Nyanlända med låg utbildning utgör en tickande bomb på arbetsmarknaden, som kan brisera lagom till valet 2018, varnar SEB-ekonomen Johan Javéus.

– Det är en utmaning som går att hantera, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

Det rekordstora gapet mellan extremerna på arbetsmarknaden väntas fortsätta öka. Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes födda med hög utbildning och utlandsfödda som bara har förgymnasial utbildning var redan i fjol uppe i drygt 30 procentenheter.

– Och då är alla de nyanlända som kom förra året, där vi vet att många hade låg utbildning, inte ens med i statistiken. Så gapet kommer fortsätta uppåt 2017 och 2018, säger Johan Javéus.

Översyn initierad

Kombinationen av högkonjunktur och ökad migration ligger bakom tudelningen, enligt Johan Bissman, sektionschef på Arbetsförmedlingens analysavdelning.

Han pekar på hur gruppen arbetslösa i vad som kallas utsatt ställning vuxit till 255 000 personer. I gruppen ingår utrikes födda, personer som bara har förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning som kan leda till nedsatt arbetsförmåga eller arbetslösa som är äldre än 55 år.

Det motsvarar 72 procent av alla arbetslösa.

– 2010 var de utsatta lika många som de icke utsatta, säger Bissman.

Javéus uttryck tickande bomb är inget som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson vill använda när hon beskriver situationen.

– Inget annat OECD-land har tagit emot så många asylsökande som vi gjorde förra året. Det är klart att det är en utmaning. Men det är en utmaning som går att hantera, säger hon.

Hon har initierat en översyn av Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag, ett program som syftar till att snabbt se till att nyanlända kommer i arbete eller får utbildning.

– Vi har kommit rätt långt i det arbetet, säger Johansson.

Lägre trösklar

Någon tidsplan eller hur problemet kommer att hanteras i höstbudgeten vill hon dock inte ange.

– Fokus är att synliggöra de krav man måste ställa på individen, att själv anstränga sig för att göra sig anställningsbar, säger hon.

Programmets mål är att alla nyanlända inom två år ska komma i arbete eller utbildning. I dagsläget är det bara 31 procent i etableringsuppdraget som klarar det.

För att nå målet tror Johansson bland annat att det behövs lägre trösklar in på arbetsmarknaden, det vill säga fler jobb utan höga kvalifikationskrav.
SEB-ekonomen Javéus efterlyser dramatiska förändringar i synen på lönenivåer och enkla jobb.

– Det behövs krafttag. På något sätt måste man hitta en nivå på de jobb som finns att söka som passar med de som är sökande.

(TT)

Växande klyftor på arbetsmarknaden

Klyftorna på arbetsmarknaden har vuxit dramatiskt under de gångna tio åren. Utbildningsnivån har blivit allt viktigare, liksom huruvida man är inrikes eller utrikes född, visar siffror från Statistiska centralbyrån. År Inrikesfödda, förgymnasial utbildning Inrikes född, eftergymnasial utbildning Utrikes född, förgymnasial utbildning Utrikes född, eftergymnasial utbildning 2005 12,6 4,5 22,4 12,3 2006 12,2 3,8 19,2 10,7 2007 11,8 3,2 18,7 8,8 2008 12,7 3,0 21,0 8,8 2009 14,8 3,8 24,7 11,3 2010 15,8 3,9 27,5 12,0 2011 14,7 3,3 28,1 11,9 2012 16,1 3,5 28,4 12,0 2013 16,4 3,5 30,8 11,3 2014 16,1 3,6 32,6 11,0 2015 14,8 3,2 33,4 11,0 Talen i tabellen anger arbetslösheten i procent. Även om man tar bort utbildningsnivån som faktor är skillnaden stor. Enligt de senaste månadssiffrorna från Arbetsförmedlingen har arbetslösheten bland inrikes födda fallit till 4,2 procent i augusti, mot 4,8 procent i fjol. Samtidigt har arbetslösheten för utrikes födda ökat från 21,4 till 21,6 procent. Källor: Arbetsförmedlingen, Statistiska centralbyrån (SCB)Tickande bomb på arbetsmarknaden Ekonomi (TT)