Sätta gränser kan höja högkänsligas livskvalitet


Som högkänslig blir man trött i social samvaro snabbare än andra. Det är viktigt att vara bra på att sätta gränser, säger Ilse Sand, psykoterapeut. Annars kanske man går omkring och är överväldigad en stor del av tiden.

Som högkänslig (hsp, highly sensitive person) orkar man inte med lika mycket stimuli som andra. Ofta lämnar man festen först av alla. Skramlet och skrålet som andra tycker är kul och stimulerande blir för mycket för en högkänslig person, som upplever och bearbetar alla intryck på ett djupare plan.

Bjuder man på middag blir man kanske mätt på social samvaro före gästerna, som sitter kvar och skrattar och pratar och väntar på kaffe, medan man själv är överstimulerad och trött. Den danska psykoterapeuten Ilse Sand, som själv är hsp, har ett recept för detta:

– Man kan sätta en gräns för hur länge bjudningen håller på. På samma sätt som man har en tid när gästerna kommer kan man bestämma en tid när gästerna går, säger hon.

För det bästa är förstås om man kan förmedla sina behov redan innan man blir överväldigad. Annars är det lätt hänt att man låter sur när man sedan säger det.

Det är vanligt att hamna i ett dilemma när man ska uttrycka sina behov. Man vill inte vara till besvär. Men antagligen kommer det att leda till ännu större besvär om man inte uttrycker sina behov, säger Ilse.

Planera innan det händer

När man blir bjuden på fest kan man kontakta värden innan och höra om det finns någon lugn vrå som man kan ta små pauser i under kvällen.

– Då har man ett avtal med värden, så att man inte behöver stå på toaletten hela tiden.

Är man tydlig med sina behov och sina gränser så hjälper man också andra människor att ta hänsyn.

Utöver psykoterapeut är Ilse Sand utbildad teolog, och har även skrivit flera böcker. Foto: Kasper Lau

Ilse berättar om ett tillfälle när hon gick en danskurs. Vanligtvis spelades väldigt hög musik. Redan innan den här lektionen bestämde hon sig för att berätta för dansledaren att hon är ljudkänslig. Dansledaren tyckte inte det var några problem att sänka volymen, hon hade till och med själv tänkt på att det blev lite väl högt ibland.

Vid ett annat tillfälle, på en annan danskurs, blev musiken för mycket på en lektion. Ilse var tvungen att lämna lokalen en stund. När hon sedan återvände och frågade om de kunde sänka volymen var hon redan överväldigad, så det hela kom ut lite surt. Det blev dålig stämning.

– Hon skruvade ned, men efter en liten stund skruvade hon upp igen.

Lyssna och tala

Som extra känslig är man oftast bra på att lyssna. Man fångar upp subtila nyanser i språk och uttryck, och bearbetar saker på en djup nivå. När man sedan själv ska tala kan det ta tid att uttrycka sig, av samma anledningar.

– Jag tar många pauser när jag talar. En del tror att det beror på att jag inte vet vad jag ska säga, så de börjar prata. Det är dumt.

Hsp behöver lära sig att inte drunkna i andras ord, säger Ilse. Hon ser det som att det ger energi att tala och tar energi att lyssna, och att det gäller att hitta en balans. Själv ser hon till att lyssna och prata ungefär lika mycket.

Om balansen mellan att lyssna och tala inte infinner sig naturligt i ett samtal brukar hon berätta hur hon fungerar. Att hon är långsam och behöver pauser. När vännerna vet det, så behåller de uppmärksamheten och väntar tills hon är klar innan de säger något.

Har man svårt att sätta gränser gör man bra i att lära sig det, säger Ilse Sand. Annars kan det bli så att man går omkring och är mer eller mindre överväldigad mest hela tiden.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Fakta

ilse sand

Ilse Sand är utbildad psykoterapeut och teolog, och jobbade flera år som präst i Danmark. Hon har skrivit flera böcker, varav två om högkänslighet:
”Älska dig själv – en guide för särskilt sensitiva och andra känsliga själar”
”Hitta nya vägar i känslornas labyrint”
”Kom närmare – om kärlek, relationer och försvarsstrategier”
”Værktøj til hjælpsomme sjæle – især for særligt sensitive, som hjælper professionelt eller privat” (på danska)