Flera länder har det senaste årtiondet försökt frigöra sig från dollarn. Nu verkar framför allt de så kallade Brics-länderna agera, i skuggan av kriget i Ukraina. Men vad kan konsekvenserna bli om dollarn mister sin makt?

Jim O’Neill, tidigare chefsekonom på Goldman Sachs skriver i en artikel den 26 mars i Global Policy att Brics-länderna borde flytta fram positionerna och arbeta hårdare med att hota dollarns dominans inom de globala finansmarknaderna. Brics består av Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika.

”Dollarn spelar en alltför dominant roll i den globala ekonomin. När Federal Reserves [USA:s centralbank] ledning har stramat åt eller lättat på penningpolitiken under perioder har konsekvenserna för dollarns värde och dominoeffekterna varit dramatiska”, skriver O’Neill.

Han menar även att Brics skulle kunna utökas med fler länder, vilket skulle underlätta framväxten av ett globalt finanssystem med flera valutor. Vice ordföranden för den ryska duman, Alexander Babakov, slog ett slag nyligen vid ett ekonomiskt forum i New Delhi för att Brics borde ha en egen valuta. Även president Putin talade om detta vid ett handelsforum för Brics i fjol.

Man har redan börjat tävla med dollarn. Det senaste året har allt mer handel börjat ske i rubel, yuan och andra valutor. Epoch Times rapporterade nyligen att Brasilien och Kina skrivit under ett avtal om att börja handla med varandra i ländernas respektive valutor, efter att Kina gjort sitt första stora köp av flytande naturgas, LNG, i yuan.

Man kan säga att startskottet avfyrades 2014, när Kina och Ryssland skrev under ett samarbetsavtal för att minska dollarns starka internationella position. Arbetet accelererade dock betydligt i och med Rysslands invasion av Ukraina.

USA:s regering frös ryska reserver i dollar, vilket avslöjade att Washington kan hota utländska makters tillgångar i dollar om de inte gillar deras politik. Dessutom blockerades Rysslands tillgång till betalningssystemet Swift, som användes av omkring 300 ryska banker och finansiella institutioner.

Redan då varnade JP Morgan Chases vd Jamie Dimon för att blockeringen av Swift kunde få ”icke avsedda konsekvenser” i form av ökat arbete för att minska dollarns makt. Ryssland skapade också ett alternativ till Swift, som man kallade SPFS.

Redan tidigare hade Kina infört sitt eget system, CIPS, som växt stadigt sedan det sjösattes 2020. I februari i år hade CIPS nästan 1 400 anslutna aktörer, och processade omkring 13 biljoner dollar.

58 procent av världens valutareserver utgjordes 2022 av amerikanska dollar.

Före kriget handlades det väldigt lite i rubel och yuan, men sedan dess har den bilaterala handelsvolymen rubel–yuan skjutit i höjden, och nådde motsvarande 200 miljarder dollar i slutet av 2022. Länder som Kambodja och Irak har bekräftat att man planerar att handla mer i yuan.

Även fler länder med större inverkan på internationell handel, som Saudiarabien, öppnar för handel i andra valutor än dollar.

– Det finns inga problem med att diskutera hur vi hanterar våra handelsavtal, om det sker i dollar, euro eller saudiska rial. Jag tror inte att vi viftar bort eller utesluter några diskussioner som hjälper till att förbättra handeln världen över, sade landets finansminister Mohammed Al-Jadaan till Bloomberg TV i januari.

Indiens position i frågan har också diskuterats. Zongyuan Zoe Liu vid den amerikanska tankesmedjan Council on Foreign Relations tror att Indien kan komma att bli en viktig aktör i det samlade motståndet mot dollarn.

– Indien har inte varit någon entusiastisk förespråkare för partnerskap mot dollarn, men det har utvecklat sätt att handla med Ryssland genom att kringgå sanktionerna, sade hon i mars 2022.

Indiens regering har övervägt en mer permanent lösning för att handla med Ryssland i sin egen valuta, rupien, efter att importen ökade med nästan 400 procent jämfört med föregående år under perioden april till december. De två länderna etablerade ett utbyte i rupier och rubel för ryska vapenleveranser för att undvika amerikanska sanktioner.

Förutom andra valutor och möjligheten till en ny Brics-valuta så bör man även överväga vilken roll guld och digitala centralbanksvalutor (CBDC) kan spela i det här sammanhanget.

