loading
Libanesiska säkerhetsstyrkor försöker skingra demonstranterna i Beirut som protesterar mot regimen. Foto: Hassan Ammar/AP/TT
Libanesiska säkerhetsstyrkor försöker skingra demonstranterna i Beirut som protesterar mot regimen. Foto: Hassan Ammar/AP/TT
Utrikes

Över 200 demonstranter skadade – polis dödad

TT-AFP-Reuters

Hundratals demonstranter har skadats under lördagens regeringskritiska protester i Beirut. En polis har mist livet i sammandrabbningarna i Libanons huvudstad.

När mörkret på torsdagskvällen börjar lägra sig syns flera eldar brinna runt Martyrtorget i centrala Beirut.

Lördagens regeringskritiska protester blev våldsamma redan från starten. Klockan 16 lokal tid, 15 svensk tid, började polisen skjuta tårgas mot demonstranter som försökte forcera en avspärrning till parlamentet. Bilder och filmer från Beirut har visat stenkastning och gator dimmiga av tårgas.

Polisen sköt gummiklädda kulor samtidigt som soldater i fordon med maskingevär patrullerade kvarteren runt Martyrtorget.

– Är armén verkligen här? Är ni här för att skjuta oss? Anslut er till oss så kan vi bekämpa regeringen tillsammans, skrek en kvinnlig demonstrant.

Enligt siffror från libanesiska Röda korset har hundratals demonstranter skadats. Över 60 har förts till sjukhus för vård medan ytterligare 175 har vårdats på plats.

En talesperson för polisen uppger att en polis dödats i anslutning till sammandrabbningarna, i vad som beskrivs som "ett överfall".

En skadad demonstrant får hjälp i Beirut. Foto: Thibault Camus/AP/TT

Tusentals protesterade

Under dagen har tusentals protesterat under parollen "Häng dem" – vilket syftar på Libanons politiska elit.

Demonstranterna skanderade "Folket vill att regimen faller", en populär paroll under den arabiska våren 2011. Några deltagare bar en banderoll med namn på människor som omkom i explosionen i tisdags och på gatorna syntes också plakat med budskap som: "Avgå, ni är alla mördare".

– Vi vill ha en värdig framtid. Vi vill inte att explosionens offer ska ha dött förgäves, säger Rose Sirour som deltar i protesterna.

Departement stormades

Parallellt med att gatustriderna rasade runt Martyrtorget stormades det libanesiska utrikesdepartementet. Ledda av en grupp pensionerade arméofficerare tillkännagav demonstranterna att regeringsbyggnaden nu var "högkvarter för revolutionen".

– Vi tänker stanna här. Vi uppmanar det libanesiska folket att ockupera alla departement, deklarerade en demonstrant via megafon.

Den libanesiske presidenten Michel Aouns porträtt bränns i anslutning till stormningen av utrikesdepartementet. Foto: Hussein Malla/AP/TT

Bägaren rann över

Libanon befinner sig i en djup ekonomisk kris, som föregicks men har förvärrats av coronapandemin, och demonstrationerna har under lång tid avlöst varandra i Beirut. Men många beskriver tisdagens explosion i stadens hamn som droppen som fick bägaren att rinna över.

Katastrofen ses som ytterligare ett bevis på de ledande politikernas oförmåga att lösa korruptionen och kriserna som präglat landet.

Över 150 människor miste livet i explosionen. Tusentals skadades och över 60 personer saknas fortfarande, enligt landets hälsodepartement.

Svenska UD har uppmanat svenskar i Beirut att hålla sig borta från protesterna.

(Anna Hansson/TT)

(Krister Zeidler/TT)

Libanons politiska kris

(TT)

I oktober i fjol kastades det redan ekonomiskt krisande och svårt skuldsatta Libanon in i politiskt kaos — med månader av regeringskritiska massprotester mot ökade levnadskostnader och regeringens oförmåga att hantera den ekonomiska krisen. Sedan dess har det libanesiska pundet tappat 80 procent av sitt värde på den svarta, inofficiella marknaden. Den 29 oktober meddelade dåvarande premiärminister Saad al-Hariri sin avgång. Men det tog lång tid att bilda ny regering, bland annat eftersom de olika politiska grupperingarna inte kunde enas om ministerposterna. I januari 2020 tillkännagav Libanon sin nya regering.

Tiotusentals libaneser har i krisen, som är den värsta sedan det femtonåriga inbördeskriget (1975—1990), förlorat sina jobb eller tvingats gå ner i lön och de ekonomiska svårigheterna blir allt mer svåröverstigliga. Därtill har covidpandemin inte gjort situationen bättre.

