USA och EU arbetar tillsammans med säkerhetsfrågor kring Kinas försök att dominera marknaden för äldre typer av halvledare. Samtidigt blir Kina alltmer akterseglat när det gäller de allra mest moderna halvledarna.

– Vi vet baserat på Kinas egna uppgifter att omkring 60 procent av alla ”legacy-chips” som kommer ut på marknaden de kommande åren kommer att vara tillverkade i Kina, sade USA:s handelsminister Gina Raimondo vid en presskonferens i Leuven i Belgien den 5 april.

– Och vi vet att den kinesiska regeringen ger massiva subventioner till den industrin, något som kan leda till enorma marknadsstörningar, vilket också är anledningen till att vi är så fokuserade på det, tillade hon.

Raimondo var i Belgien tillsammans med bland andra USA:s utrikesminister Anthony Blinken, för att träffa EU-kommissionens verkställande vice ordföranden, Margrethe Vestager och Valdis Dombrovskis i ett möte som kallas EU–US Trade and Technology Council.

De halvledare som benämns som ”legacy” är 28 nanometer (nm) eller större, och tillverkas med mogen teknologi som har funnits i mellan tio och 20 år. De mest avancerade havledarna kan vara så små som 3–10 nm, och tillverkas med spjutspetsteknologi. Äldre halvledare används fortfarande i exempelvis bilar, konsumentelektronik, hushållsapparater och medicinsk utrustning.

– Vi vet att Kina är väldigt fokuserat på dessa mer mogna chip, sade Raimondo, och liknade dem vid halvledarnas ”arbetshästar”.

Vi vet att den kinesiska regeringen ger massiva subventioner till halvledarindustrin.

Gina RaimondoHandelsminister, USA

I december 2023 meddelade det amerikanska handelsdepartementet att man inledde en undersökning av leveranskedjorna för halvledare för att ta reda på hur kritiska amerikanska industrier köper sina halvledare. Man vill ”minska de nationella säkerhetsrisker” som härrör från Kina.

EU har också satt igång en liknande undersökning, och under presskonferensen meddelade man att EU och USA kommer att dela data med varandra. Skillnaden är att den amerikanska undersökningen är obligatorisk; företagen måste lämna uppgifter. Inom EU blir det frivilligt, sade Vestager.

– Vi kommer att jämföra våra resultat för att vidta åtgärder framåt, så vi kan se till att våra leveranskedjor blir resilienta, tillade hon.

Ett problem är att Kina kraftigt subventionerar tillverkningen av de äldre halvledarna. Enligt amerikanska siffror handlar det om 150 miljarder dollar under de senaste tio åren. USA och EU vill både motverka den här utvecklingen och se till att något liknande inte uppstår på den europeiska och amerikanska marknaden.

– Vi har koordinerat från start när det gäller att undvika en subventionskapplöpning och se till att vi använder de tillgängliga incitamenten för både USA och Europa för att öka vår globala del av halvledarmarknaden, sade Vestager.

I ett gemensamt uttalande som publicerades den 5 april slår man fast dessa principer, och att man kommer att konsultera och informera varandra för att motverka störningseffekter inom den globala halvledarmarknaden.

Det kan dock bli komplicerat att införa importavgifter på kinesiska äldre halvledare, enligt en analys från den amerikanska tankesmedjan CSIS. Risken är att det påverkar till exempel koreanska bilar som innehåller kinesiska chip. Man riskerar även att driva Kina in på andra marknader, bland andra tillhörande USA:s allierade, och påverka deras möjligheter att stärka sin inhemska chiptillverkning.

Men när det gäller de mest avancerade halvledarna är det tydligt att den mycket mer restriktiva politiken från väst och dess allierade gentemot Kina har börjat ge resultat.

Den 29 mars meddelade Bidenadministrationen att man ser över reglerna för att ytterligare begränsa Kinas möjligheter att köpa amerikanska AI-chip, liksom den utrustning som behövs för att tillverka dem. De nya reglerna är tillägg till åtgärder som vidtogs förra året, med företag som Nvidia i åtanke. Farhågor finns att den här tekniken ska kunna stärka Kinas militärteknologiska utveckling.

De nya strängare reglerna innebär bland annat restriktioner för bärbara datorer och andra apparater med dessa sofistikerade chips. Det är noterbart att de också började gälla bara sex dagar efter att de presenterades, den 4 april. Normalt brukar man tillåta 30 dagar innan nya regler av det här slaget träder i kraft.