Under 2022 var centralbankernas efterfrågan på guld den högsta någonsin – 1 100 ton guld köptes upp, till ett värde av 70 miljarder dollar, enligt World Gold Council (WGC). Det här är en dramatisk vändning, eftersom centralbanker till största delen varit nettosäljare av guld de senaste 30 åren.

Kinas och Turkiets centralbanker är två stora köpare, men även länder som Egypten, Qatar, Irak, Indien och Förenade arabemiraten har gjort betydande guldinköp.

WGC påpekar att guld framför allt köps för sitt värde under kristider och för att det utgör ett långsiktigt sätt att lagra värde. ”Det är knappast överraskande ett år som präglats av geopolitisk osäkerhet och skenande inflation, att centralbanker väljer att fortsätta att lägga till guld i sina kassakistor i ett högre tempo”, skriver man i sin rapport.

Det har länge spekulerats i att Ryssland och dess allierade förbereder skapandet av en guldbackad stablecoin för utrikeshandel. Experter menar att det här kan ha överdrivits, men CBDC-valutor kan mycket väl komma att användas som ett medel för att bekämpa dollarns dominans.

Kina har lett de globala framstötarna för CBDC, något som lett till att andra regeringar och centralbanker snabbat upp sitt eget arbete. Den digitala yuanen används i flera större städer, och det finns över 261 miljoner e-yuanplånböcker. Användningen och antalet personer som faktiskt gått över till den har dock varit mindre imponerande. Varje enskild plånbok har visat sig innehålla väldigt lite pengar.

Om dollaravvecklingen fortsätter, vad händer då med de biljoner dollar som samlats på hög världen över sedan 1944? 

E.J. Antoni Tankesmedjan Heritage Foundation

Inte heller har e-yuanen blivit populär i utlandet, konstaterar amerikanska tankesmedjan Centre for Strategic and International Studies (CSIS). ”Om inte Kina kan förbättra det internationella förtroendet för sitt politiska system och sina institutioner kommer det troligen att förbli så här”, skriver Theodore Benzmiller på CSIS.

Än så länge står dock den amerikanska dollarn stark. Sedan den blev världens officiella reservvaluta i och med det så kallade Bretton Woods-systemet under efterkrigstiden har den ansetts vara en trygg tillgång för både centralbanker och globala investerare.

Enligt Internationella valutafonden (IMF) utgjorde dollarn fortfarande omkring 58 procent av världens valutareserver under 2022. Det är oförändrat mot året innan, men en nedgång med 72 procent sedan millennieskiftet.

Den geopolitiska analytikern Irina Tsukerman tror också att dollarn kommer att förbli förstahandsvalet under överskådlig framtid.

– Asiatiska och afrikanska länder behöver stabilitet. Särskilt Afrika har inte råd med några spekulationsäventyr. Erfarenheten av yuanen är relativt ny, och den ses som riskfylld. Alla inblandade är oroliga eftersom Kina har en historia av att manipulera sin valutas värde och övervärdera den, säger hon.

Många ekonomiska system och institutioner, som IMF och Världsbanken, förlitar sig alltjämt på dollarn, konstaterar hon vidare.

Men om dollarn skulle förlora sin position som reservvaluta skulle det kunna innebära ”slutet” för den, enligt Monica Crowley, tidigare biträdande minister inom det amerikanska finansdepartementet.

– Det är svårt att överdriva hur katastrofalt ett övergivande av dollarn som världens reservvaluta skulle vara, sade hon i en intervju med Fox News den 25 mars, där hon även konstaterade att USA ”missbrukat sitt privilegium med en mycket oansvarig penning och budgetpolitik i många år”.

– Om du tycker att inflationen är illa nu, vänta bara. Men framför allt skulle vi förlora vår ekonomiska dominans och vår status som supermakt.

USA har genom den internationella efterfrågan på dollarn kunnat ”exportera inflation” säger E.J. Antoni på den amerikanska tankesmedjan Heritage Foundation. Om alla dollar som för närvarande flyter omkring på den internationella marknaden skulle återvända hem så skulle de konkurrera med de biljoner som redan finns där.

– Om dollaravvecklingen fortsätter, vad händer då med de biljoner dollar som samlats på hög världen över sedan 1944? Om det händer blir det ingen överdrift att tala om hyperinflation, säger han.