Flera tunga ekonomer vill se ännu en dubbelsänkning från Riksbanken på torsdag. Men de flesta bedömare tror på en "normal" sänkning, på 0,25 procentenheter, vid årets sista räntebesked.
– Återhämtningen kommer ju inte igång. Skulle man önska sig något vore det att de faktiskt sänkte med 50 punkter (0,50 procentenheter) även denna gång. Men det är inte vår prognos. Jag tror inte det kommer att hända, säger storbanken Swedbanks chefsekonom Mattias Persson.
Kritisk mot Riksbanken
Han är kritisk mot Riksbanken och tycker räntesänkningarna hittills i år kunnat vara både snabbare och större.
Riksbanken har sedan maj i år sänkt styrräntan från 4,00 till 2,75 procent. Och direktionen har flaggat för en sänkning på torsdag och ytterligare en sänkning, ned till 2,25 procent, under första halvåret 2025.
Det skulle innebära att Riksbanken nått mittpunkten på spannet 1,50-3,00 procent som vice riksbankschef Anna Seim i november definierade som Riksbankens nya "neutrala ränta" – det vill säga en ränta som vare sig stimulerar eller stramar åt ekonomin.
LO:s chefekonom Torbjörn Hållö hade också gärna sett en dubbelsänkning på torsdag. Han tycker att styrräntan borde ha tryckts ned till "neutral nivå" redan i somras.
– Att sänka räntan varsamt, steg för steg, tillskriver jag ett mindre värde än den kostnad vi får i form av högre arbetslöshet och lägre tillväxt, säger han.
Fast nu tror han att Riksbanken snart är klara med sänkningar denna runda. Då vill han se att regeringen följer upp sina budgetsatsningar på sparande och skattesänkningar med stimulanser till låg- och medelinkomsttagare – för att få fart på konsumtionen.
"Riksbanken höjde för aggressivt"
Sven-Olof Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, håller inte alls med om budgetkritiken. Och han tycker Riksbanken gör rätt med stegvis sänkningar. Fast räntan borde ändå redan ha varit betydligt lägre än vad den är just nu, tycker han:
– Det stora problemet var att Riksbanken höjde för fort och aggressivt i inflationschocken.
– När parterna kom överens om löner som inte var inflationsdrivande kunde Riksbanken ha tagit det betydligt lugnare. Då hade vi haft ett betydligt bättre läge nu och lågkonjunkturen hade inte behövt bli så här djup. Det var ett misstag.
Daunfeldt tror det blir svårt att reparera detta, med all oro i omvärlden och industriell motvind.
– Risken är att hushåll tycker läget är så allvarligt att de väljer att spara i stället för att konsumera, säger han.
