loadingTrasiga rotorblad som träffats av blixten. Foto: Socialtruant/PBouman
Trasiga rotorblad som träffats av blixten. Foto: Socialtruant/PBouman
Inrikes

Återvinning av rotorblad vindkraftens akilleshäl

Glenn Mattsing

Mellan åren 2020 och 2025 kommer cirka 1 000 rotorblad från svenska vindkraftverk att kasseras. Ingen vet hur de ska återvinnas, eller vart de redan förbrukade bladen har tagit vägen. En ny rapport visar att behovet av en lösning är akut.


För några år sedan publicerades bilder på nedgrävda rotorblad från en amerikansk deponistation. En bulldozer täckte sand över rotorblad som lagts i långa rader. Många reagerade, både på antalet rotorblad och på hur kortsiktig vindkraften verkade vara.

Vindkrafttekniken har attackerats från olika håll, bland annat för negativ påverkan på djurliv, bidragsfinansiering och störande ljud. Men en annan stor akilleshäl har varit återvinningen av rotorbladen.

Rotorblad – vindkraftverkens akilleshäl

Rotorbladen driver vindkraftverkets generator. Mekanismen saknar växellåda och därför är antalet rörliga delar betydligt färre.

Rotorbladen fungerar ungefär som flygplansvingar. Vindtrycket tvingar rotorbladet till rörelse på grund av bladets design. 40–45 procent av vindens rörelseenergi blir till elektrisk energi.

En vanlig storlek på rotorblad är runt 50 meter och vikten är då över 10 ton per blad. China State Shipbuilding Corporation har byggt världens största vindkraftverk med rotorblad som sveper med en diameter på 260 meter, vad som kallas svepyta.

För att klara påfrestningarna byggs bladen av härdplastkomposit, en blandning av epoxi och glasfiber, ibland även kolfiber. Blandningen liknar den i båtar och därför har både båt- och vindkraftsindustrin problem vid återvinning.

Rotorbladen klassas som byggnadsavfall när de skrotas.

Källor: Vindkraften.se och Statskraft

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingTrasiga rotorblad som träffats av blixten. Foto: Socialtruant/PBouman
Trasiga rotorblad som träffats av blixten. Foto: Socialtruant/PBouman
Inrikes

Återvinning av rotorblad vindkraftens akilleshäl

Glenn Mattsing

Mellan åren 2020 och 2025 kommer cirka 1 000 rotorblad från svenska vindkraftverk att kasseras. Ingen vet hur de ska återvinnas, eller vart de redan förbrukade bladen har tagit vägen. En ny rapport visar att behovet av en lösning är akut.


För några år sedan publicerades bilder på nedgrävda rotorblad från en amerikansk deponistation. En bulldozer täckte sand över rotorblad som lagts i långa rader. Många reagerade, både på antalet rotorblad och på hur kortsiktig vindkraften verkade vara.

Vindkrafttekniken har attackerats från olika håll, bland annat för negativ påverkan på djurliv, bidragsfinansiering och störande ljud. Men en annan stor akilleshäl har varit återvinningen av rotorbladen.

Rotorblad – vindkraftverkens akilleshäl

Rotorbladen driver vindkraftverkets generator. Mekanismen saknar växellåda och därför är antalet rörliga delar betydligt färre.

Rotorbladen fungerar ungefär som flygplansvingar. Vindtrycket tvingar rotorbladet till rörelse på grund av bladets design. 40–45 procent av vindens rörelseenergi blir till elektrisk energi.

En vanlig storlek på rotorblad är runt 50 meter och vikten är då över 10 ton per blad. China State Shipbuilding Corporation har byggt världens största vindkraftverk med rotorblad som sveper med en diameter på 260 meter, vad som kallas svepyta.

För att klara påfrestningarna byggs bladen av härdplastkomposit, en blandning av epoxi och glasfiber, ibland även kolfiber. Blandningen liknar den i båtar och därför har både båt- och vindkraftsindustrin problem vid återvinning.

Rotorbladen klassas som byggnadsavfall när de skrotas.

Källor: Vindkraften.se och Statskraft

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024