loadingAvloppssystemen vid sjukhus är riktiga paradis för bakterier som utvecklar resistens mot antibiotika. Arkivbilder. Foto: Cornelius Poppe/NTB, Johan Nilsson/TT
Avloppssystemen vid sjukhus är riktiga paradis för bakterier som utvecklar resistens mot antibiotika. Arkivbilder. Foto: Cornelius Poppe/NTB, Johan Nilsson/TT
Inrikes

Resistenta bakterier frodas i sjukhusens avlopp

Petra Hedbom/TT

Avloppssystemen vid svenska sjukhus pekas ut som grogrund för resistenta bakterier.

– Bakterierna i avloppet kan sedan sprida sig, säger forskaren Joakim Larsson.

När forskarna undersökte avloppsvatten vid tio svenska sjukhus såg de att miljön gynnade bakterier som är resistenta mot antibiotika.

Att bakterier blir resistenta och inte slås ut av behandling med antibiotika är ett stort hot eftersom vanliga infektioner snabbt kan bli livshotande utan fungerande läkemedel.

Kissar ut

Forskarna har undersökt bland annat Karolinska sjukhuset och Södersjukhuset i Stockholm samt Sahlgrenska universitetssjukhuset och Östra sjukhuset i Göteborg.

Att just sjukhusavloppen gynnar resistenta bakterier beror på de stora mängder antibiotika som hamnar där. Framför allt för att patienterna kissar ut antibiotika som de behandlats med. Halterna leder till att resistenta varianter frodas i rörsystemen under sjukhusen medan de icke-resistenta dör.

– Bakterierna i avloppet kan sedan sprida sig, särskilt när systemen blir överbelastade vid kraftiga regn. Då släpps ofta orenat avloppsvatten ut i åar och sjöar och kan till slut nå oss, säger Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien.

Men, påpekar han, det anmärkningsvärda är inte att bakterier sprids via avloppen till oss människor. Studiens viktigaste upptäckt är att sjukhusens avloppssystem erbjuder en närmast perfekt miljö för utveckling av nya former av resistenta bakterier.

Två sticker ut

Forskarna kunde identifiera två vanliga sorters antibiotika som var särskilt viktiga – kinoloner och betalaktamer. Bland kinolonerna finns det ciprofloxacin som ofta används vid bland annat urinvägsinfektion.

– Alla som behöver måste få antibiotikabehandling men om vi vet vilka läkemedel som driver resistensutvecklingen i avloppen kan vi lättare utveckla strategier och lösningar för att minska problemet, säger Joakim Larsson.

Det skulle kunna vara att välja antibiotika som bryts ner snabbare och inte kissas ut i lika hög utsträckning eller att hitta smarta reningssystem.

– Vi jobbar med att utveckla en riktad reningsmetod som gör ciprofloxacin otillgängligt för bakterierna i avloppsvattnet, säger han.

Studien har publicerats i tidskriften Nature Communications.

Om studien

Många slutsatser om läkemedels miljöeffekter bygger på experiment där forskare tillsätter läkemedel i halter som motsvarar dem som uppmätts i miljön.

I den nya studien studerade man den verkliga miljön i avloppsrören. Forskarna såg att andelen resistenta E. coli-bakterier ökade när bakterier från avloppsvattnet etablerade sig i särskilda biofilmer vid sjukhusen, medan någon motsvarande ökning inte sågs i avloppsrör vid kommunala reningsverk. De höga halterna antibiotika i sjukhusavloppen gynnade de resistenta bakterierna.

