Hur man mår avspeglar sig ofta i skolarbetet och skolans elevhälsa är väldigt viktig för många elever. Många skolor lägger också mycket av sina  resurser på att åtgärda akuta problem och hantera enskilda elevers svårigheter istället för att jobba förebyggande och hälsofrämjande.

Regeringen har därför beslutat om en lagrådsremiss med förslag på förändringar som ska stärka elevhälsan. Det skriver Utbildningsdepartementet i ett pressmeddelande.

I de nya bestämmelserna föreslås att det ska framgå att elevhälsan ska arbeta på individ-, grupp-, och skolenhetsnivå och samverka med lärare och övrig personal. Elevhälsan ska också samverka med socialtjänst och hälso- och sjukvård och ha tillgång till specialpedagog eller speciallärare som kan bidra med specialpedagogiska insatser.

– Elevhälsan fyller en mycket viktig funktion i skolan, och nu förtydligar vi uppdraget. Med de här lagändringarna blir det tydligt att elevhälsan ska ha förutsättningar att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, inte bara släcka bränder och åtgärda akuta problem, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom, i pressmeddelandet.

Regeringens förslag "sviker de unga"

Men Akademikerförbundet SSR, som bland annat organiserar skolkuratorer, anser att regeringens förslag saknar flera viktiga bitar och förändringar. Bland annat har SSR krävt att att det ska vara obligatoriskt att redovisa tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator på skolenhetsnivå.

Förbundet har också sedan länge krävt ett riktmärke på 300 elever per skolkurator. I utredningen föreslogs ett maxtak på 400 elever men inte heller det är något regeringen ställt sig bakom, skriver Akademikerförbundet.

– Det är ett svek mot de unga att inte göra det lättare för elever att få träffa en skolkurator. Inte minst med tanke på hur politikerna gärna framhåller det förebyggande arbetet. Menar vi allvar med det behövs fler vuxna i skolan. Ett maxtak på antalet elever per skolkurator borde vara en självklarhet, säger Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR, i ett pressmeddelande.

Namnbyte

I regeringens förslag finns också förändringar som rör elever med intellektuell funktionsnedsättning. Bland annat föreslås namnbyte. Benämningen intellektuell funktionsnedsättning ska ersätta utvecklingsstörning. Och grundsärskola, gymnasiesärskola samt kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning ska byta namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning.