Ukrainas uttröttade soldater kämpar i underläge. Deras möjligheter blir större om de får använda sina vapen fritt och anfalla militära mål i Ryssland. Dessutom bör EU och Nato bidra med soldater. Det enda Putin förstår är muskler och styrka, skriver pseudonymen ”Yrkesmilitär sedan 1982”.

USA:s och EU:s mjölkande av egna militära resurser till stöd för Ukrainas försvar i angreppskriget från Ryssland innebär stor förstörelse av Ukraina. Dagens bombningar mot civila och infrastruktur gör att man måste undra varför inte fler av Rysslands ministrar och högsta militärer drabbas av arresteringsordrar för brott mot krigets lagar.

När nu Ryssland har gett sig på Europas kornbod nummer ett, med stora miljöskador som följd av kriget, kommer livsmedelsförsörjningen att skadas allvarligt för många år framöver. Även efter att kriget upphört drabbas många länder av Ukrainas minerade och skadade odlingsmark. Det finns många skäl till att inte tvinga fram en fred på Putins villkor, samt att öka insatsen för att vinna kriget så fort som möjligt.

Men Ryssland har fler människor att sätta in i kriget än Ukraina och Putin får vapen från ryssvänliga länder. Risken är stor att mer och mer av Ukraina kommer att erövras, trots hjälpen från väst i form av krigsmateriel. I detta läge kommer sedan Ryssland, med stöd av Kinas press för fred, att utnyttja läget genom att framstå som om man vill ha fred. Det är lägligt när de inte bara har tagit Krim, utan ett antal städer och landområden i östra Ukraina.

De ukrainska soldaterna är tappra men uttröttade i det hårda försvars­kriget. Det beror bland annat på absurda villkor för hur vapnen får användas. EU och Nato måste tänka om så att Ukraina får anfalla militära installationer, infrastruk­­tur som är depåer för den ryska aggressionen. Just i skrivande stund kommer också uppgifter om att EU:s utrikesministrar tänkt om på denna för Ukraina så viktiga punkt. Om inte Ukraina får använda sina vapen fritt och även slå till mot Ryssland är risken stor att Ryssland vinner.

Mot detta talar rädslan för att Putin ska trycka på den röda knap­­pen och använda kärnvapen, och att ett eventuellt storkrig kan bryta ut om exempelvis Nato går in aktivt. Men den risken måste vi ta genom att taktiskt flytta fram Ukrainas positioner på slagfältet och bidra till en mycket hårdare isolering av Ryssland och deras allierade. Ineffektiva bojkotter hjälper inte, de bara stimulerar nya handelsvägar. Demokratierna som stödjer Ukraina måste slå hårt mot de länder – även Kina – som stödjer Ryssland och som levererar både vapen och köper rysk olja.

USA och EU öppnade dörren 1994 när Bill Clinton förhandlade med Rysslands ledare om att ta bort Ukrainas kärnvapen mot löften och avtal om fred med just Ryssland, vilket svenska medier anmärkningsvärt nog i stort sett tigit om. Avtalen var inte ens värda pappret de skrevs på.

Historien upprepar sig, precis som när Englands premiärminister Chamberlain skrev avtal med Hitler ett par år innan andra världskriget bröt ut och bombningen av London. Bill Clinton ångrar i dag sin medverkan och säger att om kärnvapen funnits kvar i Ukraina skulle inte Ryssland i dag både kunna anfalla så brutalt och framför allt hota med kärnvapen. USA och EU har i och med avväpningen av Ukrainas kärnvapen därmed ett stort ansvar för det som skett när man inte bara bäddade för, utan också öppnade dörren för, rysk imperialism.

De ryssar som jag samtalar med förstår inte varför vi i Sverige inte drar parallellen med Hitler. De har jobbat på olika ambassader för Rysslands räkning och är med andra ord ryssar i opposition i dag. Vilket innebär att de måste skyddas från rysk vedergällning, som journalister och kritiker.

Vi kan inte fortsätta kriga med ukrainare som bakbundna ombud.

I detta läge och för att spara män­niskoliv och samtidigt rädda demokratier måste vi se att Putin enbart förstår muskler och styrka. Med galna makttörstiga diktatorer utan respekt för människoliv förhandlar man inte, vilket historien borde ha lärt oss. Bara om Ryssland tvingas till reträtt kan Putinadministrationen avsättas internt. Det är därför nödvändigt att både soldater från andra länder och vapen borde delta i kriget i Ukraina och tvinga Ryssland att retirera från de ukrainska områden de har erövrat.

Dagens skyttevärnskrig är dyrt och ineffektivt, samt dessutom absurt när Ukraina slåss med delvis bakbundna händer mot ryskt luftherra­välde i Ukraina. Risken för ett världskrig bedömer jag som mindre än att Ryssland återigen vinner. Det är flera länder som står på tur, som till exempel Georgien, som i dag infiltreras.

Vi kan inte fortsätta kriga med ukrainare som bakbundna ombud. Landet behöver, som både presi­dent Volodymyr Zelenskyj och Frankrikes president Macron sagt, full beslutanderätt över sin vapen­arsenal. De behöver fullt herravälde över sitt luftrum men också rätten att slå till mot ryska städer för att uppbringa en intern rysk opinion mot kriget. De flesta ryssar vet i dag att det var Putin som påbörjade ”operationen” eller kriget.

Det krig som Ryssland startat är till största delen en kopia av Hitlers erövringskrig för ”Lebensraum”. Natos och EU:s samlade effektiva offensiva hjälp måste nu ingripa. Annars får vi genom uttröttning av väst en rysk mycket farlig seger över bland annat östra Ukraina. En seger skulle förvandla Ryssland till en mer farlig och aggressiv björn riktad mot bland annat Sveriges frihet som stat.

Ryssland attackerar redan omgivande demokratier med allt från datamanipulering och infiltration till anlagda bränder. Sverige måste nu tänka på hur vi bäst tillvaratar våra intressen. Vi borde följa Norges tuffa beslut och lära oss mer av Litauen om hur den ryska björnen ska mötas. Det gör vi absolut inte genom att kriga via ombud med bakbundna händer!

Yrkesmilitär sedan 1982
Skriver under pseudonym för att skydda sina ryska kontakter

Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.