loadingLena Lindgren Schelin, generaldirektör för Kustbevakningen och Johan Norlén, marinchef, i samband med Folk och försvars rikskonferens i Sälen. Foto: Pontus Lundahl/TT
Lena Lindgren Schelin, generaldirektör för Kustbevakningen och Johan Norlén, marinchef, i samband med Folk och försvars rikskonferens i Sälen. Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes

Så ska Sverige vässa sjöövervakningen

Peter Wallberg/TT

Sverige bidrar till Natos Östersjöinsats med fartyg från både Kustbevakningen och marinen. Samtidigt ska även den egna sjöövervakningen vässas.

Risken för sabotage mot undervattenskablar och annan samhällsviktig infrastruktur har ökat trycket på sjöövervakningen.

Regeringen har nu gett Kustbevakningen och Försvarsmakten i uppdrag att tillsammans vässa sjöövervakningen ytterligare. En viktig del i övervakningen är att på skärmar följa runt 4 500 fartygsrörelse dagligen på Östersjön.

– Det är väldigt mycket trafik, och vi kan inte följa 4 500 varje dag och sitta och titta hur de flyttar sig över haven, säger Kustbevakningens generaldirektör Lena Lindgren Schelin.

Upptäcka avvikelser

Det gäller att upptäcka misstänkta avvikelser från det normala, som man behöver agera på. Prioriterat är avvikelser nära samhällsviktig infrastruktur, till exempel att ett fartyg plötsligt sänker farten eller rör sig fram och tillbaka över farleder.

Även samarbetet med andra Östersjöländer i Nato utvecklas. Marinchefen Johan Norlén pekar på att den brittiskledda snabbinsatsstyrkan JEF (Joint expeditionary force) hjälper till med AI-verktyg som snabbare kan upptäcka avvikelser.

Sjölägesbilden skapas med fasta sensorer, som radar, med övervakningsflygplan och med egna fartyg. Sådan information utbyts mellan allierade länder. Men Lindgren Schelin ser även behov av att få in information från andra aktörer, till exempel den civila sjöfarten.

– Vi behöver på sikt koppla ihop ett ännu större system för att få den bästa bilden av hur sjöläget ser ut, säger hon.

Sju fartyg i insats

Att vässa sjöövervakningen handlar också om att Kustbevakningen och marinen samplanerar mer för hur deras resurser används över Östersjön och Västerhavet.

– Så vi minimerar överlappning och maximerar täckning, säger Norlén.

Kustbevakningen har ett 30-tal fartyg, samt flygplan, för sjöövervakning. Marinen använder sina sju korvetter, men även minröjningsfartyg och vissa andra fartygstyper. De kan behövas på plats för att kontrollera misstänkta fartyg och för att följa efter till exempel fartyg i den ryska skuggflottan långa sträckor.

Om bordning skulle bli aktuellt, utförs den av Kustbevakningen eller polisen.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingLena Lindgren Schelin, generaldirektör för Kustbevakningen och Johan Norlén, marinchef, i samband med Folk och försvars rikskonferens i Sälen. Foto: Pontus Lundahl/TT
Lena Lindgren Schelin, generaldirektör för Kustbevakningen och Johan Norlén, marinchef, i samband med Folk och försvars rikskonferens i Sälen. Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes

Så ska Sverige vässa sjöövervakningen

Peter Wallberg/TT

Sverige bidrar till Natos Östersjöinsats med fartyg från både Kustbevakningen och marinen. Samtidigt ska även den egna sjöövervakningen vässas.

Risken för sabotage mot undervattenskablar och annan samhällsviktig infrastruktur har ökat trycket på sjöövervakningen.

Regeringen har nu gett Kustbevakningen och Försvarsmakten i uppdrag att tillsammans vässa sjöövervakningen ytterligare. En viktig del i övervakningen är att på skärmar följa runt 4 500 fartygsrörelse dagligen på Östersjön.

– Det är väldigt mycket trafik, och vi kan inte följa 4 500 varje dag och sitta och titta hur de flyttar sig över haven, säger Kustbevakningens generaldirektör Lena Lindgren Schelin.

Upptäcka avvikelser

Det gäller att upptäcka misstänkta avvikelser från det normala, som man behöver agera på. Prioriterat är avvikelser nära samhällsviktig infrastruktur, till exempel att ett fartyg plötsligt sänker farten eller rör sig fram och tillbaka över farleder.

Även samarbetet med andra Östersjöländer i Nato utvecklas. Marinchefen Johan Norlén pekar på att den brittiskledda snabbinsatsstyrkan JEF (Joint expeditionary force) hjälper till med AI-verktyg som snabbare kan upptäcka avvikelser.

Sjölägesbilden skapas med fasta sensorer, som radar, med övervakningsflygplan och med egna fartyg. Sådan information utbyts mellan allierade länder. Men Lindgren Schelin ser även behov av att få in information från andra aktörer, till exempel den civila sjöfarten.

– Vi behöver på sikt koppla ihop ett ännu större system för att få den bästa bilden av hur sjöläget ser ut, säger hon.

Sju fartyg i insats

Att vässa sjöövervakningen handlar också om att Kustbevakningen och marinen samplanerar mer för hur deras resurser används över Östersjön och Västerhavet.

– Så vi minimerar överlappning och maximerar täckning, säger Norlén.

Kustbevakningen har ett 30-tal fartyg, samt flygplan, för sjöövervakning. Marinen använder sina sju korvetter, men även minröjningsfartyg och vissa andra fartygstyper. De kan behövas på plats för att kontrollera misstänkta fartyg och för att följa efter till exempel fartyg i den ryska skuggflottan långa sträckor.

Om bordning skulle bli aktuellt, utförs den av Kustbevakningen eller polisen.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025