Studien genomfördes vid tio sjukhus:

Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg

Östra sjukhuset, Göteborg

Mölndals sjukhus, Mölndal

Södra Älvsborgs sjukhus, Borås

Norra Älvsborgs länssjukhus, Trollhättan

Skaraborgs sjukhus, Skövde

Kungälvs sjukhus, Kungälv

Akademiska sjukhuset, Uppsala

Södersjukhuset, Stockholm

Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge (Stockholm)

Källa: Nature Communications

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingAvloppssystemen vid sjukhus är riktiga paradis för bakterier som utvecklar resistens mot antibiotika. Arkivbilder. Foto: Cornelius Poppe/NTB, Johan Nilsson/TT
Avloppssystemen vid sjukhus är riktiga paradis för bakterier som utvecklar resistens mot antibiotika. Arkivbilder. Foto: Cornelius Poppe/NTB, Johan Nilsson/TT
Inrikes

Resistenta bakterier frodas i sjukhusens avlopp

Petra Hedbom/TT

Avloppssystemen vid svenska sjukhus pekas ut som grogrund för resistenta bakterier.

– Bakterierna i avloppet kan sedan sprida sig, säger forskaren Joakim Larsson.

När forskarna undersökte avloppsvatten vid tio svenska sjukhus såg de att miljön gynnade bakterier som är resistenta mot antibiotika.

Att bakterier blir resistenta och inte slås ut av behandling med antibiotika är ett stort hot eftersom vanliga infektioner snabbt kan bli livshotande utan fungerande läkemedel.

Kissar ut

Forskarna har undersökt bland annat Karolinska sjukhuset och Södersjukhuset i Stockholm samt Sahlgrenska universitetssjukhuset och Östra sjukhuset i Göteborg.

Att just sjukhusavloppen gynnar resistenta bakterier beror på de stora mängder antibiotika som hamnar där. Framför allt för att patienterna kissar ut antibiotika som de behandlats med. Halterna leder till att resistenta varianter frodas i rörsystemen under sjukhusen medan de icke-resistenta dör.

– Bakterierna i avloppet kan sedan sprida sig, särskilt när systemen blir överbelastade vid kraftiga regn. Då släpps ofta orenat avloppsvatten ut i åar och sjöar och kan till slut nå oss, säger Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien.

Men, påpekar han, det anmärkningsvärda är inte att bakterier sprids via avloppen till oss människor. Studiens viktigaste upptäckt är att sjukhusens avloppssystem erbjuder en närmast perfekt miljö för utveckling av nya former av resistenta bakterier.

Två sticker ut

Forskarna kunde identifiera två vanliga sorters antibiotika som var särskilt viktiga – kinoloner och betalaktamer. Bland kinolonerna finns det ciprofloxacin som ofta används vid bland annat urinvägsinfektion.

– Alla som behöver måste få antibiotikabehandling men om vi vet vilka läkemedel som driver resistensutvecklingen i avloppen kan vi lättare utveckla strategier och lösningar för att minska problemet, säger Joakim Larsson.

Det skulle kunna vara att välja antibiotika som bryts ner snabbare och inte kissas ut i lika hög utsträckning eller att hitta smarta reningssystem.

– Vi jobbar med att utveckla en riktad reningsmetod som gör ciprofloxacin otillgängligt för bakterierna i avloppsvattnet, säger han.

Studien har publicerats i tidskriften Nature Communications.

Om studien

Många slutsatser om läkemedels miljöeffekter bygger på experiment där forskare tillsätter läkemedel i halter som motsvarar dem som uppmätts i miljön.

I den nya studien studerade man den verkliga miljön i avloppsrören. Forskarna såg att andelen resistenta E. coli-bakterier ökade när bakterier från avloppsvattnet etablerade sig i särskilda biofilmer vid sjukhusen, medan någon motsvarande ökning inte sågs i avloppsrör vid kommunala reningsverk. De höga halterna antibiotika i sjukhusavloppen gynnade de resistenta bakterierna.

Studien genomfördes vid tio sjukhus:

Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg

Östra sjukhuset, Göteborg

Mölndals sjukhus, Mölndal

Södra Älvsborgs sjukhus, Borås

Norra Älvsborgs länssjukhus, Trollhättan

Skaraborgs sjukhus, Skövde

Kungälvs sjukhus, Kungälv

Akademiska sjukhuset, Uppsala

Södersjukhuset, Stockholm

Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge (Stockholm)

Källa: Nature Communications

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026