Fler elever har fått upp ögonen för gymnasieskolans yrkesprogram. Men det borde vara ännu fler, enligt Skolverket som uppmanar kommunerna att krympa antalet platser på några högskoleförberedande program.

Mer än 120 000 niondeklassare runt om i landet har börjat grunna på vilket gymnasieprogram de ska välja. Sett till arbetsmarknadens behov, och ungdomars jobbchanser, borde en större andel än hittills söka ett yrkesprogram, skriver Skolverket i en ny lägesbild riktad till kommuner och friskolor.

Framför allt behöver programmen industritekniska, el- och energi samt fordon och transport byggas ut i så gott som alla län.

Bland de program som i stället bör krympa hör de högskoleförberedande programmen samhällsvetenskap, ekonomi och estetiska. Samhällsvetenskap och ekonomi är gymnasieskolans största program, men varannan elev därifrån går inte vidare till högre studier.

Ingen oro

Det betyder inte att tonåringar som tänkt sig just något av dessa program behöver bli oroliga.

– Även om man skulle följa våra planeringsunderlag fullt ut så kommer det att vara goda chanser att få en plats på till exempel det samhällsvetenskapliga programmet. Det kommer fortfarande att vara bland de största programmen i gymnasieutbudet, säger enhetschef Anders Håkansson på Skolverket.

Trendbrott

Sedan 2025 måste gymnasieskolor i sin dimensionering ta hänsyn till vad arbetsmarknaden behöver, och inte bara se till vad eleverna är intresserade av. Enligt Anders Håkansson är det ännu för tidigt att säga i vilken grad utbudet hunnit förändrats, men han pekar på att Skolinspektionen väger in bestämmelsen när de säger ja eller nej till nya program på fristående gymnasieskolor.

Dessutom har det skett ett trendbrott: en större andel elever söker yrkesprogram. Det hänger sannolikt samman med att alla yrkesprogram åter ger grundläggande behörighet till högskolan.

– Ungdomar är också smarta och de ser vad som händer på arbetsmarknaden och var jobben finns, säger Anders Håkansson.