Enligt uppgifter ska USA också vara i färd med att identifiera ledande kinesiska halvledartillverkare som kommer att hindras från att köpa in nödvändig tillverkningsutrustning. Det är ett led i att hindra flödet av kritisk teknologi till Kina.

För första gången börjar man nu även se ekonomiska konsekvenser för de kinesiska företag i branschen som är beroende av teknik från andra länder. Semiconductor Manufacturing International Corporation (SMIC) är Kinas främsta halvledartillverkare, och under förra året rapporterade man en nedgång i nettovinsten med 60 procent jämfört med samma period året innan.

Det här är första gången som SMIC:s vinster gått ner sedan amerikanska sanktioner infördes 2020, efter anklagelser om att företaget förser Kinas militär med teknologi.

USA har dessutom lobbat hårt mot sina allierade, såsom Nederländerna, Tyskland, Sydkorea och Japan att införa hårdare restriktioner mot Kina. Dessa länder är också viktiga spelare inom den globala leveranskedjan för halvledare.

När Nederländernas premiärminister Mark Rutte var i Kina den 26–27 mars tros han ha diskuterat det nederländska företaget ASML med Xi Jinping. ASML är världens främsta leverantör av litografimaskiner för chiptillverkning. Det förekom omfattande spekulationer om huruvida Xi skulle lyckas påverka Nederländerna till att tillåta ASML att underhålla den högkvalitativa litografiutrustning som man sålt till Kina.

2023 införde Nederländerna exportbegränsningar för avancerad tillverkningsutrustning för halvledare till Kina. De inkluderade underhåll av sådan utrustning när de nuvarande licenserna gått ut, vilket många kommer att göra den 31 december i år.

Efter mötet nämndes ingenting om utrustningsfrågan i kinesiska statliga medier. Däremot betonades Xis kommentarer om att Kina har rätt att utvecklas, och att ”ingen makt” kan hindra dess teknologiska framsteg, något som tolkats som att samtalen inte gick som Kina ville.

Även Tysklands roll i leveranskedjan har USA:s ögon på sig.

Det gäller framför allt företaget Zeiss AG som förser ASML med optiska komponenter för chiptillverkning. USA har bett Zeiss att upphöra med att leverera dessa komponenter till Kina. Tyskland har även övervägt att begränsa exporten av kemikalier som behövs för tillverkning av halvledare till Kina. Sydkorea och Japan är två andra allierade till USA som har press på sig att strama åt sin export till Kina.

Men ett av de viktigaste länderna i sammanhanget är Taiwan, som också är ett nav i hela den globala halvledarindustrin. I december publicerade man en lista över kritisk teknologi inom fem sektorer: försvar, rymdteknik, jordbruk, halvledare och cybersäkerhet. Vad gäller halvledare så nämner man bland annat avancerad tillverkning av integrerade kretsar som är mindre än 14 nm.

Redan i maj i fjol röstade det taiwanesiska parlamentet igenom ett tillägg till landets nationella säkerhetslag där man gör det till ett brott att föra över kritisk teknologi till utländsk makt som bedöms som fientlig, och där ingår Kina, inklusive Hongkong och Macao.

Fälls man för detta kan man få upp till 12 års fängelse. Personer som är anställda inom dessa sektorer och som finansieras av den taiwanesiska staten måste ha tillstånd för att resa till det kinesiska fastlandet.

Enligt AI-experten Jason Ma håller västvärlden alltmer på att koppla bort sig från Kina när det gäller högteknologi. Han menar att det är ett allvarligt bakslag för Kinesiska kommunistpartiet (KKP).

Det märks enligt somliga även numera på internationella mässor och konferenser. Den 18–21 mars hölls till exempel NVIDIA GPU Technology Conference (GTC) i San Jose i Kalifornien, en av världens viktigaste konferenser för AI.

En kinesisk riskkapitalist som närvarade vid konferensen noterade dock hur frånvarande Kina var i alla presentationer och diskussioner. Kommentaren plockades upp av det stora kontot ”Left Hand Ink” på X, som hade samma intryck.

Nvidia är också ett exempel på ett företag som allt mindre förlitar sig på Kina. När man var som mest beroende av Kina stod det för 20–25 procent av företagets omsättning. Nu är siffran nere i fem procent.