökande för att denne ska bli godkänd och därmed kunna påbörja utbildningen till ordningsvakt. Kraven är publicerade på polisens webbplats.
För att bli ordningsvakt ska man vara minst 20 år, laglydig och lämplig för uppdraget.
Laglydig innebär att den sökande ska vara ostraffad och inte förekomma i polisens misstanke- och brottsregister. Man ska inte ha blivit dömd för något brott under de senaste fem åren. Det är främst de fem senaste åren som ligger till grund för om man ska antas eller inte till utbildningen.
Man ska även genomgå ett test som består av tre delar:
Ett fysiskt test som består av att springa 2 000 meter på maximalt 12 minuter och lyfta och dra en 77 kilo tung docka eller motsvarande belastning minst 15 meter.
Ett språktest för att visa att man behärskar det svenska språket väl.
Om den sökande blir godkänd i vandelsprövningen och klarar det fysiska och språkliga testet kallas vederbörande till en intervju för en allmän bedömning av lämpligheten.
– Begångna brott av en sökande som man bör avslå direkt är till exempel tillgreppsbrott, vapenbrott, narkotikabrott, dopingbrott och våldsbrott. Där bör myndigheten agera direkt och avslå ansökan. Men så sker inte alltid. I vissa fall resonerar man som så att om det har gått några år så släpper man igenom en person trots att denne är kriminellt belastad med något av ovanstående brott som man bortser från, vilket inte är bra, säger Anders och fortsätter:
– Varför blir det så? Jo, det sitter jurister i varje region på myndigheten som gör olika tolkningar. Föreskriften är ju bara allmänna råd och ingen lag. Det är bara en föreskrift som man ska försöka förhålla sig till och som tolkas på olika sätt.
Ju allvarligare brott som släpps igenom desto svårare blir det att säga nej till någon annan att denne inte är lämplig för ordningsvaktsyrket. Det blir en form av prejudikat.
Anders
Kring nyår kommer sannolikt en ny lag att vara på plats med ett nytt regelverk kring hur man ska se på föreskrifterna kring vem eller vilka som kan antas till ordningsvaktsutbildningen. Det kommer försvåra för en sökande med en brottslig bakgrund att bli antagen, vilket välkomnas av Anders.
– Ju allvarligare brott som släpps igenom desto svårare blir det att säga nej till någon annan att denne inte är lämplig för ordningsvaktsyrket. Det blir en form av prejudikat. Låt oss säga att en sökande har begått ett våldsbrott och antagits till utbildningen. Om en annan sökande har begått ett brott som kan anses vara mer ringa än ett våldsbrott så måste det ju anses vara okej att släppa igenom denne. Om en person har antagits med ett narkotikabrott i sitt brottsregister och brottet i sig kan anses vara allvarligare än ett våldsbrott såsom misshandel, bör alltså misshandel anses vara okej vid en ansökan, säger Anders och förklarar hur det bör gå till.
– Det som borde ske är att Polismyndigheten aviserar avslag på den sökande som förekommer i misstanke- eller brottsregistret. Den sökande har rätt att överklaga beslutet när denne förklarar att han eller hon ändrat livsstil och därmed blivit en bättre människa. Det man skulle önska i så fall är någon form av dokumentation som styrker det faktum att personen inte längre är kriminell utan jobbar med exempelvis sociala projekt såsom att hjälpa ungdomar bort från narkotika eller att integrera ungdomar i samhället. Personen kanske gör ett fantastiskt jobb i dag och skulle därmed passa utmärkt som ordningsvakt.
Här uppstår ett dilemma för de poliser som utbildar ordningsvakter. Vid intervjun som ska ligga till grund för bedömningen av den sökandes lämplighet som ordningsvakt ska rättsavdelningens bedömning nämligen inte överprövas. Personer som har påbörjat utbildningen är redan godkända, baserat på den vandel som finns i kontrollregistren.
Anders har en klar åsikt om vad som ska ske vid intervjun angående lämplighet.
– Om man vid antagningen ställer en person som förekommer i våra register till svars för det begångna brottet och denne erkänner att det var dumt gjort så har personen förstått att det inte var särskilt bra och då kan man inte anse vederbörande vara olämplig. Men om personen i stället börjar försvara sitt brott genom att exempelvis hävda att han eller hon blev provocerad så bör man ställa frågan om personen skulle reagera på samma sätt i dag, med ilska. Blir svaret ja är personen inte lämplig som ordningsvakt. Men det är nog ingen som skulle svara på det sättet i en intervju.
Anders säger sig ha en förhoppning om en förändring av lämplighetsprocessen till utbildningen.
– Men om ingenting händer så är det bara att konstatera att det är något allvarligt fel. Men vi kan inte göra en omprövning av de personer som rättsavdelningen redan har godkänt.
Anders anser att det är bra att Polismyndigheten synas av media samtidigt som det kanske är lätt att glömma bort att det finns en person och en familj bakom yrkesrollen som drabbas väldigt hårt.
När någon ansöker om förordnande som ordningsvakt görs det alltid en kontroll av sökanden, dels innan personen i fråga genomgår utbildningen, men även precis innan ett beslut om förordnande fattas.
Linda Alén Gruppchef, Polismyndighetens rättsavdelningen
Epoch Times vänder sig till Polismyndigheten med en rad frågor kring myndighetens ordningsvaktsutbildning. Det vi främst vill veta är hur det kan komma sig att kriminellt belastade personer kan bli antagna till utbildningen, trots kraven på att den sökande ska vara ostraffad. Vi får svar från Linda Alén som är gruppchef för rättsavdelningen på Polismyndigheten.
”När någon ansöker om förordnande som ordningsvakt görs det alltid en kontroll av sökanden, dels innan personen i fråga genomgår utbildningen, men även precis innan ett beslut om förordnande fattas. Av informationen du lämnar synes du således vara felunderrättad”, skriver Linda Alén i sitt mejl.
Polismyndigheten förnekar alltså de uppgifter som Anders har uppgett för oss.
Richard Jomshof (SD) är ordförande för justitieutskottet i Sveriges riksdag. På frågan om han känner till att Polismyndigheten utbildar kriminella personer till ordningsvakter är Jomshofs svar kort och glasklart:
– Nej.
Richard Jomshof anser att den nya lagen kommer säkerställa att inga personer med ett kriminellt förflutet blir antagna till polisens utbildning av ordningsvakter.
– Frågan hanteras inom kommande proposition om ny lag om ordningsvakter. I denna framgår krav för att förordnas som ordningsvakt, däribland krav på laglydnad och lämplighet. Det är enligt samma proposition Polismyndigheten som beslutar om förordnande, och återkallar om ordningsvakten ej längre är lämplig. Krav kommer således ställas upp och ordningen för att tillse efterlevnad är tydlig, säger Richard Jomshof.
Förre överåklagaren Sven-Erik Alhem, som numera arbetar som ordförande för Brottsofferjouren, blir mycket förvånad när han får veta att polisen släpper igenom personer med ett kriminellt förflutet till ordningsvaktsutbildningen.
– Det visste jag inte. Jag har ingen aning om hur det ser ut i praktiken, med de belastningar som finns hos de sökande. Jag har ingen koll på det alls. Men det vore förfärligt om det är så att det utbildas kraftigt kriminellt belastade personer till ordningsvakter. Det borde polisen ha bättre kontroll på i så fall, säger Sven-Erik Alhem.
Kontakta skribenten:
[email protected]