Sverige behöver ta fram planer för massevakuering för att användas om det skulle blir krig. Geografiska områden som väntas bli särskilt utsatta ska nu identifieras.
Regeringen beslutade på torsdagen att ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att tillsammans med länsstyrelserna stärka befolkningsskyddet.
Uppdraget handlar bland annat om att identifiera de geografiska områden i Sverige som väntas bli särskilt utsatta för angrepp i händelse av krig.
– Försvarsmakten kommer att bistå i det arbetet för att få en bättre helhetsbild av hur riskbilden ser ut för olika delar av Sverige, säger civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M).
Uppdraget handlar också om att peka ut till vilka andra län en massevakuering skulle kunna ske och hur människor ska kunna inkvarteras där.
"Har saknats"
Enligt Bohlin finns i dag inte tillräckligt med planering för hur befolkningen ska skyddas i krig.
– Det här är en pusselbit som hittills har saknats, säger han.
Det är första gången en sådan planering genomförs sedan kalla krigets slut, enligt ministern.
I uppdraget ingår även att se över inte bara tillgången på skyddsrum utan även på skyddade utrymmen.
– Till exempel tunnelbanestationer i Stockholmsområdet och tunnlar, säger Bohlin.
En kartläggning av så kallade vita fläckar ska ske.
– Det har ju inte byggts skyddsrum i Sverige sedan 2002. Det innebär att det kan ha tillkommit helt nya stadsdelar som saknar tillgång till närbelägna skyddsrum. Där kan evakuering bli ett mer tillgängligt alternativ.
Viktigt för försvaret
Uppdraget ska slutredovisas under slutet av 2025.
– Det här är en åtgärd som krävs om det säkerhetspolitiska läget skulle försämras ytterligare, säger Bohlin.
– Det finns ingen omedelbar krigsfara mot Sverige.
Planeringen för hur eventuella evakueringar ska genomföras kommer dock inte vara klar när uppdraget har slutredovisats. Till exempel behöver kommunerna ta fram mer detaljerade planer. När Sveriges befolkningsskydd kommer att vara tillräckligt bra, kan Bohlin inte svara på.
– Det handlar om att hela tiden få en linjär förmågetillväxt utav det svenska totalförsvaret.
Kriget i Ukraina har visat att ett bra befolkningsskydd är viktigt även för försvarsviljan och försvarsförmågan.
– Får man bort civila från farliga områden minskar belastningen på sjukvården till exempel, säger Bohlin.
Han påpekar också att tillgången till skyddade utrymmen varit viktiga för att upprätthålla någon slags normalitet i områden som drabbas av sporadisk fjärrbekämpning, som Kiev.
