loadingBeslutar Högsta domstolen att ta upp fallet Järle kvarndamm till prövning blir domen vägledande för tusentals andra dammar och småskalig vattenkraft i Sverige. Foto: Stefan Fuchs
Beslutar Högsta domstolen att ta upp fallet Järle kvarndamm till prövning blir domen vägledande för tusentals andra dammar och småskalig vattenkraft i Sverige. Foto: Stefan Fuchs
Inrikes

Järle kvarndamms öde kan bli fråga för Högsta domstolen

Malin Nordstrand

Att Naturvårdsverket fick grönt ljus av Mark och miljööverdomstolen att riva ut Järle kvarndamm har upprört såväl Nora kommun som en rad andra berörda. Man pekar på att platsen, som varit i bruk sedan medeltiden, har ett stort kulturvärde.

– Vi tycker att det här är förskräckligt. Det här är ett kulturminne och en riksangelägenhet. Det är ett arv för framtiden, säger Christina Landoff, kommunchef i Nora.

Tillsammans med ett antal föreningar och privatpersoner överklagade Nora kommun Mark och miljööverdomstolens beslut till Högsta domstolen (HD) i juli förra året. Där har ärendet sedan dess legat och väntat på att få prövningstillstånd.

Järle Kvarndamm

Stora delar av Järleån är utpekad som riksintresse för naturvården och ingår i naturreservatet och Natura 2000-området Järleån. Järle kvarn ingår också i ett riksintresseområde för kulturmiljövården och här finns skyddade fornlämningar.

Regleringen vid dammen lever inte upp till Sveriges åtaganden om gynnsam bevarandestatus i Natura-2000 området, enligt bestämmelser i EU-rätten. 

År 2020 ansökte Naturvårdsverket, som äger Järle Kvarndamm, hos mark- och miljödomstolen om att få riva ut delar av dammen och återskapa en naturlig fors, vilket beviljades. Domen överklagades till mark- och miljööverdomstolen som 2023 avslog överklagan. Domen är överklagad till Högsta domstolen där den nu väntar på att få överprövningstillstånd. 

Naturvårdsverket vill skapa en långsiktig lösning som uppfyller lagstiftningens krav, naturvårdens mål och minimerar skadan på kulturmiljön. Samt att den aktiva regleringen och skötseln och underhållet av dammluckorna ska upphöra.

Miljöanpassningen av vattenkraften är ett regeringsbeslut från 2020, som bygger på de nya kraven i EU:s vattendirektiv. Regeringen har tillsammans med Sverige Demokraterna satt miljöanpassningen av dammar på paus i syfte att utreda hur det kommer att påverka elproduktionen.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingBeslutar Högsta domstolen att ta upp fallet Järle kvarndamm till prövning blir domen vägledande för tusentals andra dammar och småskalig vattenkraft i Sverige. Foto: Stefan Fuchs
Beslutar Högsta domstolen att ta upp fallet Järle kvarndamm till prövning blir domen vägledande för tusentals andra dammar och småskalig vattenkraft i Sverige. Foto: Stefan Fuchs
Inrikes

Järle kvarndamms öde kan bli fråga för Högsta domstolen

Malin Nordstrand

Att Naturvårdsverket fick grönt ljus av Mark och miljööverdomstolen att riva ut Järle kvarndamm har upprört såväl Nora kommun som en rad andra berörda. Man pekar på att platsen, som varit i bruk sedan medeltiden, har ett stort kulturvärde.

– Vi tycker att det här är förskräckligt. Det här är ett kulturminne och en riksangelägenhet. Det är ett arv för framtiden, säger Christina Landoff, kommunchef i Nora.

Tillsammans med ett antal föreningar och privatpersoner överklagade Nora kommun Mark och miljööverdomstolens beslut till Högsta domstolen (HD) i juli förra året. Där har ärendet sedan dess legat och väntat på att få prövningstillstånd.

Järle Kvarndamm

Stora delar av Järleån är utpekad som riksintresse för naturvården och ingår i naturreservatet och Natura 2000-området Järleån. Järle kvarn ingår också i ett riksintresseområde för kulturmiljövården och här finns skyddade fornlämningar.

Regleringen vid dammen lever inte upp till Sveriges åtaganden om gynnsam bevarandestatus i Natura-2000 området, enligt bestämmelser i EU-rätten. 

År 2020 ansökte Naturvårdsverket, som äger Järle Kvarndamm, hos mark- och miljödomstolen om att få riva ut delar av dammen och återskapa en naturlig fors, vilket beviljades. Domen överklagades till mark- och miljööverdomstolen som 2023 avslog överklagan. Domen är överklagad till Högsta domstolen där den nu väntar på att få överprövningstillstånd. 

Naturvårdsverket vill skapa en långsiktig lösning som uppfyller lagstiftningens krav, naturvårdens mål och minimerar skadan på kulturmiljön. Samt att den aktiva regleringen och skötseln och underhållet av dammluckorna ska upphöra.

Miljöanpassningen av vattenkraften är ett regeringsbeslut från 2020, som bygger på de nya kraven i EU:s vattendirektiv. Regeringen har tillsammans med Sverige Demokraterna satt miljöanpassningen av dammar på paus i syfte att utreda hur det kommer att påverka elproduktionen.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024