Den politiska splittringen i Libanon har alltid varit stor och regeringsmakten, en sekulär republik, bygger på en balans mellan landets största religiösa grupper: sunnimuslimer, shiamuslimer, kristna och druser.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
Libanesiska säkerhetsstyrkor försöker skingra demonstranterna i Beirut som protesterar mot regimen. Foto: Hassan Ammar/AP/TT
Libanesiska säkerhetsstyrkor försöker skingra demonstranterna i Beirut som protesterar mot regimen. Foto: Hassan Ammar/AP/TT
Utrikes

Över 200 demonstranter skadade – polis dödad

TT-AFP-Reuters

Hundratals demonstranter har skadats under lördagens regeringskritiska protester i Beirut. En polis har mist livet i sammandrabbningarna i Libanons huvudstad.

När mörkret på torsdagskvällen börjar lägra sig syns flera eldar brinna runt Martyrtorget i centrala Beirut.

Lördagens regeringskritiska protester blev våldsamma redan från starten. Klockan 16 lokal tid, 15 svensk tid, började polisen skjuta tårgas mot demonstranter som försökte forcera en avspärrning till parlamentet. Bilder och filmer från Beirut har visat stenkastning och gator dimmiga av tårgas.

Polisen sköt gummiklädda kulor samtidigt som soldater i fordon med maskingevär patrullerade kvarteren runt Martyrtorget.

– Är armén verkligen här? Är ni här för att skjuta oss? Anslut er till oss så kan vi bekämpa regeringen tillsammans, skrek en kvinnlig demonstrant.

Enligt siffror från libanesiska Röda korset har hundratals demonstranter skadats. Över 60 har förts till sjukhus för vård medan ytterligare 175 har vårdats på plats.

En talesperson för polisen uppger att en polis dödats i anslutning till sammandrabbningarna, i vad som beskrivs som "ett överfall".

En skadad demonstrant får hjälp i Beirut. Foto: Thibault Camus/AP/TT

Tusentals protesterade

Under dagen har tusentals protesterat under parollen "Häng dem" – vilket syftar på Libanons politiska elit.

Demonstranterna skanderade "Folket vill att regimen faller", en populär paroll under den arabiska våren 2011. Några deltagare bar en banderoll med namn på människor som omkom i explosionen i tisdags och på gatorna syntes också plakat med budskap som: "Avgå, ni är alla mördare".

– Vi vill ha en värdig framtid. Vi vill inte att explosionens offer ska ha dött förgäves, säger Rose Sirour som deltar i protesterna.

Departement stormades

Parallellt med att gatustriderna rasade runt Martyrtorget stormades det libanesiska utrikesdepartementet. Ledda av en grupp pensionerade arméofficerare tillkännagav demonstranterna att regeringsbyggnaden nu var "högkvarter för revolutionen".

– Vi tänker stanna här. Vi uppmanar det libanesiska folket att ockupera alla departement, deklarerade en demonstrant via megafon.

Den libanesiske presidenten Michel Aouns porträtt bränns i anslutning till stormningen av utrikesdepartementet. Foto: Hussein Malla/AP/TT

Bägaren rann över

Libanon befinner sig i en djup ekonomisk kris, som föregicks men har förvärrats av coronapandemin, och demonstrationerna har under lång tid avlöst varandra i Beirut. Men många beskriver tisdagens explosion i stadens hamn som droppen som fick bägaren att rinna över.

Katastrofen ses som ytterligare ett bevis på de ledande politikernas oförmåga att lösa korruptionen och kriserna som präglat landet.

Över 150 människor miste livet i explosionen. Tusentals skadades och över 60 personer saknas fortfarande, enligt landets hälsodepartement.

Svenska UD har uppmanat svenskar i Beirut att hålla sig borta från protesterna.

(Anna Hansson/TT)

(Krister Zeidler/TT)

Libanons politiska kris

(TT)

I oktober i fjol kastades det redan ekonomiskt krisande och svårt skuldsatta Libanon in i politiskt kaos — med månader av regeringskritiska massprotester mot ökade levnadskostnader och regeringens oförmåga att hantera den ekonomiska krisen. Sedan dess har det libanesiska pundet tappat 80 procent av sitt värde på den svarta, inofficiella marknaden. Den 29 oktober meddelade dåvarande premiärminister Saad al-Hariri sin avgång. Men det tog lång tid att bilda ny regering, bland annat eftersom de olika politiska grupperingarna inte kunde enas om ministerposterna. I januari 2020 tillkännagav Libanon sin nya regering.

Tiotusentals libaneser har i krisen, som är den värsta sedan det femtonåriga inbördeskriget (1975—1990), förlorat sina jobb eller tvingats gå ner i lön och de ekonomiska svårigheterna blir allt mer svåröverstigliga. Därtill har covidpandemin inte gjort situationen bättre.

Den politiska splittringen i Libanon har alltid varit stor och regeringsmakten, en sekulär republik, bygger på en balans mellan landets största religiösa grupper: sunnimuslimer, shiamuslimer, kristna och druser.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024