För snart 150 år sedan skrev den brittiske tidningsredaktören William Thomas Stead att ”den redaktionella pennan är en spira av makt, jämfört med vilken kungens spira bara är en förgylld stav”. Han hade börjat betrakta journalistik som något mer än informationsförmedling – journalisten eller redaktören kunde bli härskare.
Tiderna hade minsann förändrats jämfört med några hundra år tidigare. Före Gutenbergs uppfinning av tryckpressen var det främst kyrkan som kontrollerade informationsspridningen i Europa, men när Stead satte penna till papper hade denna kontroll skiftat till tidningar, skolor och universitet. Så småningom trädde teknologier som radio och tv in på scenen, men maktförhållandena förblev asymmetriska – det var bara ett fåtal som sände information till flertalet.
