Ett utdraget regeringsbygge sätter väljarnas tålamod på prov. Men någon akut ekonomisk eller säkerhetspolitisk kris innebär det inte, enligt statsvetaren Jan Teorell. Risken ligger i vad som händer med förtroendet om förhandlingarna havererar.

Tills en ny regering är på plats leds Sverige av en övergångsregering. Förutom att den inte kan utlysa extra val har den samma befogenheter som en vanlig regering.

– De kan göra precis vad som helst, men de har ju inte majoritet i riksdagen. Skulle Tidöregeringen fortsätta bedriva sin Tidöpolitik skulle de inte få igenom den, säger Jan Teorell, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Erfarenheten från den utdragna regeringsbildningen 2018 – som Teorell analyserade i boken ”134 dagar” – visade att den inte innebar någon ökad ekonomisk osäkerhet. Inte heller under Belgiens rekordlånga regeringskris på över 500 dagar 2010–2011 sågs några tydliga ekonomiska skadeeffekter.

– Eftersom vi är med i EU och har en väldigt internationaliserad ekonomi är det mycket annat som påverkar. Dessutom har vi en väldigt kompetent statsförvaltning som fortsätter att fatta de beslut som måste fattas.

Förtroendet tar stryk – men kan läka

Det finns dock en risk att väljarnas förtroende för politiken försämras.

– Den stora skadan vi kunde se 2018 var en nedgång i förtroendet för det politiska systemet bland väljarna. Men det gick tillbaka igen när de väl lyckades bilda regering.

Teorell varnar dock för vad som händer om det faktiskt blir ett extra val:

– Då kan vi nog inte förvänta oss den där ihopläkningen, då kommer förtroendet tappas mer bestående.

Lösningar finns för akuta frågor och budget

För beslut som brådskar finns det vägar framåt via riksdagens utskottsinitiativ. Då kan förslag lämnas direkt från något av riksdagens utskott till riksdagen.

Om regeringsbildningen drar ut på tiden efter budgetdatumet i november får Sverige en så kallad prolongeringsbudget.

– På kort sikt är det inte så bra med en budget som egentligen bara fortsätter på förra årets budget. Men när en regering väl tillträder kan den lägga en ändringsbudget.

Inte heller beslut som rör det spända säkerhetspolitiska läget behöver bli ett problem, tror Jan Teorell.

– I utrikes- och säkerhetspolitik lever vi verkligen i den svenska konsensuskulturen. Regeringen förankrar mycket med oppositionen. 1982 hade vi en övergångsregering under ubåtsjakten i Hårsfjärden och det hanterades utan några större problem. Huvudkonklusionen är att en övergångsregering inte är så skadlig som man kan tro på kort sikt, säger Jan Teorell.